2015-12-18 06:00

2015-12-18 10:01

Erika Jonsson sjunger country på värmländska

INTERVJU: Erika Jonsson från Kil släpper debutalbum

Sången om Värmland gav henne ett stort genombrott. Hon skrev låten när hennes längtan hem till Värmland blev för stor, först var det bara tänkt som en angelägenhet för hennes närmaste. Nu har låten resulterat i att Erika Jonsson får släppa ett debutalbum.

Erika Jonsson har just släppt sitt första album Country crush – ett album när hon sjunger både på bred värmländska och engelska.

– Skivan är redan restnoterad, utbrister Erika Jonsson när jag når henne i Stockholm. Hon har bott i huvudstaden i fem år, men har inte på något sätt släppt rötterna hemma i Värmland. Hon har städdag hemmavid så en intervju över telefon blir ett välkommet avbrott.

– Det blev halvkonstigt, fortsätter hon glatt överraskad och berättar att skivan bara på några dagar har sålt slut. En ny upplaga får beställas.

Hennes musikkarriär fick en strålande start med Sången om Värmland som nådde tusentals över nätet. Låten streamades över en miljon gånger på Youtube och nu när en studioinspelad version av samma låt finns på Spotify har antalet lyssningar passerat miljonstrecket även där.

Inte illa för en debutant.

Men helt grön i musikaliska sammanhang är inte 24-åringen från Kil. Musiken har varit en stor del av hennes liv i drygt tio år.

– Jag fick följa med mamma på puben när jag var liten och sjöng karaoke. Jag var bara 12-13 år, men fick dispens för att jag gillade att sjunga så mycket, berättar hon.

Karaokevärdinnan i Kil sjöng själv i ett country- och rockabillyband och när Erika Jonsson för första gången fick höra och se bandet live var hon fast.

– Redan då förstod jag vad jag ville göra här i livet. Tror jag var 12 bara. Det var country som var min grej. Jag tror att det var enkelheten som tilltalade mig. Låtarna kanske bara hade tre ackord, men de kunde ändå få det att spritta till i hela kroppen. Musiken gick rakt in i hjärtat. Och basen, det ska såklart vara kontrabas, den gick rakt in i blodet. Så känner jag fortfarande.

Kils melodifestival

I samma veva som hon upptäckte countryn började hon skriva egna låtar.

– Min första låt på engelska skrev jag när jag var 14. Den ställde jag upp med i Kils melodifestival. Och jag vann! Sedan dess har jag bara fortsatt att skriva. Det har ju alltid varit så roligt.

Flera av låtarna på hennes debutalbum, hon har skrivit alla själv så när som på en där hennes gitarrist varit med och bidragit, berättar historier från hennes uppväxt.

– Jag hade inte tänkt sjunga på svenska innan jag gjorde Sången om Värmland. Jag hade bara skrivit på engelska tidigare. När jag väl skrev den på svenska kändes det naturligt att sjunga den på värmländska. Och när det sedan uppskattades av så många så kändes det jävligt kul att fortsätta att sjunga och skriva på värmländska. Det kändes äkta och rätt. Men jag ville inte överge engelskan, spelar man country är det engelska som gäller kan jag tycka. Musiken kommer ju från Nashville.

Galen glad publik

Albumet är inspelat i Sundsvall med lokala studiomusiker samt Erika Jonssons egen gitarrist och ges ut på skivbolaget Ninetone.

– Det var häftigt att jobba i en studio. Väldigt annorlunda mot att stå och spela inför en galen och glad publik. Väldigt utvecklande.

Vid sidan av musiken arbetar hon som personlig assistent.

– Jag trivs med jobbet men det är musiken jag vill satsa på. Det finns inget annat för mig. Jag hoppas att countryn växer och att fler inser storheten i musiken.

Förra helgen gjorde hon flera spelningar på Diner 45 utanför Sunne. Nu i helgen väntas ännu flera konserter på samma ställe.

– Efter nyår ska jag sätta samman ett nytt band. Det händer en hel del nya grejer och jag hoppas att det ska bli fler och fler spelningar.

Stockhôlm

Sången om Värmland gjorde hon förra året och från början var låten enbart tänkt att underhålla familjen hemmavid.

