Vackra valv under kullen
GUNNARSKOG: Renässans för klimatsmart förvaring
NWT har träffat murare Mats Karlsson vid Kvarnhagets gamla källare där ägaren Sylvia Aronsson förhoppningsvis snart kan förvara sina inlagda gurkor.
;)
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
;)
;)
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
;)
;)
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
;)
;)
;)
;)
;)
Foto: Länsstyrelsen i Värmland [Förstora]
;)
;)
Foto: Länsstyrelsen i Värmland [Förstora]
Innan kylskåpens tid var jordkällare stället att förvara mat. Många gårdar har en även om skicket varierar. På många håll har de stått oanvända i årtionden. När intresset för odling och hållbar utveckling växer kommer behovet av vinterförvaring tillbaka.
Har man inte låtit träden växa och rötterna spränga sönder taket är chansen stor att källaren går att rädda.
Tål det mesta
Mats Karlsson är murare och full av beundran inför de slagna valven där stenskivor kilar fast varandra och bildare en valvbåge som tål det mesta. Gömda skatter under gräsbevuxna kullar.
– För det mesta har valven klarat sig bra även om det varit sättningar i marken, säger Mats Karlsson.
Jordkällaren i Kvarnhaget valdes ut som exempel när länsstyrelsen ordnade kurs i september. Tolv personer deltog.
– Intresset var så stort att alla som inte kunde delta, säger Sara Bodin Olsson, antikvarie på länsstyrelsen i Värmland som arrangerade kursen.
Vanligt med fukt
Jordkällaren ligger i en sluttning och fronten blir samtidigt en terrassering av sluttningen.
– De svaga punkterna är vanligtvis dörrarna, dräneringen och ventilationen, säger Mats Karlsson.
I en jordkällare finns dräneringen inuti källaren. Det är viktigt att inte börja gräva runt källarkullen för att leda bort vatten. Då riskerat man att rucka på stabiliteten i väggarna som stöttas av jord och sten på sidorna.
Längst bak i taket ska finnas ett ventilationshål och också kan användas för att hälla ner potatis rakt ner i bingen. För att få genomluftning ska det också finnas ventilationshål i nederkant på dörrarna. På vintern och under varmaste sommaren stängs ventilationen för att behålla temperaturen som inte ska gå under plus fyra grader på vinter och inte över plus tio grader på sommaren.
– Man kan behöva lära känna sin källare för att veta när det är dags att öppna och stänga ventiler för att få rätt temperatur, säger Sara Bodin Olsson.
Det är en hel del jobb kvar på jordkällaren i Kvarnhaget innan det är dags att inreda med hyllor och förvaringskärl
Någon inventering eller forskning om jordkällare i Sverige har aldrig gjort enligt Sara Bodin Olsson på länsstyrelsen i Värmland. Men hon rekommenderar två källor till kunskap för den intresserade. Den fösta är boken Jordkällare och skafferi av Kerstin Holmberg från 1993 på Wahlström & Widstrands förlag. Den andra är en skrift – Jordkällare, historik och användning i Jämtland och Tröndelag – som finns att beställa från Eldrimmer.se.
Jordkällare är en fristående källare helt eller delvis nedgrävd i en sluttning eller uppförd av sten och jord. Där lagrar man vintertid till exempel rotfrukter och potatis för att skydda dem mot köld, och sommartid har man en sval förvaringsplats för saft, sylt med mera. Jordkällare omtalas i Sverige från 1400-talet.
De flesta jordkällare är från tiden efter laga skifte 1827 då man flyttade ut på ägorna och byarna splittrades. Från 1920-talet finns jordkällare gjutna i betong. Fram till 1940-talet när kylskåpet slog igenom byggdes jordkällare.
Numer finns finns färdiga jordkällare i betong eller glasfiber att köpa.
Källa: NE och Jordkällare, historik och användning i Jämtland och Tröndelag.
