Karlstad centrum för forskning om kollektivtrafik
MOTOR: Samots arbete röner allt större intresse i branschen
– Vi forskar bland annat kring hur folk upplever resorna, hur infrastrukturen samverkar och hur vi kan utveckla hållbara resor.
Det berättar Margareta Friman som är föreståndare för Samot som står för Service and market oriented transport research. Det var redan 1996 som forskningen kring kollektivtrafik startade vid Karlstads universitet och i dag är ett 30-tal forskare knutna till verksamheten. Just nu bedriver de ett 20-tal projekt med inriktning på forskning om kollektivtrafik.
– 2006 startade vi Samot som är ett så kallat Vinn Exellence center som samverkar mellan industrin, offentlig sektor, universiteten och forskningscentren.
– Vi är en del av Centrum för tjänsteforskning och finansieras av Vinnova som är Sveriges innovationsmyndighet, Karlstads universitet och våra partners som bland andra är Värmlandstrafik, Karlstadsbuss, Stockholms lokaltrafik och Göteborgs spårvägar. Vi omsätter drygt 20 miljoner kronor om året.
Efter över 15 års studier av den svenska kollektivtrafiken har forskningsavdelningen vid universitetet skaffat sig en stark position på den svenska marknaden. Det är faktiskt bara i Karlstad som man har ett så stort av kollektivtrafikforskningscentrum och branschens intresse för verksamheten ökar hela tiden. Nyligen gick Taxi Stockholm in som ny partner.
– Det stora intresset beror på att vår forskning ligger så nära verkligheten. Vårt fokus ligger på tjänster och marknadsorientering och har kunden i fokus. Vi forskar utifrån tre teman; de resandes upplevelse av transporten, vilka reseerbjudanden kunden har och lagar och förordningar på marknaden, säger Margareta Friman.
Tillgängligheten viktig
Det är grundpelarna för Samot. När det gäller upplevelsetemat vill hon beskriva det så här:
– Vi studerar frågan hur man ska få folk att resa mer kollektivt. Tillgänglighet, pålitlighet och hur ofta tåg och bussar går påverkar självklart vår upplevelse av resan och hur vi upplever dess kvalitet. Det gäller att få den att likna en bil så mycket som möjligt för att den ska få oss att i stället resa kollektivt.
Positivt överraskade
Samot har bland annat följt ett projekt i Lund där ett antal bilister erbjöds att ställa bilen och börja åka kollektivt.
– Deras förväntningar var låga, men många blev positivt överraskade när de upptäckte att de kunde använda restiden till att exempelvis vila och läsa. Numera har ett stort antal av dem fortsatt att åka kollektivt och resultatet är bättre än väntat. För det finns ett antal trösklar att ta sig över för att få folk att byta ut bilen mot tåg eller buss. Själva vanan är en och frihetskänslan en annan.
Krävande kunder
Därför är det avgörande att transportbolagen erbjuder sina kunder en så bra produkt som möjligt. En del av det är att se till att tåg, bussar, tunnelbana och spårvagnar samverkar med varandra så att vi lätt kan byta. En annan del är att tekniken bra. Vi blir allt mer krävande som kunder och vill ha bra komfort, hög hastighet och möjlighet att kunna jobba under färd.
– Allt det här leder till att pendlandet ökar och arbetsmarknaden växer. Vi får det vi kallar för regionförstoring, säger Margareta Friman.
Hållbara resor
Det sista forskningsbenet hos Samot är de lagar och förordningar som styr den marknad som kollektivtrafiken bedrivs på. Det är genom att påverka dem som vi bland annat genom olika morötter kan utveckla det hållbara kollektiva resandet.
– Karlstadsbuss är ett bolag som har varit väldigt framgångsrika i sitt arbete att få fler människor att åka kollektivt bland annat genom att erbjuda tiominutersavgångar och förenkla busslinjenätet genom att införa tunnelbanetänket.
– De arbetar nu med att ta fram snabbusstråk i Karlstad. Det är ett sätt att öka hållbarheten. Ett annat sätt är att plocka in ännu fler funktioner i resandet som möjligheten att kunna ta med cykeln och koppla taxi till tåg eller buss så ännu fler kan åka kollektivt.
