2017-09-01 06:00

2017-09-01 09:05

Stadsmotorvägen fyller 50 år i år

KARLSTAD: I juni 1967 flyttades genomfartstrafiken utanför centrumkärnan

I år är det 50 år sedan stadsmotorvägen genom Karlstad öppnades.
Den 21 juni 1967 invigdes den sista etappen, sträckan Våxnäs–Rud, som bland annat innehöll den 258 meter långa Borgmästarbron över Klarälven.
I ett trollslag försvann all den tunga trafiken genom centrala Karlstad.
Men nu börjar kraven komma på en ny förbifart utanför stan.

Under slutet av 1960-talet ökade trafiken kraftigt i Sverige. Folk blev allt mer bilburna samtidigt som gods- och virkestransporterna växte i omfattning.

Fortfarande gick dock all trafik på E18 rakt genom Karlstads centrum och med tiden blev situationen allt mer ohållbar. I juni 1967 visade trafikräkningen att i genomsnitt hela 42 000 fordon per dygn passerade förbi Karlstads teater.

Husen skakade av alla tunga långtradare och timmerbilar och avgaserna gjorde att luften i stan var kraftigt förorenad. Samtidigt var köerna väldigt omfattande och det tog lång tid att passera genom Karlstad via bland annat Våxnäsgatan, Sundstavägen och Östra Infarten.

Öppnades tidigare

Snart skulle dock detta helt förändras. Den 21 juni 1967 efter tre års omfattande arbeten var det dags att inviga den nya fem kilometer långa motorvägssträckan mellan Våxnäs och Rud.

Den pampiga ceremonin hölls i strålande sol vid den helt nybyggda Borgmästarbrons östra landfäste där regementets musikkår spelade. Talade gjorde bland andra den dåvarande landshövdingen Gustaf Nilsson, stadsfullmäktiges ordförande Carl-Eric Carldén och vägdirektören Walter Carlevi.

Från början var det meningen att vägsträckan skulle ha invigts i samband med högertrafikomläggningen. Dagen H planerades först till i maj eller början av juni, men flyttades sedan fram till den 3 september 1967.

Eftersom vägen ändå stod klar i juni ansåg myndigheterna inte att det fanns någon anledning att skjuta på invigningen med tanke på den kommande semestertrafiken. Det var ju bara bra att trafiken var påsläppt på den nya vägen innan Dagen H några månader senare för att slippa mer kaos än nödvändigt.

Lägre hastighet

I samband med öppnandet var dock högsta hastighet bara 70 kilometer i timmen och obligatoriskt stopp vid påfarterna som liksom resten av vägbygget var anpassade för högertrafik. Det var först den 3 september som hastighetsgränsen höjdes till 90.

Ända sedan 1940-talet hade planerats för en ny genomfartsled genom Karlstad men det var först nu som den helt hade kommit till stånd. Stadsmotorvägen, totalt elva kilometer väg, var ett mycket omfattande projekt som hade delats in i tre etapper.

Den första sträckan, Kroppkärr–Alster, började byggas som beredskapsarbete 1959. Vägen anlades tvåfilig och stod klar 1962 till en kostnad av 5 miljoner kronor. Etapp två, Rud–Kroppkärr, också den tre kilometer men fyrfilig var färdig året därpå. Prislappen var 10 miljoner kronor.

Betydligt dyrare var den sista sträckan Våxnäs–Rud. Den kostade 30 miljoner kronor, men då var den samtidigt längst, fem kilometer och innehöll även den 258 meter långa, välvda och doserade Borgmästarbron. Bron byggdes på det sättet för att man skulle få en jämn hastighet över den.

Mycket muddring

För att täcka behovet av fyllnadssand till vägprojektet hade hela 300 000 kubikmeter sand muddrats upp från Klarälvens botten i samband med att en ny huvudfåra i älven hade grävts under bron, en östvästlig vägförbindelse som hade funnits med i tankarna sedan 1930-talet.

Den nya och avslutande E18-sträckan Våxnäs–Rud var dock inte en helt enhetlig motorväg i dagens mening. Vid Nobelplan korsade trafiken till Färjestad E18. Det mötet reglerades därför med trafikljus. En omöjlighet i dag!

Totalt hade alltså de tre etapperna kostat 43 miljoner kronor, vilket motsvarar 375 miljoner kronor i dagens penningvärde. Och det var verkligen väl investerade pengar.

Den nya trafikleden utanför stadskärnan förkortade nämligen restiden för privatbilisterna med i snitt så mycket som tio minuter. Och bara två veckor senare kunde NWT rapportera om mycket stora förändringar i Karlstads centrum tack vare flytten av all genomfartstrafik till motorvägen.

”Köeländet särskilt under högstrafik på morgnar och kvällar har börjat avta. De stora och bullrande och utrymmeskrävande timmerbilarna och långtradarna har i det närmaste försvunnit från stadsbilden.

