2015-08-16 15:39

2015-08-16 15:39

Starkt program på Folk och Rock

MUSIK

Folk och rock, Segmon
Publik: ca 1000

För den som uppskattar handgjord musik med lika delar hjärta och själ har nog Folk och Rock i Segmon ett svårslaget program detta år, med namn som Ola Magnell, Anders F Rönnblom, Eldkvarn och Stefan Sundström. Även i år har man kokat ihop en unik musikalisk blandning där nytt blandas med gammalt, hårt med akustiskt och unga artister samsas med äldre. På fredagskvällen gjorde veteranerna Magnell och Rönnblom starka framträdanden med varsina knippen sånger som har kommit att bli en del av den svenska låtskatten. Fredagen innehöll i blandningens namn även tungt sensuell rockabilly och samisk rap, via traditionell folkmusik med vevlira.

Men den stora kvällen program- och publikmässigt var lördagen som inleddes med Granny K på hemmaplan och sen avlöste de hörvärda programpunkterna varandra i en strid ström. Efter att inlett med en hejdlös improvisation kring "Hur Sabina gör en konst utav att gå" varnar Stefan Sundström för att han nog fått med sig lite väl mörka låtar till Segmon, men publiken älskar honom ändå så till den milda grad att Sundström själv avslutar med ett spontant "vi ses igen nästa år". Sundström levererade nog festivalens starkaste framträdande.

Innan Sundström ens sjungit klart går Eldkvarn, vårt största och mest folkkära rockband, på Parkscenen och att se Plura i svensk folkpark är en unik och varm upplevelse. Eldkvarn har låtarna som skär genom den svenska sommarkvällen och jag måste säga att Plura känns mer naturlig här än i vilket tv-kök som helst. De blandar vant de stora låtarna med lite mer exklusiva saker som den svenska versionen av ”Always on my mind” med text av Mikael Wiehe.

Grums egen I´m Kingfisher kliver sedan in på Paviljongens scen och gör en glödande intensiv spelning med starka låtar och ett imponerande gitarrspel. I´m Kingfisher växer för varje gång jag ser honom och är numera uppmärksammad långt utanför landets gränser. Programmet i Paviljongen avslutas med The Vanjas som med sin utåtagerande och stenhårda rockabilly med klara divalater är motsatsen till vad frontfiguren Vanjas pappa Stefan Sundström framförde från samma scen en timme tidigare. När lördagen hunnit bli söndag avslutas festivalen med Folktågets folkpopsenergi och lugnet kan åter lägga sig över Segmon.

Konkurrensen var stenhård om musiklyssnarnas gunst denna helg i Värmland, men Folk & Rock klarade biffen tack vare ett starkt program. Hela bygden har kavlat upp ärmarna för sin festival och när vädrets makter för en gångs skull är på Segmon sida kan man så smått börja hoppas på en nionde upplaga.

 

? Plura spekulerar kring möjligheten att ta över Allsång på Skansen. Vem meddelar SVT?

! Stefan Sundströms tolkning av Robert Brobergs "Spring inte så fort, pappa" ger mig fortfarande rysningar.

För den som uppskattar handgjord musik med lika delar hjärta och själ har nog Folk och Rock i Segmon ett svårslaget program detta år, med namn som Ola Magnell, Anders F Rönnblom, Eldkvarn och Stefan Sundström. Även i år har man kokat ihop en unik musikalisk blandning där nytt blandas med gammalt, hårt med akustiskt och unga artister samsas med äldre. På fredagskvällen gjorde veteranerna Magnell och Rönnblom starka framträdanden med varsina knippen sånger som har kommit att bli en del av den svenska låtskatten. Fredagen innehöll i blandningens namn även tungt sensuell rockabilly och samisk rap, via traditionell folkmusik med vevlira.

Men den stora kvällen program- och publikmässigt var lördagen som inleddes med Granny K på hemmaplan och sen avlöste de hörvärda programpunkterna varandra i en strid ström. Efter att inlett med en hejdlös improvisation kring "Hur Sabina gör en konst utav att gå" varnar Stefan Sundström för att han nog fått med sig lite väl mörka låtar till Segmon, men publiken älskar honom ändå så till den milda grad att Sundström själv avslutar med ett spontant "vi ses igen nästa år". Sundström levererade nog festivalens starkaste framträdande.

Innan Sundström ens sjungit klart går Eldkvarn, vårt största och mest folkkära rockband, på Parkscenen och att se Plura i svensk folkpark är en unik och varm upplevelse. Eldkvarn har låtarna som skär genom den svenska sommarkvällen och jag måste säga att Plura känns mer naturlig här än i vilket tv-kök som helst. De blandar vant de stora låtarna med lite mer exklusiva saker som den svenska versionen av ”Always on my mind” med text av Mikael Wiehe.

Grums egen I´m Kingfisher kliver sedan in på Paviljongens scen och gör en glödande intensiv spelning med starka låtar och ett imponerande gitarrspel. I´m Kingfisher växer för varje gång jag ser honom och är numera uppmärksammad långt utanför landets gränser. Programmet i Paviljongen avslutas med The Vanjas som med sin utåtagerande och stenhårda rockabilly med klara divalater är motsatsen till vad frontfiguren Vanjas pappa Stefan Sundström framförde från samma scen en timme tidigare. När lördagen hunnit bli söndag avslutas festivalen med Folktågets folkpopsenergi och lugnet kan åter lägga sig över Segmon.

Konkurrensen var stenhård om musiklyssnarnas gunst denna helg i Värmland, men Folk & Rock klarade biffen tack vare ett starkt program. Hela bygden har kavlat upp ärmarna för sin festival och när vädrets makter för en gångs skull är på Segmon sida kan man så smått börja hoppas på en nionde upplaga.

 

? Plura spekulerar kring möjligheten att ta över Allsång på Skansen. Vem meddelar SVT?

! Stefan Sundströms tolkning av Robert Brobergs "Spring inte så fort, pappa" ger mig fortfarande rysningar.

  • Per Wiker