Alternativ finansiering allt vanligare
TRAFIK: Riksrevisionen kritisk till att kommunerna köper sig före i kön
Ett alternativ kan vara en lösning där företagen går in och bygger och äger projekten.
Förskottering och medfinansiering av stora väg- och järnvägsprojekt har blivit allt vanligare i Sverige. Ett exempel är Karlstads kommuns förskottering av E18-bygget mellan Kronoparken och Skattkärr som kostade 234 miljoner kronor. Nu vill Socialdemokraterna som NWT tidigare har berättat använda en del av de pengarna som verket har betalat tillbaka för att tidigarelägga E18-bygget över Sörmon som i dagens planer ligger först 2018.
Och när det gäller utbyggnaden av infrastrukturen vid Eriksbergs handelsområde vid Bergvik som beräknas kosta drygt 400 miljoner kronor kommer de nya butikskedjorna att få stå för en stor del av kostnaderna, en rejäl medfinansiering.
Riksrevisionen har granskat den ökande medfinansieringen av infrastrukturen och lämnade nyligen en rapport till regeringen. I den konstaterar de att medfinansieringssatsningen visserligen har lämnat ett nettobidrag till den statliga investeringsramen, men det leder även till problem.
Har kunnat gå före
– Framför allt handlar det om att medfinansieringen har gett ett antal projekt förtur till den nationella infrastrukturplanen, vilket i slutändan har lett till ett sämre samhällsekonomiskt resultat. Rika kommuner har kunnat se till att deras projekt har hamnat före andra satsningar som i en del fall hade varit viktigare att bygga ut för den nationella nyttans skull, säger Jan-Eric Nilsson, professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Ett alternativ till medfinansiering är OPS som står för Offentlig privat samverkan. Det innebär att stora byggföretag går in och bygger och äger infrastrukturen över lång tid. Detta förekommer i bland annat Storbritannien.
Snabbare byggen
– Jag har föreslagit att vi ska prova den lösningen i stora och svåra projekt. Forskning visar att man inte gör några direkta kostnadsbesparingar, men projekten blir färdiga före tidtabellen och samtidigt minskar statens risker att byggena ska dra över budget.
– Anledningen till att vi hittills inte satsat på OPS i Sverige är nog dels att staten lånar billigare än privata företag och att man är rädda att tappa kontrollen över infrastrukturen, säger Jan-Eric Nilsson.
"Infrastrukturen är ett samhällsansvar"
NWT har frågat de tre värmländska riksdagsledamöterna som sitter i trafikutskottet vad de anser om förskottering, medfinansiering och OPS.
1. Ska vi tillåta mer förskottering och medfinansiering av infrastrukturen?
2. Ska Sverige satsa på OPS?
Jan-Evert Rådhström (M):
1. Jag tror inte dagens förskotteringsnivå ska höjas. Vi har redan en enormt stor satsning på infrastrukturen. Men när det gäller utbyggnader av exempelvis köpcentrum är det jättebra att företagen får gå in och medfinansiera.
2. Sverige har inte valt den lösningen och den är inte heller den bästa. Projekten måste ju ändå betalas tillbaka och jag tycker inte att vi ska sitta med långa betalningslistor i framtiden.
Stina Bergström (MP):
1. Ja, om satsningarna görs i rätt prioriteringsordning.
2. Nej, infrastrukturen är ett samhällsansvar där vi själva prioriterar vad vi ska satsa på. Men det är okej vid vissa större privata investeringar.
Lars Mejern Larsson (S):
1. Helst inte. Ett investeringsbeslut ska tas i sin helhet. Kommuner med pengar ska inte kunna köpa sig före i kön.
2. Vi har tidigare varit kritiska till det. Inget lån är billigare än riksgäldens.