Detta kan också väntas få en positiv effekt på den dystra trafikolycksstatistiken, bland annat på Klarabron där olyckorna har varit många. Resvägen har kortats och nu rullar trafiken snabbt förbi Karlstad. Numera skakar inte husen av de tunga timmerbilarnas framfart”

– Visst har det skett en väsentlig avlastning av trafiken inne i centrum tack vare genomfartsleden, sade Bo Schmidt på gatukontoret till NWT.

Stor förbättring

Även polisen var mycket nöjd med utvecklingen.

– Den nya motorvägen har i allra högsta grad bidragit till att förbättra trafikförhållandena i Karlstad. Det märks en tydlig förändring. Numera finns det inte samma behov av trafikdirigering av polis.

– Det känns som en lättnad. Det är roligt att se trafiken flyta fram utan störningar. Man slipper få irriterade och ilskna förare i trafiken. Det blir en lugnare och bättre trafikrytm, sade kommissarie Nils Rahm.

Trafikverkets regionchef Håkan Wennerström säger att motorvägsbygget genom Karlstad anlades ganska tidigt i jämförelse med andra städer. Stadsmotorvägen genom Örebro stod till exempel inte klar förrän 1973.

– De första motorvägarna i Sverige byggdes på 1950-talet och de satsningarna hamnade i storstäderna så Karlstad var inte så långt efter.

”Hårt ansträngd”

Nu har 50 år gått sedan den där invigningen den 21 juni 1967 och trafiken har exploderat sedan dess. Karlstads kommuns trafik- och gatuchef Håkan Eriksson anser att dagens motorväg genom stan börjar nå sin högsta kapacitet.

– Den är hårt ansträngd. Under vissa tider på dygnet är det fullt på motorvägen och den är extra känslig för vägarbeten ofta och med långa köer som följd. Och en del av trafikplatserna har för korta och snäva av- och påfarter.

Han anser att det snart skulle behövas en ny stor vägsatsning genom Karlstad. En ny E18-sträcka.

– Ja, vi kommer att behöva en ny motorväg runt Karlstad som tar undan genomfartstrafiken så att dagens väg kan fungera som en led för lokaltrafiken, säger Håkan Eriksson.

Håkan Wennerström konstaterar att behoven av ny infrastruktur är stora på många håll i landet.

– Det beror på samhällsutvecklingen. Befolkningen ökar och koncentreras till städerna samtidigt som handeln växer. Det leder till brister på infrastrukturområdet. Då är det inte konstigt att det blir köer. Samtidigt ställs det numera högre krav på vår infrastruktur och det är viktigt att vi hela tiden utvecklar den.

Under slutet av 1960-talet ökade trafiken kraftigt i Sverige. Folk blev allt mer bilburna samtidigt som gods- och virkestransporterna växte i omfattning.

Fortfarande gick dock all trafik på E18 rakt genom Karlstads centrum och med tiden blev situationen allt mer ohållbar. I juni 1967 visade trafikräkningen att i genomsnitt hela 42 000 fordon per dygn passerade förbi Karlstads teater.

Husen skakade av alla tunga långtradare och timmerbilar och avgaserna gjorde att luften i stan var kraftigt förorenad. Samtidigt var köerna väldigt omfattande och det tog lång tid att passera genom Karlstad via bland annat Våxnäsgatan, Sundstavägen och Östra Infarten.

Öppnades tidigare

Snart skulle dock detta helt förändras. Den 21 juni 1967 efter tre års omfattande arbeten var det dags att inviga den nya fem kilometer långa motorvägssträckan mellan Våxnäs och Rud.

Den pampiga ceremonin hölls i strålande sol vid den helt nybyggda Borgmästarbrons östra landfäste där regementets musikkår spelade. Talade gjorde bland andra den dåvarande landshövdingen Gustaf Nilsson, stadsfullmäktiges ordförande Carl-Eric Carldén och vägdirektören Walter Carlevi.

Från början var det meningen att vägsträckan skulle ha invigts i samband med högertrafikomläggningen. Dagen H planerades först till i maj eller början av juni, men flyttades sedan fram till den 3 september 1967.

Eftersom vägen ändå stod klar i juni ansåg myndigheterna inte att det fanns någon anledning att skjuta på invigningen med tanke på den kommande semestertrafiken. Det var ju bara bra att trafiken var påsläppt på den nya vägen innan Dagen H några månader senare för att slippa mer kaos än nödvändigt.

Lägre hastighet

I samband med öppnandet var dock högsta hastighet bara 70 kilometer i timmen och obligatoriskt stopp vid påfarterna som liksom resten av vägbygget var anpassade för högertrafik. Det var först den 3 september som hastighetsgränsen höjdes till 90.

Ända sedan 1940-talet hade planerats för en ny genomfartsled genom Karlstad men det var först nu som den helt hade kommit till stånd. Stadsmotorvägen, totalt elva kilometer väg, var ett mycket omfattande projekt som hade delats in i tre etapper.

Den första sträckan, Kroppkärr–Alster, började byggas som beredskapsarbete 1959. Vägen anlades tvåfilig och stod klar 1962 till en kostnad av 5 miljoner kronor. Etapp två, Rud–Kroppkärr, också den tre kilometer men fyrfilig var färdig året därpå. Prislappen var 10 miljoner kronor.

