2016-04-08 06:00

2016-04-08 06:00

"Otroligt skön känsla att bli ett med musiken"

VÄRMLÄNDSK TRIO SJUNGER I SCHWEIZ

Deras föräldrar är musiker, så att sjunga och spela har varit en självklar del av vardagen för den värmländska syskontrion The Hebbe sisters. Storasyster Emelie, Josefine och lillasyster Maria.

De uppträder flitigt i olika sammanhang – omfattande julturnéer eller andra konsertsammanhang och även om de har Arvika och Värmland som bas har de gjort många jobb runt om i hela landet.

– Vi fick vara med på våra föräldrars konserter som små. Hörde dom öva och spela hela tiden. Det inspirerade oss, berättar Josefine Hebbe entusiastiskt.

Tillsammans med sin storasyster bor hon numera i Stockholm där hon studerar musik. Yngsta systern är fullt upptagen med upploppet mot stundande student på Estetiska skolan Stage and Perform i Arvika.

– Så snart det gick ville vi vara med på scenen med våra föräldrar, sedan har det bara rullat på.

Emelie fortsätter:

– Musiken fick en större mening för oss när vi upptäckte att det fanns människor som ville höra oss. Fantastiskt såklart eftersom musiken är det i livet vi älskar mest och vi har svårt att tänka oss att göra något annat. Vi brinner för det verkligen.

Upptäckte swing

Trion började få mer konkret form 2008 när de tog namnet The Hebbe sisters. Anledningen var att de skulle vara förband till LaGaylia Frazier på en konsert och strax innan de skulle in på scenen behövdes ett namn för att presentera dom. Det första som kom upp var The Hebbe sisters och det blev första gången som de blev presenterade med det namnet.

– I samma veva började vi bli mer intresserade av att sjunga mer avancerade arrangemang. Vi ville utveckla oss och började få åldern för att kunna göra det. Vi upptäckte swing-musiken, och all den glädje som finns i den musiken.

Swingen utvecklades under 30- och 40-talen och bottnade i jazzen. Benny Goodman och Duke Ellington är stora namn inom genren som också är väldigt förknippad med dans.

– Eftersom vi utgår ifrån musik med tre stämmor, så passar swingen perfekt. Vi älskar hela stilen - från kläderna till lindy hop som dansen kallas.

Trion sjunger allsköns musik, men just swing har blivit deras signum.

– Det har hänt att folk har kommit fram till oss efter en konsert och sagt att de inte riktigt kunnat skilja våra röster från varandra. Eftersom vi är syskon och känner varandra så väl, får vi ett väldigt tight sound.

First aid kit

Syskonduon First aid kit har rönt internationell uppmärksamhet för sina stämmor och visst blir det något alldeles speciellt när stämband som samsas har släktband.

– Rent genetisk har vi lika röster fast de låter inte identiska. Det förenar samtidigt som det matchar. Det är också en fördel på andra plan, vi kan kommunicera utan ord när vi repar och under konserter. Och vi kan vara väldigt ärliga mot varandra och ändå veta att kärleken oss emellan är kvar. Vi kan ha väldigt högt i tak, säger Josefine.

Emelie berättar att trion försöker att ta en mer professionell roll än en systerlig under repetitionerna. Josefine har tagit mer ansvar när det gäller koreografi och marknadsföring, Emelie sköter arrangemangen och Maria har god blick för kläder och smink.

– Vi är först och främst syskon, men vi är kollegor också. Vi kompletterar varandra på flera plan.

Händer det när ni sjunger att ni känner er som en och samma person?

– Ja... Vi är enormt samspelta och lyhörda för varandra. Gör någon en dragning i frasering eller liknande, så är de andra snabba på att haka på. Det egna initiativet smittar direkt av sig på de andra och då blir det en känsla som om vi vore en röst. När jag sjunger, lyssnar jag bara på de andra, inte på mig själv. Jag hör den totala röstklangen. Vi hamnar liksom i en bubbla.

Det händer som av sig självt?

– Absolut. Det blir som en kraft. Det kanske låter lite flummigt, men så känns det faktiskt.

Tre krafter blir en, det känns liksom i luften, vi känner det alla tre.

