2016-08-03 06:00

2016-08-03 07:51

Frans tar framgången med ro

ARVIKA: "Vad är ett äventyr om man inte får dela det med någon?"

När man gör research på framgångssagan Frans är det lätt att glömma bort att han bara är 17 år – att han har sommarlov just nu och att han snart ska börja i tvåan på gymnasiet i Ystad. När jag förklarar att jag ringer från Nya Wermlands-tidningen för att göra en intervju inför Arvika hamnfest frågar han vilken tid han ska gå på.

Torsdag klockan åtta. Du är först, följd av Movits!.

– Det är ju inte alls svårt... Ha! De är helt sjuka.

Vi pratar en stund om Movits! och Hoffmaestro - två band som Frans har tittat på och inspirerats av under sommarens spelningar runt om i landet – och han konstaterar att det har blivit svårare att lyssna på livemusik nu. Det går inte längre att gå ut och vara en del av publiken på samma sätt.

– Jag kan inte säga att jag har gått till en festival för att se artister och satt mig ned och njutit, men jag har fått se många band uppträda, det har jag ändå, från lite olika vinklar.

Hur mår du annars?

– Det är bra. Jag har haft halsfluss i en vecka men jag tror att jag börjar bli av med den. Det är full rulle hela tiden, i omgångar. Jag tror att jag har ändrat ämnesomsättning i kroppen. Jag bara kör i gång när jag behöver och när jag sover så sover jag lite för länge.

Tar framgången med ro

I mars i år vann han Melodifestivalen, i maj kom han femma i Eurovision song contest och i höst börjar Frans Jeppsson Wall tvåan på gymnasiet i Ystad. Scenerna står öppna, men Frans berättar att livet med vänner, familj, skola och sommarlov kommer först.

– Vi har spelat, men inte så mycket. Vi har gjort så mycket som vi vill och valt det vi vill. Det gjorde vi redan från början. Detta är ju mitt sommarlov. Jag vill också kunna vara med vänner och med min familj. Jag vill inte att det här ska ta upp all min tid.

Hur känns det för dig att du har slagit igenom så ung?

– Jag kan inte riktigt relatera till om jag var lite äldre. Det som är så skönt i min situation nu är att jag har så många som tar hand om mig. Det tar bort mycket stress och ansvar. Det är lite organiserat för min skull. Detta är nog en mjuk start in i allt kaos.

Gemensamt äventyr

Sommarens turné är uppdelad i korta, intensiva perioder. Med på resan är ett band bestående av unga musiker från Skurups folkhögskola.

– The Scores. De hette inte det innan, vi kom bara på det. Unga artister. Tillsammans upplever vi det här äventyret, vilket är väldigt skönt. Vad är ett äventyr att uppleva om man inte får dela det med någon?

Frans har ingen brådska med att ge ut låtar i eget namn. På turnén blir det en del covers - ”allt från Brown eyed girl med Morrison till Raging med Kygo” - och ”max fem egna låtar, Zlatan-låten ibland”.

Kommer du att satsa stenhårt på musiken efter skolan?

– Stenhårt och stenhårt... Jag håller på med musik för att det är kul. Det är så jag vill ha det. Jag har ingen aning, om 20 år, om jag fortsätter att hålla på med musiken eller om jag utvecklas till något annat. Mina ögon är öppna för musiken just nu och de kommande åren kommer jag nog att hålla på med musik.

För kompisarna i skolan är Frans fortfarande samma gamla vanliga Frans Jeppsson Wall.

– Jag har väldigt många nära kompisar. Det är väldigt skönt, speciellt i en liten stad som Ystad där jag känner alla och alla känner mig. Det blir inte så mycket hysteri eller uppståndelse. Jag har alla alternativ öppna och får fortfarande leva mitt liv som jag gjorde innan.

Vad sa de i Ystad när du kom hem efter Melodifestivalen?

– Jag kom tillbaka på måndagen och sa ”tja!” och alla i klassen sa ”tja!”. Sen var det normalt igen. De tycker det är jättekul såklart och det tycker jag med, men det ändrar inte så mycket på situationen. Det är skönt.

Torsdag klockan åtta. Du är först, följd av Movits!.