Betydligt dyrare var den sista sträckan Våxnäs–Rud. Den kostade 30 miljoner kronor, men då var den samtidigt längst, fem kilometer och innehöll även den 258 meter långa, välvda och doserade Borgmästarbron. Bron byggdes på det sättet för att man skulle få en jämn hastighet över den.

Mycket muddring

För att täcka behovet av fyllnadssand till vägprojektet hade hela 300 000 kubikmeter sand muddrats upp från Klarälvens botten i samband med att en ny huvudfåra i älven hade grävts under bron, en östvästlig vägförbindelse som hade funnits med i tankarna sedan 1930-talet.

Den nya och avslutande E18-sträckan Våxnäs–Rud var dock inte en helt enhetlig motorväg i dagens mening. Vid Nobelplan korsade trafiken till Färjestad E18. Det mötet reglerades därför med trafikljus. En omöjlighet i dag!

Totalt hade alltså de tre etapperna kostat 43 miljoner kronor, vilket motsvarar 375 miljoner kronor i dagens penningvärde. Och det var verkligen väl investerade pengar.

Den nya trafikleden utanför stadskärnan förkortade nämligen restiden för privatbilisterna med i snitt så mycket som tio minuter. Och bara två veckor senare kunde NWT rapportera om mycket stora förändringar i Karlstads centrum tack vare flytten av all genomfartstrafik till motorvägen.

”Köeländet särskilt under högstrafik på morgnar och kvällar har börjat avta. De stora och bullrande och utrymmeskrävande timmerbilarna och långtradarna har i det närmaste försvunnit från stadsbilden.

Detta kan också väntas få en positiv effekt på den dystra trafikolycksstatistiken, bland annat på Klarabron där olyckorna har varit många. Resvägen har kortats och nu rullar trafiken snabbt förbi Karlstad. Numera skakar inte husen av de tunga timmerbilarnas framfart”

– Visst har det skett en väsentlig avlastning av trafiken inne i centrum tack vare genomfartsleden, sade Bo Schmidt på gatukontoret till NWT.

Stor förbättring

Även polisen var mycket nöjd med utvecklingen.

– Den nya motorvägen har i allra högsta grad bidragit till att förbättra trafikförhållandena i Karlstad. Det märks en tydlig förändring. Numera finns det inte samma behov av trafikdirigering av polis.

– Det känns som en lättnad. Det är roligt att se trafiken flyta fram utan störningar. Man slipper få irriterade och ilskna förare i trafiken. Det blir en lugnare och bättre trafikrytm, sade kommissarie Nils Rahm.

Trafikverkets regionchef Håkan Wennerström säger att motorvägsbygget genom Karlstad anlades ganska tidigt i jämförelse med andra städer. Stadsmotorvägen genom Örebro stod till exempel inte klar förrän 1973.

– De första motorvägarna i Sverige byggdes på 1950-talet och de satsningarna hamnade i storstäderna så Karlstad var inte så långt efter.

”Hårt ansträngd”

Nu har 50 år gått sedan den där invigningen den 21 juni 1967 och trafiken har exploderat sedan dess. Karlstads kommuns trafik- och gatuchef Håkan Eriksson anser att dagens motorväg genom stan börjar nå sin högsta kapacitet.

– Den är hårt ansträngd. Under vissa tider på dygnet är det fullt på motorvägen och den är extra känslig för vägarbeten ofta och med långa köer som följd. Och en del av trafikplatserna har för korta och snäva av- och påfarter.

Han anser att det snart skulle behövas en ny stor vägsatsning genom Karlstad. En ny E18-sträcka.

– Ja, vi kommer att behöva en ny motorväg runt Karlstad som tar undan genomfartstrafiken så att dagens väg kan fungera som en led för lokaltrafiken, säger Håkan Eriksson.

Håkan Wennerström konstaterar att behoven av ny infrastruktur är stora på många håll i landet.

– Det beror på samhällsutvecklingen. Befolkningen ökar och koncentreras till städerna samtidigt som handeln växer. Det leder till brister på infrastrukturområdet. Då är det inte konstigt att det blir köer. Samtidigt ställs det numera högre krav på vår infrastruktur och det är viktigt att vi hela tiden utvecklar den.

Rejält kortare restid

Våxnäs–Rud var den sista av de tre etapperna av den nya stadsmotorvägen genom Karlstad som byggdes mellan 1959 och 1967. Ett 20-tal hus fick rivas för att förverkliga den.

Byggkostnaden för den fem kilometer långa sträckan var 30 miljoner kronor och totalt kostade de elva kilometerna ny E18 genom Karlstad 43 miljoner kronor, 375 miljoner kronor i dagens penningvärde.

I den sista vägetappen som förkortade restiden med cirka tio minuter ingick förutom den 27 meter breda motorvägen även hela 7,5 kilometer med ramper och sidovägar, fyra trafikplatser och tre gångtunnlar.