2016-08-12 06:00

2016-08-12 09:01

"Det finns en kraft i musiken"

FESTIVALSOMMAR: Sven-Ingvars 60-årsjubilerar på Folk & Rock i Segmon

Finns det någon annan grupp i världen som kan stoltsera med ett 60-års jubileum?
Nu skrivs ytterligare ett kapitel i sagan om Sven-Ingvars när gruppen spelar i Segmon. NWT åker tillsammans med originalmedlemmen Ingvars Karlsson till platsen där allt började.

Första gången Sven-Ingvars spelade i Segmons Folkets park kom den ena till platsen i roddbåt från Liljedal och den andre med taxi från en bandymatch på Strandvallen i Slottsbron.

När det nu vankas konsert igen anländer den ene med flyg från Gröna Lund och den andre gör ett sällsynt men bejublat inhopp.

”Hallå! Världens bästa Karlsson!”

När Ingvar Karlsson kommer in på festivalområdet i Segmon så kommer så gott som alla festivalarbetare fram och vill hälsa. Många är kompisar från förr, några är unga aspirerande musiker som blygt skakar hand med gitarristen.

På lördag ska Sven-Ingvars återigen spela i parken, drygt 60 år efter sin första avlönade konsert någonsin.

Återkomsten

För Lasse Högberg, som tillsammans med Karin Forsling är en av eldsjälarna bakom Folk & Rock-festivalen, är Sven-Ingvars en bokning utöver det vanliga. Högberg är själv född och uppvuxen i bandets hemtrakter och såg upp till medlemmarna som idoler. Han berättar att han en gång var hemma hos Sven-Erik Magnusson som spelade Mean Woman Blues med Elvis så nackhåren reste sig på den då elvaårige Lasse.

– Det var häftigt att få träffa traktens rockkung och höra Elvis såklart, fortsätter Lasse Högberg berätta. Tillsammans med Ingvar Karlsson försvinner han snart in i ett samtal om Radio Luxemburg, westernfilmer och rock'n'rollens födelse i bruksorten. Om hur stort allt var. Och farligt. För den första rockmusiken, som i dag ter sig så vän och harmlös, ansågs förr kunna fördärva ungdomen.

Lasse Högberg är också musiker sedan många år och i mun på varandra berättar de om gången då Ingvar Karlsson inkognito gästade Lasses tidigare grupp Dublin Fair, på det som kom att bli gruppens stora hit - Jamboree. Som bäst nådde låten en andra plats på Trackslistan.

– Att boka Sven-Ingvars har legat i tankarna sedan vi började med den här festivalen, fortsätter Lasse och tar upp tråden vid det som är aktuellt för dagen

– Mycket av magin som finns i parken är kopplad till Sven-Ingvars. Vi kallar spelningen för Återkomsten och för många i bygden känns det nog så. Det är som att cirkeln sluts.

– Förr om åren var folkparken ett ställe dit man gick oavsett ålder och det är något vi tar fasta på i vårt utbud. Vi vill locka alla åldrar så som det är meningen att umgänget ska vara i parken.

Publikrekord

Karin Forsling och Lasse Högberg ser fram emot att parkens publikrekord ska frisseras i och med årets festival. De beskriver ett förhandsintresse som är större än vanligt

– Jag tror att den historiska aspekten engagerar människor över hela landet. Det är något speciellt med att gruppen åter står på scenen där det en gång började.

Ingvar Karlsson nickar igenkännande, han har känt av ett liknande intresse på sitt håll.

– Hela festivalområdet kommer att vara större i år än tidigare, fortsätter Lasse. Den stora scenen kommer till exempel att vara 18 meter lång. Den stora skillnaden för oss som arrangörer är att vi i år, med tanke på den stora publiken, måste tänka mer på sanitet och utöka bar- och matområden.

Tillsammans med föreningens ordförande Kent Nilsson har Lasse rotat i historiken och hittat ett publikrekord daterat till 1943. Då kom 2 300 personer till parken.

– Det var under kriget, men jag vet inte vilka som spelade. Det var väldigt mycket dans under de åren, upp till fyra gånger i veckan. Man visste ju inte vad morgondagen skulle komma med, man var rädd för att tysken skulle komma. Det kanske var sista dagen i livet, säger Lasse.

– Nöjeslivet brukar blomma upp i kristider, det är då vi behöver det som mest, menar Ingvar.

Fler värmländska akter spelar

Årets upplaga av Folk & Rock innehåller dock mer än bara Sven-Ingvars. Festivalen inleds i dag med artister som Eva Eastwood, Conny Bloom och Ebbot Lundberg. Under lördagen spelar även andra värmländska akter, däribland The Swedish Polarbears, Vidar och Ida Hallquist.

