2016-07-19 12:35

2016-07-19 18:51

Snart springer vi ikapp er

JOSEF WIKLUND

Ingen människa som håller sig någorlunda uppdaterad kan ha missat den senaste epidemin som sprider sig som en löpeld runt om i världen. Det rapporteras vilt kring sjukdomen som i dagsläget har drabbat över 20 miljoner människor och det vanligaste symptomet beskrivs bland annat av polisen som ett "zombieliknande beteende".

Det sägs kunna ge upphov till både trafikskador och dödsfall när de insjuknade rör sig ohämmat i trafikerade områden. Diagnosen stavas pokémontränare och viruset sprider sig mestadels i sociala sammanhang där mobiler och surfplattor är inblandade. I lördags nådde det Sverige på allvar. Jag talar självklart om fenomenet Pokémon Go.

Negativt präglat

Den ständigt växande mobilspelbranschen har fått ett rykande färskt tillskott. Spelet där förstärkt verklighet blandas med den över 20 år gamla succén Pokémon har tagit världen med storm. Antalet dagliga användare i USA har gått om både dejtingappen Tinder och mikrobloggen Twitter. Spelskaparen Nintendos börsvärde har gått i taket sedan lanseringen för drygt två veckor sedan och det beräknas fortsätta stiga en bra tid framöver. Men trots den succé som detta innebär skrivs det sällan positiva meningar om utövarna själva. Att spela datorspel har alltid setts som negativt och isolerande och det faktum att piltangenterna har ersatts med promenader verkar till övervägande del ses med ett ont öga.

Självklart förespråkar jag inte ouppmärksamhet i trafiken. Det är fullständigt idiotiskt att riskera livet för att fånga låtsasfigurer i mobiltelefonen. Den mobilframkallade trafikfaran har dock existerat länge och är ingenting jag tror vi någonsin kommer ifrån. Det är snarare sunt förnuft som saknas och det fanns antagligen inte där innan pekdonen gjorde intåg i vår vardag heller.

Sunt förnuft

Men varför inte se det positiva som detta innebär? M

iljontals människor har lämnat skrivbordet till att samla damm för att ge sig ut i verkliga världen och träffa andra entusiaster. Enligt en undersökning gjord av research-företaget Qualtrics har användarna i genomsnitt redan rasat ett och ett halvt kilo i vikt. Om man kan se detta fenomen som en potentiell zombieapokalyps bör man kanske även kunna se det som en lösning på det globala samhällsproblemet fetma? Jag tänker inte heller dölja att även jag har insjuknat. Sedan en vecka tillbaka har jag gått sammanlagt fem mil och haft roligare med ett spel än jag trodde var möjligt. Det nya mobilspelet har onekligen bringat liv i ett nytt sätt att umgås och interagera med med våra smarta telefoner, denna gång med en till största del ganska hälsosam konsekvens. Det är på tiden att vi börjar se denna skara zombies ur ett mer positivt perspektiv, även om jag förstår rädslan över att nördarna snart kanske även kommer att dominera joggingspåren.

Det sägs kunna ge upphov till både trafikskador och dödsfall när de insjuknade rör sig ohämmat i trafikerade områden. Diagnosen stavas pokémontränare och viruset sprider sig mestadels i sociala sammanhang där mobiler och surfplattor är inblandade. I lördags nådde det Sverige på allvar. Jag talar självklart om fenomenet Pokémon Go.

Negativt präglat

Den ständigt växande mobilspelbranschen har fått ett rykande färskt tillskott. Spelet där förstärkt verklighet blandas med den över 20 år gamla succén Pokémon har tagit världen med storm. Antalet dagliga användare i USA har gått om både dejtingappen Tinder och mikrobloggen Twitter. Spelskaparen Nintendos börsvärde har gått i taket sedan lanseringen för drygt två veckor sedan och det beräknas fortsätta stiga en bra tid framöver. Men trots den succé som detta innebär skrivs det sällan positiva meningar om utövarna själva. Att spela datorspel har alltid setts som negativt och isolerande och det faktum att piltangenterna har ersatts med promenader verkar till övervägande del ses med ett ont öga.

Självklart förespråkar jag inte ouppmärksamhet i trafiken. Det är fullständigt idiotiskt att riskera livet för att fånga låtsasfigurer i mobiltelefonen. Den mobilframkallade trafikfaran har dock existerat länge och är ingenting jag tror vi någonsin kommer ifrån. Det är snarare sunt förnuft som saknas och det fanns antagligen inte där innan pekdonen gjorde intåg i vår vardag heller.

Sunt förnuft

Men varför inte se det positiva som detta innebär? M

iljontals människor har lämnat skrivbordet till att samla damm för att ge sig ut i verkliga världen och träffa andra entusiaster. Enligt en undersökning gjord av research-företaget Qualtrics har användarna i genomsnitt redan rasat ett och ett halvt kilo i vikt. Om man kan se detta fenomen som en potentiell zombieapokalyps bör man kanske även kunna se det som en lösning på det globala samhällsproblemet fetma? Jag tänker inte heller dölja att även jag har insjuknat. Sedan en vecka tillbaka har jag gått sammanlagt fem mil och haft roligare med ett spel än jag trodde var möjligt. Det nya mobilspelet har onekligen bringat liv i ett nytt sätt att umgås och interagera med med våra smarta telefoner, denna gång med en till största del ganska hälsosam konsekvens. Det är på tiden att vi börjar se denna skara zombies ur ett mer positivt perspektiv, även om jag förstår rädslan över att nördarna snart kanske även kommer att dominera joggingspåren.