2016-07-22 06:00

2016-07-22 06:00

Christian Kjellvander vill fånga rummet

MUSIK

Han hyser enorm respekt för Neil Young, som han för övrigt har hyllat vid ett flertal liveframträdanden. ”Jag har alltid älskat hans kompromisslöshet”, berättar han.

Själv har han slutat bry sig om hur lyssnarna ska reagera och huruvida låtarna funkar live eller inte. Det viktigaste på det nya albumet som släpps den 14 oktober har varit att ”fånga rummet”.

Vilket rum då? Jo, den missionskyrka som han och hans fru sedan ett par år tillbaka bor i, strax utanför Katrineholm.

Är det högt till tak?

– Ja, hör här, säger Christian Kjellvander och sjunger en stark ton rakt ut i rummet. Ett kort, ekande reverb svarar.

Den kommande skivan, A village: Natural light, spelades in i sektioner under april och maj. I juni mixades den innan Christian Kjellvander åkte på semester till Paris i två veckor där han bland annat passade på att se just Neil Young.

– Men jag vet inte om jag kommer spela sådär jättemycket nya låtar i Karlstad. Det är jag och min fru (Karla-Therese Kjellvander) som kommer. Jag har inte riktigt hunnit stöpa om dem. Några nya blir det.

Vi pratar kort om missionskyrkan och om andra artister som lyckats fånga rummet. Tallest man on earth kommer på tal. Likaså frågor utan svar om vad ”det här rummet låter som”. Svaren finns i låtarna, hoppas han.

– Tanken har varit att hitta toner och låtar som låter bra i just det här rummet i just den här lilla delen av världen.

Stora intryck i liten värld

Rent tematiskt kommer A village: Natural light att kretsa kring alla de intryck vi får av vår omvärld i dag, goda som onda, om jag förstår artisten rätt. Christian medger att han inte har hunnit träna på att prata med media om den nya skivan ännu.

– Jag vet inte om det händer mer i dag eller om det känns så för att man har möjlighet att bevaka media på ett annat sätt som en individ med en mobil.

– Men det kan man ju inte skriva en skiva om, konstaterar han och förtydligar att skivan snarare har zoomat in på en by, ett slags mikrokosmos.

– Det är ingen konceptskiva. Det finns inga karaktärer, inget sånt, utan det är mer lösryckta historier som utgår från en by.

Värmland = Seattle

Vi konstaterar bägge två att det känns som att Christian Kjellvander har varit med på Packmopedsturnén, fast att han inte har varit det. Hans musik skulle synka med paketeringen.

– Det har varit på tal men det har liksom inte blivit av. Det är synd, för jag är faktiskt ganska peppad. Jag skulle tycka det var skitkul. Jag älskar ju Värmland men jag är där alldeles för sällan. Vi spelade in en skiva med Loosegoats, mitt gamla band, uppe i Koppom. Det var en närmast religiös upplevelse för mig. Jag hade inte varit i Värmland tidigare då. Det är otroligt likt min hembygd som jag växte upp i, i nordvästra USA (Seattle).

Genomgång av kropp och själ

I övrigt mår Christian Kjellvander bra, berättar han. Han har precis fyllt 40 och varit på en ”full genomgång av kropp och själ som kommunen tillhandahåller”.

– På papperet mår jag bra i alla fall. Det är bra, säger han.

Det blev inga chockbesked på läkarundersökningen, snarare ”det gamla vanliga”.

– Man ska sluta snusa och man ska dricka lite mindre alkohol. Jag märker det på vintern, att det blir sämre blodcirkulation, men jag springer ganska mycket och tränar ganska mycket så jag får ändå upp det där på något sätt. Man blir äldre också, å andra sidan. Man får ta det för vad det är.

Själv har han slutat bry sig om hur lyssnarna ska reagera och huruvida låtarna funkar live eller inte. Det viktigaste på det nya albumet som släpps den 14 oktober har varit att ”fånga rummet”.

Vilket rum då? Jo, den missionskyrka som han och hans fru sedan ett par år tillbaka bor i, strax utanför Katrineholm.

Är det högt till tak?

– Ja, hör här, säger Christian Kjellvander och sjunger en stark ton rakt ut i rummet. Ett kort, ekande reverb svarar.

Den kommande skivan, A village: Natural light, spelades in i sektioner under april och maj. I juni mixades den innan Christian Kjellvander åkte på semester till Paris i två veckor där han bland annat passade på att se just Neil Young.

– Men jag vet inte om jag kommer spela sådär jättemycket nya låtar i Karlstad. Det är jag och min fru (Karla-Therese Kjellvander) som kommer. Jag har inte riktigt hunnit stöpa om dem. Några nya blir det.

Vi pratar kort om missionskyrkan och om andra artister som lyckats fånga rummet. Tallest man on earth kommer på tal. Likaså frågor utan svar om vad ”det här rummet låter som”. Svaren finns i låtarna, hoppas han.

– Tanken har varit att hitta toner och låtar som låter bra i just det här rummet i just den här lilla delen av världen.

Stora intryck i liten värld

Rent tematiskt kommer A village: Natural light att kretsa kring alla de intryck vi får av vår omvärld i dag, goda som onda, om jag förstår artisten rätt. Christian medger att han inte har hunnit träna på att prata med media om den nya skivan ännu.

– Jag vet inte om det händer mer i dag eller om det känns så för att man har möjlighet att bevaka media på ett annat sätt som en individ med en mobil.

– Men det kan man ju inte skriva en skiva om, konstaterar han och förtydligar att skivan snarare har zoomat in på en by, ett slags mikrokosmos.

– Det är ingen konceptskiva. Det finns inga karaktärer, inget sånt, utan det är mer lösryckta historier som utgår från en by.

Värmland = Seattle

Vi konstaterar bägge två att det känns som att Christian Kjellvander har varit med på Packmopedsturnén, fast att han inte har varit det. Hans musik skulle synka med paketeringen.

– Det har varit på tal men det har liksom inte blivit av. Det är synd, för jag är faktiskt ganska peppad. Jag skulle tycka det var skitkul. Jag älskar ju Värmland men jag är där alldeles för sällan. Vi spelade in en skiva med Loosegoats, mitt gamla band, uppe i Koppom. Det var en närmast religiös upplevelse för mig. Jag hade inte varit i Värmland tidigare då. Det är otroligt likt min hembygd som jag växte upp i, i nordvästra USA (Seattle).

Genomgång av kropp och själ

I övrigt mår Christian Kjellvander bra, berättar han. Han har precis fyllt 40 och varit på en ”full genomgång av kropp och själ som kommunen tillhandahåller”.

– På papperet mår jag bra i alla fall. Det är bra, säger han.

Det blev inga chockbesked på läkarundersökningen, snarare ”det gamla vanliga”.

– Man ska sluta snusa och man ska dricka lite mindre alkohol. Jag märker det på vintern, att det blir sämre blodcirkulation, men jag springer ganska mycket och tränar ganska mycket så jag får ändå upp det där på något sätt. Man blir äldre också, å andra sidan. Man får ta det för vad det är.

Live

Vad: Christian Kjellvander

Var: Nöjesfabrikens innergård

När: Fedag den 22 juli