– Vore det inte häftigt om alla som spelade på lördagen körde en Sven-Ingvarslåt? Vi får se hur det blir med det, skrattar Lasse.

Oavsett övrig uppställning är det ändå Sven-Ingvars som är det stora dragplåstret. Hur känns det då för Ingvar Karlsson att åter spela i hembygden? Han som hoppade av bandet för tio år sedan men som inte riktigt kan hålla sig utan att göra inhopp då och då.

– Det känns fortfarande som hemmaplan trots att jag flyttade till Karlstad 1962. Men jag var i parken och spelade så sent som i vintras, då i ett annat sammanhang än Sven-Ingvars. Bandet har nog inte spelat här sedan 50-talet. Det ska bli oerhört kul att kliva upp på scenen med grabbarna och spela några av de där dängorna från 60-talet.

Får festivalledningen som den hoppas fylls parken med 2 500 personer under lördagskvällen. Men antalet i publiken är inte så viktigt för Ingvar Karlsson.

– Jag får ofta frågan om hur det känns att spela för 10 000 eller 30 000, men antalet spelar inte så stor roll, bara det inte är glest i publiken. Då är det inte kul. Om det sedan är en stor scen eller ett litet rum, det gör ingen större skillnad.

Lasse konstaterar:

– Nu kommer du att möta väldigt många som har en gemensam historia med dig, välbekanta ansikten från förr, det kommer att vara massor med folk som vill se dig.

– Det låter väldigt trevligt, det kan nog bli en lång kväll, skrattar Ingvar.

140 festivalarbetare

Festivalområdet börjar ta form när vi besöker parken. Den stora scenen tar plats på grusområdet strax utanför parkområdet. Febril aktivitet överallt.

– Det är ungefär 140 personer i olika åldrar som i varierad grad är engagerade i festivalarbetet.

Lasse Högberg talar varmt för de många ringarna på vattnet ett festivalarrangemang genererar för den lilla orten.

– Under åren vi har jobbat så har vi byggt upp en kunskap och en erfarenhet som gör att vi även kan dra andra arrangemang i bygden. Först var det enbart det musikaliska som drev oss, men allt mer har det sociala umgänget blivit väldigt viktigt för alla inblandade. Landsbygden lever, vi kan göra egna arrangemang på våra villkor och utvecklas. Det finns en kraft i musiken.

Folk & Rock i Segmon arrangeras 12– 13 augusti. Festivalen har en camping, Fish 'n' camp vid Sävsjön. För hela programmet, se festivalens hemsida.

Första gången Sven-Ingvars spelade i Segmons Folkets park kom den ena till platsen i roddbåt från Liljedal och den andre med taxi från en bandymatch på Strandvallen i Slottsbron.

När det nu vankas konsert igen anländer den ene med flyg från Gröna Lund och den andre gör ett sällsynt men bejublat inhopp.

”Hallå! Världens bästa Karlsson!”

När Ingvar Karlsson kommer in på festivalområdet i Segmon så kommer så gott som alla festivalarbetare fram och vill hälsa. Många är kompisar från förr, några är unga aspirerande musiker som blygt skakar hand med gitarristen.

På lördag ska Sven-Ingvars återigen spela i parken, drygt 60 år efter sin första avlönade konsert någonsin.

Återkomsten

För Lasse Högberg, som tillsammans med Karin Forsling är en av eldsjälarna bakom Folk & Rock-festivalen, är Sven-Ingvars en bokning utöver det vanliga. Högberg är själv född och uppvuxen i bandets hemtrakter och såg upp till medlemmarna som idoler. Han berättar att han en gång var hemma hos Sven-Erik Magnusson som spelade Mean Woman Blues med Elvis så nackhåren reste sig på den då elvaårige Lasse.

– Det var häftigt att få träffa traktens rockkung och höra Elvis såklart, fortsätter Lasse Högberg berätta. Tillsammans med Ingvar Karlsson försvinner han snart in i ett samtal om Radio Luxemburg, westernfilmer och rock'n'rollens födelse i bruksorten. Om hur stort allt var. Och farligt. För den första rockmusiken, som i dag ter sig så vän och harmlös, ansågs förr kunna fördärva ungdomen.

Lasse Högberg är också musiker sedan många år och i mun på varandra berättar de om gången då Ingvar Karlsson inkognito gästade Lasses tidigare grupp Dublin Fair, på det som kom att bli gruppens stora hit - Jamboree. Som bäst nådde låten en andra plats på Trackslistan.