Emelie fyller i:

– Det är en otroligt skön känsla att bli ett med musiken och varandra. Och den känslan far ju rakt ut mot publiken. Det är de stunderna jag lever för, det är helt fantastiskt. Klockorna stannar och det finns bara här och nu.

Handlar det om ögonblick, låtar eller hela konserter?

– Olika. Ibland kan det vara hela låtar. Sedan finns det stunder då energin eller humöret kanske inte är på topp och då kan man ta vara på den energi som kommer från publiken. Vi har kört så länge att vi kan vara väldigt professionella, jag kan ställa mig och sjunga i ösregn på en grushög om det skulle det behövas!, skrattar Josefine.

Efter vinterns julturné gick systrarna in i en studio tillsammans med sina föräldrar i Duo Sentire – Ulrika Hebbe och Lars-Inge Bjärlestam – för att fånga det de byggt upp under turnén.

– Vi spelade in närmare 30 låtar under fem dagar. Det räcker nog till flera skivor! Vi planerar en julskiva och en vår- och sommarsingel ska ut snart.

The Hebbe sisters har fått tacka nej till en del förfrågningar under våren på grund av tidsbrist. De hade som mål för året att spela utomlands, något som uppfylldes bara några dagar i på året då de spelade i Norge.

Nu väntar ytterligare äventyr utomlands, samma dag som den här intervjun publiceras uppträder trion i Schweiziska Lugano.

– Vi ska sjunga på The International Boogie Woogie Festival Switzerland. Det blir den första av två spelningar i Schweiz för oss i år. Vi gör kanske inte lika många spelningar i år som under tidigare år, men de vi gör är prestigefyllda uppdrag som vi ser fram emot väldigt mycket!

Har ni funderat på att skriva egen musik?

– Jag älskar att arrangera låtar och har funderat på att skriva egen musik. Men i nuläget får jag ut mycket av min kreativitet genom att arrangera och göra egna versioner av andras musik, säger Emelie.

– Men det är mycket möjligt att den drivkraften kommer framöver. Inom jazzen finns det en tradition av att bära den äldre musiken vidare. Dessutom finns det redan så mycket vacker musik som vi gärna lyfter fram. Med en unik The Hebbe sisters-touch!

De uppträder flitigt i olika sammanhang – omfattande julturnéer eller andra konsertsammanhang och även om de har Arvika och Värmland som bas har de gjort många jobb runt om i hela landet.

– Vi fick vara med på våra föräldrars konserter som små. Hörde dom öva och spela hela tiden. Det inspirerade oss, berättar Josefine Hebbe entusiastiskt.

Tillsammans med sin storasyster bor hon numera i Stockholm där hon studerar musik. Yngsta systern är fullt upptagen med upploppet mot stundande student på Estetiska skolan Stage and Perform i Arvika.

– Så snart det gick ville vi vara med på scenen med våra föräldrar, sedan har det bara rullat på.

Emelie fortsätter:

– Musiken fick en större mening för oss när vi upptäckte att det fanns människor som ville höra oss. Fantastiskt såklart eftersom musiken är det i livet vi älskar mest och vi har svårt att tänka oss att göra något annat. Vi brinner för det verkligen.

Upptäckte swing

Trion började få mer konkret form 2008 när de tog namnet The Hebbe sisters. Anledningen var att de skulle vara förband till LaGaylia Frazier på en konsert och strax innan de skulle in på scenen behövdes ett namn för att presentera dom. Det första som kom upp var The Hebbe sisters och det blev första gången som de blev presenterade med det namnet.

– I samma veva började vi bli mer intresserade av att sjunga mer avancerade arrangemang. Vi ville utveckla oss och började få åldern för att kunna göra det. Vi upptäckte swing-musiken, och all den glädje som finns i den musiken.

Swingen utvecklades under 30- och 40-talen och bottnade i jazzen. Benny Goodman och Duke Ellington är stora namn inom genren som också är väldigt förknippad med dans.

– Eftersom vi utgår ifrån musik med tre stämmor, så passar swingen perfekt. Vi älskar hela stilen - från kläderna till lindy hop som dansen kallas.

Trion sjunger allsköns musik, men just swing har blivit deras signum.

– Det har hänt att folk har kommit fram till oss efter en konsert och sagt att de inte riktigt kunnat skilja våra röster från varandra. Eftersom vi är syskon och känner varandra så väl, får vi ett väldigt tight sound.

