2017-05-17 06:00

2017-05-17 10:38

Så blev Munkfors "stålklänningkommunen"

MUNKFORS: "Viktigt för Munkfors som kommun"

De nu världsberömda klänningarna har burits på Oscarsgalan, Melodifestivalen och på modeveckor i Stockholm och Peking. Stålet är valsat och färgat i Munkfors.
Hur blev det såhär?

I lördags visades Naim Josefis ”stålklänningar” upp på det gamla bruksområdet i Munkfors, några hundra meter från platsen där paljetterna valsats. Men det är inte första gången det har tillverkats stål till kläder på orten.

– Om man backar i tiden, till när man började kallvalsa här så gjorde man stål som användes till framfört allt krinoliner och korsetter, så på så sätt kan man säga att vi gjort stål som använts till kläder tidigare. Så nu knyter vi ihop säcken, säger Göran Jansson, vd på Voestalpine.

Voestalpine är ett österrikiskt, börsnoterat företag som arbetar inom stålbranschen och som finns i 50 länder, bland annat i Sverige och Munkfors. Hur kommer det sig att de fick vara med på den här resan?

– Naim Josefi hade tidigare gjort en 3D-printad sko i stål som artisten Lady Gaga använde, och inför modeveckan i Stockholm hade han tankar på att göra en kollektion i huvudsak gjord av stål och kontaktade Jernkontoret som i sin tur kontaktade oss, säger Göran Jansson.

– Vi tänkte att det kunde vara en kul sak att försöka hjälpa till med, skon fick mycket medial uppmärksamhet.

Gert Nilson är teknisk direktör på Jernkontoret, som är stålindustrins branschorganisation. Han berättar att man driver programmet metalliska material, som är statligt finansierat. Det är till för att stärka Sveriges konkurrenskraft.

Men hur passar Naim Josefis klänningar in där?

– Det är lätt att prata om ton, men det är sällan vi berättar vad det blir av det vi gör. Där kan klänningarna få upp ögonen på folk. ”Kan man göra sånt här?”

Han säger att historien inte är det viktiga – ”det är känd kunskap” – utan man vill i stället visa upp att det händer mycket.

Var det lätt att ta fram det han ville ha?

– Det är väldigt få företag som kan göra så tunt material. Vi valsar och bearbetar vårt stål kallt, ner till så tunt som en folie och det är det få företag som kan klara. Men det här är en del av vår dagliga verksamhet. Vi säljer material som är typlikt det vi levererade i form av tjocklek, tolerans och noggrannhet. Det som är annorlunda är att det är kolorerat i en oxidationsprocess som gör att vi fått det i olika blå nyanser.

För Naim Josefi ville ha stål i olika nyanser – en stålvit, en blå och en svart.

– Blått visste vi gick, men när stålet oxideras i en ugn så det finns det en risk att man bränner det, säger Gert Nilson

Har det varit mycket hysch hysch kring projektet?

– Jag skulle inte säga att vi har hyschhyschat, men fram till att han gjorde sin visning så var det vi, Jernkontoret och han själv som jobbade med det, säger Göran Jansson.

Inte ens kommunen kände i det läget till vad som var på gång.

När fick ni veta?

– Det var i samband med lanseringen av klänningen, säger Mathias Lindqvist (S), kommunalråd i Munkfors.

– Och det här är fantastiskt trevligt. Det är kul för Voestalpine, men det är också viktigt för Munkfors som kommun med den historiken som finns kring stålet.

Trodde ni att det skulle bli sånt genomslag?

– Jag trodde inte det från början om jag ska vara ärlig. Vi tyckte att det var en fantastiskt kul grej och tänkte att det kunde stärka företaget, men inte att det skulle få de proportioner som det har fått, säger Göran Jansson.

– Sen har vi väl inte trott att det här ska bli en produkt som vi kommer att sälja av, utan det är mer för att nischa och marknadsföra oss och visa vilka möjligheter det finns i stål.

Så ni kommer inte att knoppas av i en modeavdelning?

– Nej, vi har trots allt ett antal produktområden som är vår basnäring, och där det är där vi kommer att fortsätta utvecklas

Är ni öppna för fler samarbeten framöver?

– Det är vi alltid, såna som kan tillföra något för oss. Sedan är inte det som är avgörande för att vi ska ha en fortsatt god utveckling, men det stärker vårt varumärke.

Hur mycket reklam har Voestalpine fått i det här sammanhanget?

– Jag tycker att vi har fått mer än väl mot vad jag hade förväntat mig.

Kan man mäta det i pengar för företaget och kommunen?

– Vi kanske kan mäta det i långsiktig rekrytering, att folk helt plötsligt börjar ringa och tycka att det vi gör är intressant, säger Göran Jansson.

– För oss så sätter det Munkfors på kartan. Och precis som Göran säger så kan det hjälpa den framtida kompetensförsörjningen, att man ser att det finns något intressant som händer. Vi har många bra och framgångsrika företag i kommunen, och det här visar bara att det är fantasin sätter gränser för vad man kan göra, säger Mathias Lindqvist.

Hur mycket samtal har ni på kommunen fått?

– Ganska mycket, och när jag rör mig ut i landet så har man pratat om klänningen, så man märker vilken otrolig repsons det faktiskt har gett och att det förknippas med Munkfors, säger Mathias Lindqvist.

Och det gör inte ont antar jag?

– Nej, snarare tvärtom, säger han och skrattar.

Hur rider ni vidare på den här vågen?

– Klänningen kommer att förknippas med oss en tid framöver och vi har med materialet på mässor för att visa att det inte bara är hårt stål vi arbetar med, utan att vi klarar av att vara i mjukare branscher också, så vi kommer att fortsätta nyttja det, säger Göran Jansson

– För kommunens del måste vi hela tiden vara på tå och lyhörda mot företagen för att höra vad känner att de vill ha hjälp med. För det är alltid ett lagspel för att nå framgång, säger Mathias Lindqvist.