– Det är ju inte alls svårt... Ha! De är helt sjuka.

Vi pratar en stund om Movits! och Hoffmaestro - två band som Frans har tittat på och inspirerats av under sommarens spelningar runt om i landet – och han konstaterar att det har blivit svårare att lyssna på livemusik nu. Det går inte längre att gå ut och vara en del av publiken på samma sätt.

– Jag kan inte säga att jag har gått till en festival för att se artister och satt mig ned och njutit, men jag har fått se många band uppträda, det har jag ändå, från lite olika vinklar.

Hur mår du annars?

– Det är bra. Jag har haft halsfluss i en vecka men jag tror att jag börjar bli av med den. Det är full rulle hela tiden, i omgångar. Jag tror att jag har ändrat ämnesomsättning i kroppen. Jag bara kör i gång när jag behöver och när jag sover så sover jag lite för länge.

Tar framgången med ro

I mars i år vann han Melodifestivalen, i maj kom han femma i Eurovision song contest och i höst börjar Frans Jeppsson Wall tvåan på gymnasiet i Ystad. Scenerna står öppna, men Frans berättar att livet med vänner, familj, skola och sommarlov kommer först.

– Vi har spelat, men inte så mycket. Vi har gjort så mycket som vi vill och valt det vi vill. Det gjorde vi redan från början. Detta är ju mitt sommarlov. Jag vill också kunna vara med vänner och med min familj. Jag vill inte att det här ska ta upp all min tid.

Hur känns det för dig att du har slagit igenom så ung?

– Jag kan inte riktigt relatera till om jag var lite äldre. Det som är så skönt i min situation nu är att jag har så många som tar hand om mig. Det tar bort mycket stress och ansvar. Det är lite organiserat för min skull. Detta är nog en mjuk start in i allt kaos.

Gemensamt äventyr

Sommarens turné är uppdelad i korta, intensiva perioder. Med på resan är ett band bestående av unga musiker från Skurups folkhögskola.

– The Scores. De hette inte det innan, vi kom bara på det. Unga artister. Tillsammans upplever vi det här äventyret, vilket är väldigt skönt. Vad är ett äventyr att uppleva om man inte får dela det med någon?

Frans har ingen brådska med att ge ut låtar i eget namn. På turnén blir det en del covers - ”allt från Brown eyed girl med Morrison till Raging med Kygo” - och ”max fem egna låtar, Zlatan-låten ibland”.

Kommer du att satsa stenhårt på musiken efter skolan?

– Stenhårt och stenhårt... Jag håller på med musik för att det är kul. Det är så jag vill ha det. Jag har ingen aning, om 20 år, om jag fortsätter att hålla på med musiken eller om jag utvecklas till något annat. Mina ögon är öppna för musiken just nu och de kommande åren kommer jag nog att hålla på med musik.

För kompisarna i skolan är Frans fortfarande samma gamla vanliga Frans Jeppsson Wall.

– Jag har väldigt många nära kompisar. Det är väldigt skönt, speciellt i en liten stad som Ystad där jag känner alla och alla känner mig. Det blir inte så mycket hysteri eller uppståndelse. Jag har alla alternativ öppna och får fortfarande leva mitt liv som jag gjorde innan.

Vad sa de i Ystad när du kom hem efter Melodifestivalen?

– Jag kom tillbaka på måndagen och sa ”tja!” och alla i klassen sa ”tja!”. Sen var det normalt igen. De tycker det är jättekul såklart och det tycker jag med, men det ändrar inte så mycket på situationen. Det är skönt.

Frans Jeppsson Wall

Född: 19 december 1998 (17 år)

Uppvuxen i: Ystad

Slog igenom med: Who's da man (en hyllningslåt till Zlatan Ibrahimović) med gruppen Elias, 2006, och If I were sorry som solo-artist i Melodifestivalen 2016. If I were sorry vann hela tävlingen och i Eurovision song contest kom låten på femte plats.

Tittar på: Game of thrones

Lyssnar på: ”Allt möjligt. Allt från topplistan till Red Hot Chili Peppers, Bob Marley och ganska soft house”

Läser: ”Ingenting just nu. När jag har tid över så vill jag slappna av eller vara med vänner, så inte något just nu”