2016-11-18 10:19

2016-11-18 10:19

The Witch - Imponerande barnskådespelare

SKRÄCK

The Witch
Regi: Robert Eggers (även manus)
Betyg:

New England 1630. William och Katherine är goda kristna som förvisas från sin by och flyttar med barnen till en halvrisig gård i vildmarken. Närmaste granne är en mörk skog. När den nyfödde sonen försvinner oförklarligt och grödorna drabbas av missväxt sprids misstro och oro. Det visar sig att ren och skär ondska av värsta sorten är i farten.

Överspel på vita duken är inte ovanligt; ibland av vuxna men minst lika ofta av barn. Skönt då att här håller sig de vuxna på rätt spår och barnen visar upp en imponerande bredd och det är bara att applådera.

The Witch har ytterligare tre styrkor: Stämningen. Fotot. Soundtracket.

Trots berömmet är det inte någon kanonrulle; då hade det krävts en mer raffinerad handling (med mer utrymme åt de intressanta ockulta inslagen) och mer proffsmuskler överlag.

Slutet känns tamt och rentav lite löjligt. Det lämnar också dörren vidöppen för en uppföljare, så hoppet till en bättre ihopknytning av säcken lever.

Magnus Bergström

New England 1630. William och Katherine är goda kristna som förvisas från sin by och flyttar med barnen till en halvrisig gård i vildmarken. Närmaste granne är en mörk skog. När den nyfödde sonen försvinner oförklarligt och grödorna drabbas av missväxt sprids misstro och oro. Det visar sig att ren och skär ondska av värsta sorten är i farten.

Överspel på vita duken är inte ovanligt; ibland av vuxna men minst lika ofta av barn. Skönt då att här håller sig de vuxna på rätt spår och barnen visar upp en imponerande bredd och det är bara att applådera.

The Witch har ytterligare tre styrkor: Stämningen. Fotot. Soundtracket.

Trots berömmet är det inte någon kanonrulle; då hade det krävts en mer raffinerad handling (med mer utrymme åt de intressanta ockulta inslagen) och mer proffsmuskler överlag.

Slutet känns tamt och rentav lite löjligt. Det lämnar också dörren vidöppen för en uppföljare, så hoppet till en bättre ihopknytning av säcken lever.

Magnus Bergström