– Jag gick och trallade på den där frasen ”Det är gôtt att bo i Stockhôlm ibland, men jag längtar allt till Värmeland” några dagar. Sedan bestämde jag mig för att skriva en låt om det där. Direkt när jag hade skrivit den spelade jag in den och skickade i väg den. De blev bra full i skratt där hemma!

Familjemedlemmarna uppmanade henne att lägga upp låten på nätet så fler kunde lyssna. Till en början var hon skeptisk, men till slut gav hon med sig.

– Syrran sa att hon skulle göra det om inte jag gjorde det själv! När det väl var uppe så delades den av folk över hela Sverige.

Varför tror du låten fick en sådan genomslagskraft?

– Jag har funderat mycket på det. Folk kan ju texten oavsett var i landet jag kommer. Många är verkligen berörda. Kanske att den känns fôlklig. Inte tillgjord. Den säger det så som det är. Många gör sig till, men egentligen är vi alla lite så som jag sjunger at vi är.

Men tanke på låten känns det märkligt att du flyttade till Stockholm?

– Haha, jag förstår det. Men jag har alltid känt mig för rastlös för Kil. Jag har alltid haft stora drömmar och velat se världen. Det kändes som att en storstad skulle ge större möjligheter för min musik. Och att det skulle vara lättare att hitta sig själv där också.

Hur funkar det då, trivs du?

– Väldigt bra! jag trivs bra.

Berätta om de stora drömmarna.

– Jag vill spela min countrymusik. Jag minns att jag sa till mamma när jag var liten: ”Vänta bara mamma, när jag blir större kommer du att få höra mig sjunga country på radion”. Då var det ingen som lyssnade på country förutom jag. Mina kompisar retade mig för det! De försökte få mig att tro att det inte fanns något som heter Nashville!

Erika Jonsson har just släppt sitt första album Country crush – ett album när hon sjunger både på bred värmländska och engelska.

– Skivan är redan restnoterad, utbrister Erika Jonsson när jag når henne i Stockholm. Hon har bott i huvudstaden i fem år, men har inte på något sätt släppt rötterna hemma i Värmland. Hon har städdag hemmavid så en intervju över telefon blir ett välkommet avbrott.

– Det blev halvkonstigt, fortsätter hon glatt överraskad och berättar att skivan bara på några dagar har sålt slut. En ny upplaga får beställas.

Hennes musikkarriär fick en strålande start med Sången om Värmland som nådde tusentals över nätet. Låten streamades över en miljon gånger på Youtube och nu när en studioinspelad version av samma låt finns på Spotify har antalet lyssningar passerat miljonstrecket även där.

Inte illa för en debutant.

Men helt grön i musikaliska sammanhang är inte 24-åringen från Kil. Musiken har varit en stor del av hennes liv i drygt tio år.

– Jag fick följa med mamma på puben när jag var liten och sjöng karaoke. Jag var bara 12-13 år, men fick dispens för att jag gillade att sjunga så mycket, berättar hon.

Karaokevärdinnan i Kil sjöng själv i ett country- och rockabillyband och när Erika Jonsson för första gången fick höra och se bandet live var hon fast.

– Redan då förstod jag vad jag ville göra här i livet. Tror jag var 12 bara. Det var country som var min grej. Jag tror att det var enkelheten som tilltalade mig. Låtarna kanske bara hade tre ackord, men de kunde ändå få det att spritta till i hela kroppen. Musiken gick rakt in i hjärtat. Och basen, det ska såklart vara kontrabas, den gick rakt in i blodet. Så känner jag fortfarande.

Kils melodifestival

I samma veva som hon upptäckte countryn började hon skriva egna låtar.

– Min första låt på engelska skrev jag när jag var 14. Den ställde jag upp med i Kils melodifestival. Och jag vann! Sedan dess har jag bara fortsatt att skriva. Det har ju alltid varit så roligt.

Flera av låtarna på hennes debutalbum, hon har skrivit alla själv så när som på en där hennes gitarrist varit med och bidragit, berättar historier från hennes uppväxt.

