2016-09-09 06:00

2016-09-21 07:21

Nu ska de ut på rymmen igen

NÖJESKRÖNIKAN

Haverier finns det gott om i tv-historien.
Alice Timanders gästspel i Jeopardy. Karl Dyalls insats i Doobidoo. Och Fångarna på Fortet i största allmänhet.
Från trakterna kring Hollywood kan även Prison Break räknas in i den där kategorin.

Ni minns kanske serien om Michael Scofield som med hjälp av slughet och en kropp tatuerad full med ritningar, skulle bryta ut sin äldre bror ur fängelset. Den första säsongen var en smart och snyggt författad fullträff, fylld med oväntade svängningar och dramatik i den fiktiva anstalten Fox River i Chicago.

Bildsköne Wentworth Miller blev superstjärna över en natt - vår egen Peter Stormare briljerade i rollen som hårdföre maffiabossen John Abruzzi. Och Robert Knepper gjorde T-bag till en av de obehagligaste karaktärerna som någonsin suttit inne.

Braksuccén kom som ett brev på posten. Det som skulle ha blivit 13 episoder utökades till 24 följt av ytterligare tre säsonger.

Det blev då smärtsamt uppenbart att manusresurserna knappt räckte till den första säsongen. Resterande cirka 60 avsnitt innebar mest spring på nya kontinenter, sura miner och fängelsebesök utan samma finess i berättartekniken.

I slutändan var det mest bara en enda röra med gamla poliser, nya poliser, konspirationsteorier och mer eller mindre korrumperade figurer.

 

Med den där superfinalen som man ändå satt och väntade på blev det liksom ingenting. Och haveriet var ett faktum.

Men nu, sju år efter ”avslutningen”, dammar tv-kanalen FOX av formatet ännu en gång och ett fängelse i Mellanöstern ska visst besökas. Och rymmas från då förstås.

Jag är lite kluven till den här comebacken.

Kan huvudförfattaren Paul Scheuring och originalskådisarna (de flesta är med igen) nosa på samma kvalitet som i den första säsongen finns alla förutsättningar för en ny succé. Det verkar dessutom bara bli nio avsnitt den här gången, som ju rimligtvis borde kunna finslipas ordentligt innehållsmässigt.

Men om det däremot blir för lågt tempo och en daterad orgie i cliffhanger-dramaturgi får vi nog hissa varningsflagg igen.

Haveri eller inte. Tidigt nästa år får vi svaret.

 

Ni minns kanske serien om Michael Scofield som med hjälp av slughet och en kropp tatuerad full med ritningar, skulle bryta ut sin äldre bror ur fängelset. Den första säsongen var en smart och snyggt författad fullträff, fylld med oväntade svängningar och dramatik i den fiktiva anstalten Fox River i Chicago.

Bildsköne Wentworth Miller blev superstjärna över en natt - vår egen Peter Stormare briljerade i rollen som hårdföre maffiabossen John Abruzzi. Och Robert Knepper gjorde T-bag till en av de obehagligaste karaktärerna som någonsin suttit inne.

Braksuccén kom som ett brev på posten. Det som skulle ha blivit 13 episoder utökades till 24 följt av ytterligare tre säsonger.

Det blev då smärtsamt uppenbart att manusresurserna knappt räckte till den första säsongen. Resterande cirka 60 avsnitt innebar mest spring på nya kontinenter, sura miner och fängelsebesök utan samma finess i berättartekniken.

I slutändan var det mest bara en enda röra med gamla poliser, nya poliser, konspirationsteorier och mer eller mindre korrumperade figurer.

 

Med den där superfinalen som man ändå satt och väntade på blev det liksom ingenting. Och haveriet var ett faktum.

Men nu, sju år efter ”avslutningen”, dammar tv-kanalen FOX av formatet ännu en gång och ett fängelse i Mellanöstern ska visst besökas. Och rymmas från då förstås.

Jag är lite kluven till den här comebacken.

Kan huvudförfattaren Paul Scheuring och originalskådisarna (de flesta är med igen) nosa på samma kvalitet som i den första säsongen finns alla förutsättningar för en ny succé. Det verkar dessutom bara bli nio avsnitt den här gången, som ju rimligtvis borde kunna finslipas ordentligt innehållsmässigt.

Men om det däremot blir för lågt tempo och en daterad orgie i cliffhanger-dramaturgi får vi nog hissa varningsflagg igen.

Haveri eller inte. Tidigt nästa år får vi svaret.