I lördags visades Naim Josefis ”stålklänningar” upp på det gamla bruksområdet i Munkfors, några hundra meter från platsen där paljetterna valsats. Men det är inte första gången det har tillverkats stål till kläder på orten.

– Om man backar i tiden, till när man började kallvalsa här så gjorde man stål som användes till framfört allt krinoliner och korsetter, så på så sätt kan man säga att vi gjort stål som använts till kläder tidigare. Så nu knyter vi ihop säcken, säger Göran Jansson, vd på Voestalpine.

Voestalpine är ett österrikiskt, börsnoterat företag som arbetar inom stålbranschen och som finns i 50 länder, bland annat i Sverige och Munkfors. Hur kommer det sig att de fick vara med på den här resan?

– Naim Josefi hade tidigare gjort en 3D-printad sko i stål som artisten Lady Gaga använde, och inför modeveckan i Stockholm hade han tankar på att göra en kollektion i huvudsak gjord av stål och kontaktade Jernkontoret som i sin tur kontaktade oss, säger Göran Jansson.

– Vi tänkte att det kunde vara en kul sak att försöka hjälpa till med, skon fick mycket medial uppmärksamhet.

Gert Nilson är teknisk direktör på Jernkontoret, som är stålindustrins branschorganisation. Han berättar att man driver programmet metalliska material, som är statligt finansierat. Det är till för att stärka Sveriges konkurrenskraft.

Men hur passar Naim Josefis klänningar in där?

– Det är lätt att prata om ton, men det är sällan vi berättar vad det blir av det vi gör. Där kan klänningarna få upp ögonen på folk. ”Kan man göra sånt här?”

Han säger att historien inte är det viktiga – ”det är känd kunskap” – utan man vill i stället visa upp att det händer mycket.

Var det lätt att ta fram det han ville ha?

– Det är väldigt få företag som kan göra så tunt material. Vi valsar och bearbetar vårt stål kallt, ner till så tunt som en folie och det är det få företag som kan klara. Men det här är en del av vår dagliga verksamhet. Vi säljer material som är typlikt det vi levererade i form av tjocklek, tolerans och noggrannhet. Det som är annorlunda är att det är kolorerat i en oxidationsprocess som gör att vi fått det i olika blå nyanser.

För Naim Josefi ville ha stål i olika nyanser – en stålvit, en blå och en svart.

– Blått visste vi gick, men när stålet oxideras i en ugn så det finns det en risk att man bränner det, säger Gert Nilson

Har det varit mycket hysch hysch kring projektet?

– Jag skulle inte säga att vi har hyschhyschat, men fram till att han gjorde sin visning så var det vi, Jernkontoret och han själv som jobbade med det, säger Göran Jansson.

Inte ens kommunen kände i det läget till vad som var på gång.

När fick ni veta?

– Det var i samband med lanseringen av klänningen, säger Mathias Lindqvist (S), kommunalråd i Munkfors.

– Och det här är fantastiskt trevligt. Det är kul för Voestalpine, men det är också viktigt för Munkfors som kommun med den historiken som finns kring stålet.

Trodde ni att det skulle bli sånt genomslag?

– Jag trodde inte det från början om jag ska vara ärlig. Vi tyckte att det var en fantastiskt kul grej och tänkte att det kunde stärka företaget, men inte att det skulle få de proportioner som det har fått, säger Göran Jansson.

– Sen har vi väl inte trott att det här ska bli en produkt som vi kommer att sälja av, utan det är mer för att nischa och marknadsföra oss och visa vilka möjligheter det finns i stål.

Så ni kommer inte att knoppas av i en modeavdelning?

– Nej, vi har trots allt ett antal produktområden som är vår basnäring, och där det är där vi kommer att fortsätta utvecklas

Är ni öppna för fler samarbeten framöver?

– Det är vi alltid, såna som kan tillföra något för oss. Sedan är inte det som är avgörande för att vi ska ha en fortsatt god utveckling, men det stärker vårt varumärke.

Hur mycket reklam har Voestalpine fått i det här sammanhanget?

– Jag tycker att vi har fått mer än väl mot vad jag hade förväntat mig.

Kan man mäta det i pengar för företaget och kommunen?

– Vi kanske kan mäta det i långsiktig rekrytering, att folk helt plötsligt börjar ringa och tycka att det vi gör är intressant, säger Göran Jansson.

– För oss så sätter det Munkfors på kartan. Och precis som Göran säger så kan det hjälpa den framtida kompetensförsörjningen, att man ser att det finns något intressant som händer. Vi har många bra och framgångsrika företag i kommunen, och det här visar bara att det är fantasin sätter gränser för vad man kan göra, säger Mathias Lindqvist.

Hur mycket samtal har ni på kommunen fått?

– Ganska mycket, och när jag rör mig ut i landet så har man pratat om klänningen, så man märker vilken otrolig repsons det faktiskt har gett och att det förknippas med Munkfors, säger Mathias Lindqvist.

Och det gör inte ont antar jag?

– Nej, snarare tvärtom, säger han och skrattar.

Hur rider ni vidare på den här vågen?

– Klänningen kommer att förknippas med oss en tid framöver och vi har med materialet på mässor för att visa att det inte bara är hårt stål vi arbetar med, utan att vi klarar av att vara i mjukare branscher också, så vi kommer att fortsätta nyttja det, säger Göran Jansson

– För kommunens del måste vi hela tiden vara på tå och lyhörda mot företagen för att höra vad känner att de vill ha hjälp med. För det är alltid ett lagspel för att nå framgång, säger Mathias Lindqvist.