– Jag hade inte tänkt sjunga på svenska innan jag gjorde Sången om Värmland. Jag hade bara skrivit på engelska tidigare. När jag väl skrev den på svenska kändes det naturligt att sjunga den på värmländska. Och när det sedan uppskattades av så många så kändes det jävligt kul att fortsätta att sjunga och skriva på värmländska. Det kändes äkta och rätt. Men jag ville inte överge engelskan, spelar man country är det engelska som gäller kan jag tycka. Musiken kommer ju från Nashville.

Galen glad publik

Albumet är inspelat i Sundsvall med lokala studiomusiker samt Erika Jonssons egen gitarrist och ges ut på skivbolaget Ninetone.

– Det var häftigt att jobba i en studio. Väldigt annorlunda mot att stå och spela inför en galen och glad publik. Väldigt utvecklande.

Vid sidan av musiken arbetar hon som personlig assistent.

– Jag trivs med jobbet men det är musiken jag vill satsa på. Det finns inget annat för mig. Jag hoppas att countryn växer och att fler inser storheten i musiken.

Förra helgen gjorde hon flera spelningar på Diner 45 utanför Sunne. Nu i helgen väntas ännu flera konserter på samma ställe.

– Efter nyår ska jag sätta samman ett nytt band. Det händer en hel del nya grejer och jag hoppas att det ska bli fler och fler spelningar.

Stockhôlm

Sången om Värmland gjorde hon förra året och från början var låten enbart tänkt att underhålla familjen hemmavid.

– Jag gick och trallade på den där frasen ”Det är gôtt att bo i Stockhôlm ibland, men jag längtar allt till Värmeland” några dagar. Sedan bestämde jag mig för att skriva en låt om det där. Direkt när jag hade skrivit den spelade jag in den och skickade i väg den. De blev bra full i skratt där hemma!

Familjemedlemmarna uppmanade henne att lägga upp låten på nätet så fler kunde lyssna. Till en början var hon skeptisk, men till slut gav hon med sig.

– Syrran sa att hon skulle göra det om inte jag gjorde det själv! När det väl var uppe så delades den av folk över hela Sverige.

Varför tror du låten fick en sådan genomslagskraft?

– Jag har funderat mycket på det. Folk kan ju texten oavsett var i landet jag kommer. Många är verkligen berörda. Kanske att den känns fôlklig. Inte tillgjord. Den säger det så som det är. Många gör sig till, men egentligen är vi alla lite så som jag sjunger at vi är.

Men tanke på låten känns det märkligt att du flyttade till Stockholm?

– Haha, jag förstår det. Men jag har alltid känt mig för rastlös för Kil. Jag har alltid haft stora drömmar och velat se världen. Det kändes som att en storstad skulle ge större möjligheter för min musik. Och att det skulle vara lättare att hitta sig själv där också.

Hur funkar det då, trivs du?

– Väldigt bra! jag trivs bra.

Berätta om de stora drömmarna.

– Jag vill spela min countrymusik. Jag minns att jag sa till mamma när jag var liten: ”Vänta bara mamma, när jag blir större kommer du att få höra mig sjunga country på radion”. Då var det ingen som lyssnade på country förutom jag. Mina kompisar retade mig för det! De försökte få mig att tro att det inte fanns något som heter Nashville!

Gillar Dixie chicks

Erika Jonsson är 24 år från Kil men numera boende i Stockholm.

Familj: Sambo och en hund.

Lyssnar på:

– Jag lyssnar på en massa musik hela tiden. Country och rockabilly mest. Senaste tiden har jag lyssnat mycket på Kasey Musgraves och hennes platta Pegeant material. Sjukt grym! Smart och genomtänkt i minsta detalj.

Tittar på:

– Jag gillar att titta på dokumentärer. Det är intressant och dessutom lär man sig alltid något nytt.

Läser:

– Nej, det hinner jag inte.

Det bästa albumet alla kategorier:

– Dixie chicks - Taking the long way från 2006. De har betytt mycket för kvinnor i countrybranschen. Tuffa tjejer med skinn på näsan. Albumet kom som en comeback efter att USA:s radiostationer bojkottat deras musik. Jag gillar det mycket för historien bakom.

Erika Jonsson är aktuell med sitt debutalbum Country crush.

Källa: