Färgstark opera för de minsta
RECENSION: En helt lysande föreställning
Foto: Johanna Sterner [Förstora]
Publiken sitter för ovanlighetens skull längst bak på scenen och baksidan av ridån utgör fond. Sedan börjar äventyret. Vi får följa de tre små grisarnas kamp mot den stora stygga vargen som blåser och flåsar så husen ramlar omkull. Men resan går också rakt in i den klassiska musiken. Barnen får sig till livs arior och musik från bland annat Verdis Aida, Bizets Carmen och Rossinis Barberaren i Sevilla.
I rollerna ses AnnLouice Lögdlund, Anna-Maria Krawe, Jonas Duran och Johan Wållberg. Karlstadbördige koreografen Carl Olof Berg gör här sin officiella regidebut och han gör det med den äran. Sångarna rör sig fritt och lätt över det som är kvar av scenen och samspelet med barnen är mycket bra. Carl Olof Berg förklarar att de tagit fram föreställningen genom att använda fokusgrupper och olika förskolor för att se vilka reaktioner de kan vänta sig från barnen.
På det hela taget är det en helt lysande föreställning. Som vuxen har man minst lika roligt åt barnens reaktioner som åt pärlbandet av örongodis. Att se Jonas Duran sjunga Toreadorarian iförd klänning och hårspänne är också kul.
Men, det finns alltid ett men. Scenografin känns faktiskt inte helt färdig. Husen som vargen blåser omkull ser ut som om de är målade med spritpenna på en pappskiva och det känns slött att inte ge dem lite färg. Kanske är det ett konstnärligt knep men med tanke på hur färgstarkt det är i övrigt bryter det av. Och sedan kanske jag är konservativ men jag tycker att en orkester i lite finare kläder än jeans ger ett proffsigare intryck även om det är barn i publiken.
Tre små grisar
Wermlandsoperan
Regi: Carl Olof Berg
Dirigent: Jonas Nydesjö





























































