Det sägs att ni är bättre än någonsin?
HALLÅ DÄR...
– Ja. Vi har lärt oss gebitet. Vi var väl bra förr med, men vi har gjort fler skivor nu, bättre låtar och vet hur man ska ta en publik. Bandet har ju gått lite på sparlåga under 2000-talet, vi har fått en jädra massa barn och så. Men för ett och ett halvt år sedan bestämde vi att köra på nytt. Vi kan ju inget annat.
Hur länge kan man vara en rocker?
– Numera hur länge som helst. Sator är det.
Hur lever livet i Sator 2010?
– Det är faktiskt mycket roligare nu, det är en fröjd att åka ut och spela idag. Förut hade man andra förväntningar, man störde sig på att något var trasigt eller att logen låg fel. Nu vet man att alla ställen inte är perfekta. Och vi har otroligt roligt – nu slåss vi inte längre. Det är mer skratt än slagsmål.
Hur trötta är ni på kopplingen till Nile City (sketchen där Robert Gustavsson ”sladdar med PV:n och lyssnar på Sator”)?
– Det är bara roligt, och det är ju inte så att folk ringer om det varje dag. Det är mest folk i din ålder som minns det. Men så finns det heller ingen bättre musik att sladda till! Både jag och Chips (Kiesbye, sångare och gitarrist) var ju med i I manegen med Glenn Killing också. Henrik Schyffert gjorde dessutom två av våra videos på 90-talet när vi var som hetast.
Och spelningen ikväll?
– Det blir gasen i botten från start till mål.


































































