2017-09-06 06:00

2017-09-06 08:11

Sven-Ingvars basist debuterar i duo

MUSIK: "Vi tillhör den refrängskadade generationen"

Nyligen släppte duon Silverstring Farm singeln ”No walls”. Ett första smakprov från det album Tommy Linell och Stefan Deland arbetat med i fem år.

Sven-Ingvarsbasisten Stefan Deland spelar i otaliga konstellationer och sammanhang. Musiken är både vardag och helg, hobby och levebröd. I Tommy Linell har han hittat en musikalisk vapendragare, en musiker lika bred i kunskap och intresse som han själv. Utöver det egna musicerandet arbetar de båda som musiklärare på Geijersskolan sedan många år.

– Det började med att våra elever fick utmana oss att skriva en låt. Först fick vi i uppdrag att göra en hiphop-låt, vi rappade och krånglade! Det var första gången vi spelade tillsammans, skrattar Tommy Linell och rör om i det frystorkade.

– Då började vi prata om att vi både skrev egna låtar och nosade på att starta ett gemensamt projekt, säger Stefan Deland.

– Visst var det din fru, Veronica, som tyckte att du skulle göra något av dina egna låtar? Du håller ju hela tiden på med andras musik, men aldrig din egen, säger Tommy manande.

– Jo. Så var det. Jag har varit och är alltid i andras tjänst. Tycker det är lättare att få idéer kring andras musik. Då föreslog Veronica att jag skulle ha någon att bolla med. Det blev Tommy.

Bra låtar

Tommy Linell, som har ett förflutet i 60-talsgruppen Union Jack, bor i Ransäter och Stefan Deland huserar sin studio mellan Väse och Molkom. De trakterar båda flera instrument, Tommy axlar sången.

– Vi började utväxla idéer. Det blev en låt, det blev två. Det enda målet vi har haft är att skriva bra låtar. Nu har vi hållit på i fem år och vi börjar tycka att det är dags att släppa en del av musiken, säger Stefan.

– Projektet har gått under namnet ”En av de bästa plattorna som aldrig har släppts”, skrattar Tommy. Den första låten vi skrev klart tillsammans smackade vi dit på en dag, inspelad och klar. Många av de andra låtarna har varit desto svårare att få till.

I dag räknar duon till 14 klara låtar och en hel drös med kasserade skisser.

– Den röda tråden genom allt är Tommys röst. Och produktionen har ett visst sound, fortsätter Stefan och erkänner en faiblesse för producenten Jeff Lynne.

– Musiken vår har drag av det mesta – americana, country och pop.

Silverstring Farm, hur förklarar ni namnet?

– Vi satt och labbade kring namn länge. Jag är snart 50 och Tommy snart 70, och vi blev som tonåringar när vi satt och diskuterade bandnamn. Det måste vara något wow, något bra! Vi skickade listor med namnförslag mellan oss, även våra barn har varit involverade med uppslag. Till slut tyckte vi att Silver skulle vara fränt. Och från det så hamnade vi på Silverstring Farm. Vi är lite bönder, vi gillar gitarrer, det representerar oss bra.

Refrängskadad

– Det kan vara en knôlig process att få till en låt, fortsätter Tommy. Vår musik har fått ta tid på sig. Vi följer hela tiden vår intuition kring arrangemangen – är det något som inte känns rätt, något som skaver, så låter vi den låten vila tills vi kommer på rätt idé som förlöser.

De båda berättar att de söker en tydlighet, en enkelhet i musiken.

– Vi tillhör den refrängskadade generationen! Väldigt få låtar är över tre minuter. En lyssnare ska inte hinna tröttna.

Duon spelar upp några låtar i Stefans studio och är både lite nervösa och nyfikna på hur responsen ska bli.

– Det är såklart lite extra nervöst eftersom vi är musiklärare, menar Stefan. Men det är bara så det är. Vi får bita ihop, skrattar han.

Ytterligare ett singelsläpp är planerat till slutet av september. När albumet kommer är inte bestämt ännu.

Sven-Ingvarsbasisten Stefan Deland spelar i otaliga konstellationer och sammanhang. Musiken är både vardag och helg, hobby och levebröd. I Tommy Linell har han hittat en musikalisk vapendragare, en musiker lika bred i kunskap och intresse som han själv. Utöver det egna musicerandet arbetar de båda som musiklärare på Geijersskolan sedan många år.

– Det började med att våra elever fick utmana oss att skriva en låt. Först fick vi i uppdrag att göra en hiphop-låt, vi rappade och krånglade! Det var första gången vi spelade tillsammans, skrattar Tommy Linell och rör om i det frystorkade.

– Då började vi prata om att vi både skrev egna låtar och nosade på att starta ett gemensamt projekt, säger Stefan Deland.

– Visst var det din fru, Veronica, som tyckte att du skulle göra något av dina egna låtar? Du håller ju hela tiden på med andras musik, men aldrig din egen, säger Tommy manande.

– Jo. Så var det. Jag har varit och är alltid i andras tjänst. Tycker det är lättare att få idéer kring andras musik. Då föreslog Veronica att jag skulle ha någon att bolla med. Det blev Tommy.

Bra låtar

Tommy Linell, som har ett förflutet i 60-talsgruppen Union Jack, bor i Ransäter och Stefan Deland huserar sin studio mellan Väse och Molkom. De trakterar båda flera instrument, Tommy axlar sången.

– Vi började utväxla idéer. Det blev en låt, det blev två. Det enda målet vi har haft är att skriva bra låtar. Nu har vi hållit på i fem år och vi börjar tycka att det är dags att släppa en del av musiken, säger Stefan.

– Projektet har gått under namnet ”En av de bästa plattorna som aldrig har släppts”, skrattar Tommy. Den första låten vi skrev klart tillsammans smackade vi dit på en dag, inspelad och klar. Många av de andra låtarna har varit desto svårare att få till.

I dag räknar duon till 14 klara låtar och en hel drös med kasserade skisser.

– Den röda tråden genom allt är Tommys röst. Och produktionen har ett visst sound, fortsätter Stefan och erkänner en faiblesse för producenten Jeff Lynne.

– Musiken vår har drag av det mesta – americana, country och pop.

Silverstring Farm, hur förklarar ni namnet?

– Vi satt och labbade kring namn länge. Jag är snart 50 och Tommy snart 70, och vi blev som tonåringar när vi satt och diskuterade bandnamn. Det måste vara något wow, något bra! Vi skickade listor med namnförslag mellan oss, även våra barn har varit involverade med uppslag. Till slut tyckte vi att Silver skulle vara fränt. Och från det så hamnade vi på Silverstring Farm. Vi är lite bönder, vi gillar gitarrer, det representerar oss bra.

Refrängskadad

– Det kan vara en knôlig process att få till en låt, fortsätter Tommy. Vår musik har fått ta tid på sig. Vi följer hela tiden vår intuition kring arrangemangen – är det något som inte känns rätt, något som skaver, så låter vi den låten vila tills vi kommer på rätt idé som förlöser.

De båda berättar att de söker en tydlighet, en enkelhet i musiken.

– Vi tillhör den refrängskadade generationen! Väldigt få låtar är över tre minuter. En lyssnare ska inte hinna tröttna.

Duon spelar upp några låtar i Stefans studio och är både lite nervösa och nyfikna på hur responsen ska bli.

– Det är såklart lite extra nervöst eftersom vi är musiklärare, menar Stefan. Men det är bara så det är. Vi får bita ihop, skrattar han.

Ytterligare ett singelsläpp är planerat till slutet av september. När albumet kommer är inte bestämt ännu.