First aid kit

Syskonduon First aid kit har rönt internationell uppmärksamhet för sina stämmor och visst blir det något alldeles speciellt när stämband som samsas har släktband.

– Rent genetisk har vi lika röster fast de låter inte identiska. Det förenar samtidigt som det matchar. Det är också en fördel på andra plan, vi kan kommunicera utan ord när vi repar och under konserter. Och vi kan vara väldigt ärliga mot varandra och ändå veta att kärleken oss emellan är kvar. Vi kan ha väldigt högt i tak, säger Josefine.

Emelie berättar att trion försöker att ta en mer professionell roll än en systerlig under repetitionerna. Josefine har tagit mer ansvar när det gäller koreografi och marknadsföring, Emelie sköter arrangemangen och Maria har god blick för kläder och smink.

– Vi är först och främst syskon, men vi är kollegor också. Vi kompletterar varandra på flera plan.

Händer det när ni sjunger att ni känner er som en och samma person?

– Ja... Vi är enormt samspelta och lyhörda för varandra. Gör någon en dragning i frasering eller liknande, så är de andra snabba på att haka på. Det egna initiativet smittar direkt av sig på de andra och då blir det en känsla som om vi vore en röst. När jag sjunger, lyssnar jag bara på de andra, inte på mig själv. Jag hör den totala röstklangen. Vi hamnar liksom i en bubbla.

Det händer som av sig självt?

– Absolut. Det blir som en kraft. Det kanske låter lite flummigt, men så känns det faktiskt.

Tre krafter blir en, det känns liksom i luften, vi känner det alla tre.

Emelie fyller i:

– Det är en otroligt skön känsla att bli ett med musiken och varandra. Och den känslan far ju rakt ut mot publiken. Det är de stunderna jag lever för, det är helt fantastiskt. Klockorna stannar och det finns bara här och nu.

Handlar det om ögonblick, låtar eller hela konserter?

– Olika. Ibland kan det vara hela låtar. Sedan finns det stunder då energin eller humöret kanske inte är på topp och då kan man ta vara på den energi som kommer från publiken. Vi har kört så länge att vi kan vara väldigt professionella, jag kan ställa mig och sjunga i ösregn på en grushög om det skulle det behövas!, skrattar Josefine.

Efter vinterns julturné gick systrarna in i en studio tillsammans med sina föräldrar i Duo Sentire – Ulrika Hebbe och Lars-Inge Bjärlestam – för att fånga det de byggt upp under turnén.

– Vi spelade in närmare 30 låtar under fem dagar. Det räcker nog till flera skivor! Vi planerar en julskiva och en vår- och sommarsingel ska ut snart.

The Hebbe sisters har fått tacka nej till en del förfrågningar under våren på grund av tidsbrist. De hade som mål för året att spela utomlands, något som uppfylldes bara några dagar i på året då de spelade i Norge.

Nu väntar ytterligare äventyr utomlands, samma dag som den här intervjun publiceras uppträder trion i Schweiziska Lugano.

– Vi ska sjunga på The International Boogie Woogie Festival Switzerland. Det blir den första av två spelningar i Schweiz för oss i år. Vi gör kanske inte lika många spelningar i år som under tidigare år, men de vi gör är prestigefyllda uppdrag som vi ser fram emot väldigt mycket!

Har ni funderat på att skriva egen musik?

– Jag älskar att arrangera låtar och har funderat på att skriva egen musik. Men i nuläget får jag ut mycket av min kreativitet genom att arrangera och göra egna versioner av andras musik, säger Emelie.

– Men det är mycket möjligt att den drivkraften kommer framöver. Inom jazzen finns det en tradition av att bära den äldre musiken vidare. Dessutom finns det redan så mycket vacker musik som vi gärna lyfter fram. Med en unik The Hebbe sisters-touch!

Fakta The Hebbe sisters

Hebbesystrarna är uppväxta på en lantlig gård mellan Säffle, Arvika och Karlstad. Emelie är född 1991, Josefin 1995 och Maria 1997.

Emelie och Josefin pluggar på musikallinje i Stockholm, Maria tar studenten från Estetiska skolan Stage and Perform i Arvika nu i vår.