– Att boka Sven-Ingvars har legat i tankarna sedan vi började med den här festivalen, fortsätter Lasse och tar upp tråden vid det som är aktuellt för dagen

– Mycket av magin som finns i parken är kopplad till Sven-Ingvars. Vi kallar spelningen för Återkomsten och för många i bygden känns det nog så. Det är som att cirkeln sluts.

– Förr om åren var folkparken ett ställe dit man gick oavsett ålder och det är något vi tar fasta på i vårt utbud. Vi vill locka alla åldrar så som det är meningen att umgänget ska vara i parken.

Publikrekord

Karin Forsling och Lasse Högberg ser fram emot att parkens publikrekord ska frisseras i och med årets festival. De beskriver ett förhandsintresse som är större än vanligt

– Jag tror att den historiska aspekten engagerar människor över hela landet. Det är något speciellt med att gruppen åter står på scenen där det en gång började.

Ingvar Karlsson nickar igenkännande, han har känt av ett liknande intresse på sitt håll.

– Hela festivalområdet kommer att vara större i år än tidigare, fortsätter Lasse. Den stora scenen kommer till exempel att vara 18 meter lång. Den stora skillnaden för oss som arrangörer är att vi i år, med tanke på den stora publiken, måste tänka mer på sanitet och utöka bar- och matområden.

Tillsammans med föreningens ordförande Kent Nilsson har Lasse rotat i historiken och hittat ett publikrekord daterat till 1943. Då kom 2 300 personer till parken.

– Det var under kriget, men jag vet inte vilka som spelade. Det var väldigt mycket dans under de åren, upp till fyra gånger i veckan. Man visste ju inte vad morgondagen skulle komma med, man var rädd för att tysken skulle komma. Det kanske var sista dagen i livet, säger Lasse.

– Nöjeslivet brukar blomma upp i kristider, det är då vi behöver det som mest, menar Ingvar.

Fler värmländska akter spelar

Årets upplaga av Folk & Rock innehåller dock mer än bara Sven-Ingvars. Festivalen inleds i dag med artister som Eva Eastwood, Conny Bloom och Ebbot Lundberg. Under lördagen spelar även andra värmländska akter, däribland The Swedish Polarbears, Vidar och Ida Hallquist.

– Vore det inte häftigt om alla som spelade på lördagen körde en Sven-Ingvarslåt? Vi får se hur det blir med det, skrattar Lasse.

Oavsett övrig uppställning är det ändå Sven-Ingvars som är det stora dragplåstret. Hur känns det då för Ingvar Karlsson att åter spela i hembygden? Han som hoppade av bandet för tio år sedan men som inte riktigt kan hålla sig utan att göra inhopp då och då.

– Det känns fortfarande som hemmaplan trots att jag flyttade till Karlstad 1962. Men jag var i parken och spelade så sent som i vintras, då i ett annat sammanhang än Sven-Ingvars. Bandet har nog inte spelat här sedan 50-talet. Det ska bli oerhört kul att kliva upp på scenen med grabbarna och spela några av de där dängorna från 60-talet.

Får festivalledningen som den hoppas fylls parken med 2 500 personer under lördagskvällen. Men antalet i publiken är inte så viktigt för Ingvar Karlsson.

– Jag får ofta frågan om hur det känns att spela för 10 000 eller 30 000, men antalet spelar inte så stor roll, bara det inte är glest i publiken. Då är det inte kul. Om det sedan är en stor scen eller ett litet rum, det gör ingen större skillnad.

Lasse konstaterar:

– Nu kommer du att möta väldigt många som har en gemensam historia med dig, välbekanta ansikten från förr, det kommer att vara massor med folk som vill se dig.

– Det låter väldigt trevligt, det kan nog bli en lång kväll, skrattar Ingvar.

140 festivalarbetare

Festivalområdet börjar ta form när vi besöker parken. Den stora scenen tar plats på grusområdet strax utanför parkområdet. Febril aktivitet överallt.

– Det är ungefär 140 personer i olika åldrar som i varierad grad är engagerade i festivalarbetet.

Lasse Högberg talar varmt för de många ringarna på vattnet ett festivalarrangemang genererar för den lilla orten.

– Under åren vi har jobbat så har vi byggt upp en kunskap och en erfarenhet som gör att vi även kan dra andra arrangemang i bygden. Först var det enbart det musikaliska som drev oss, men allt mer har det sociala umgänget blivit väldigt viktigt för alla inblandade. Landsbygden lever, vi kan göra egna arrangemang på våra villkor och utvecklas. Det finns en kraft i musiken.

Folk & Rock i Segmon arrangeras 12– 13 augusti. Festivalen har en camping, Fish 'n' camp vid Sävsjön. För hela programmet, se festivalens hemsida.