2015-10-12 06:00

2015-10-12 06:00

Vilse i förskolevalet

KUNSKAP

Reggio Emilia, Montessori, Fröbel. Många förskolor och skolor arbetar med en pedagogisk inriktning. Som förälder är det inte alltid lätt att orientera sig bland alternativen.
Föräldraledigheten går mot sitt slut och ni står inför den oundvikliga frågan: vilken typ av omsorg är bäst för vårt barn?

Redan i förskolan dyker olika inriktningar och teman upp.

– Samtliga förskolor i Sverige, både privata och kommunala, ska följa den gemensamma läroplanen - sedan kan man ha olika pedagogisk touch, förklarar Magdalena Karlsson som är undervisningsråd på Skolverket.

– Man får helt enkelt fundera över vad man vill att barnet ska uppleva i förskolan.

Osäkra föräldrar

Anders Lenhammar driver den oberoende sajten Barnomsorgsguiden.se. Den används som informationsmaterial för småbarnsföräldrar av många kommuner i Sverige. Barnomsorgsguiden får ofta ta emot frågor från osäkra föräldrar som står inför valet av förskola.

– Frågorna gäller både vilken pedagogik man ska välja och vad man har rätt till när det kommer till barnomsorg, säger Anders Lenhammar.

Leken central

I sitt arbete har han läst igenom nästan allt som har skrivits om svensk förskola. Han förklarar att den pedagogik som används i vanlig kommunal förskola i|dag fortfarande är ”den fröbelska”. På 1800-talet utvecklade Friedrich Fröbel idéer som bland annat förespråkade leken som en central del i verksamheten.|

Under 1980- och 1990-talen ökade alternativa inriktningar i omfattning, och mest framträdande är fortfarande Montessori- och Waldorfpedagogikerna. Utöver dem finns till exempel Friluftsfrämjandets ”I ur och skur”-förskola med fokus på utomhusvistelse och naturupplevelser.

– Det kan också vara alla möjliga kombinationer av pedagogiska inriktningar som inte är så renodlade som de kanske var från början. De tar intryck av varandra och på så sätt utvecklas pedagogiken, säger Anders Lenhammar.

Bredare verksamhet

Han tycker att förespråkare för de olika inriktningarna många gånger slår in öppna dörrar i beskrivningen av sina förskolor. Att det som nämns som speciellt just för dem i själva verket ingår på många kommunala förskolor också.

– Det kan faktiskt till och med vara så att det är en bredare verksamhet på en förskola utan en speciell pedagogisk inriktning, men de kanske inte använder lika många ord för att beskriva vad de gör.

Personaltäthet

Det viktigaste att titta på är när man väljer förskola är personalen, säger Anders Lenhammar.|Hur många barn går det på varje förskollärare och hur stor andel är utbildad?

– Det är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten. Ingen pedagogisk inriktning är bättre än den personal som representerar den.

Magdalena Karlsson på Skolverket tycker också att man som förälder kan känna sig lugn om förskolan ”bara” följer läroplanen.

– Det är en mycket bra pedagogik i sig.

Redan i förskolan dyker olika inriktningar och teman upp.

– Samtliga förskolor i Sverige, både privata och kommunala, ska följa den gemensamma läroplanen - sedan kan man ha olika pedagogisk touch, förklarar Magdalena Karlsson som är undervisningsråd på Skolverket.

– Man får helt enkelt fundera över vad man vill att barnet ska uppleva i förskolan.

Osäkra föräldrar

Anders Lenhammar driver den oberoende sajten Barnomsorgsguiden.se. Den används som informationsmaterial för småbarnsföräldrar av många kommuner i Sverige. Barnomsorgsguiden får ofta ta emot frågor från osäkra föräldrar som står inför valet av förskola.

– Frågorna gäller både vilken pedagogik man ska välja och vad man har rätt till när det kommer till barnomsorg, säger Anders Lenhammar.

Leken central

I sitt arbete har han läst igenom nästan allt som har skrivits om svensk förskola. Han förklarar att den pedagogik som används i vanlig kommunal förskola i|dag fortfarande är ”den fröbelska”. På 1800-talet utvecklade Friedrich Fröbel idéer som bland annat förespråkade leken som en central del i verksamheten.|

Under 1980- och 1990-talen ökade alternativa inriktningar i omfattning, och mest framträdande är fortfarande Montessori- och Waldorfpedagogikerna. Utöver dem finns till exempel Friluftsfrämjandets ”I ur och skur”-förskola med fokus på utomhusvistelse och naturupplevelser.

– Det kan också vara alla möjliga kombinationer av pedagogiska inriktningar som inte är så renodlade som de kanske var från början. De tar intryck av varandra och på så sätt utvecklas pedagogiken, säger Anders Lenhammar.

Bredare verksamhet

Han tycker att förespråkare för de olika inriktningarna många gånger slår in öppna dörrar i beskrivningen av sina förskolor. Att det som nämns som speciellt just för dem i själva verket ingår på många kommunala förskolor också.

– Det kan faktiskt till och med vara så att det är en bredare verksamhet på en förskola utan en speciell pedagogisk inriktning, men de kanske inte använder lika många ord för att beskriva vad de gör.

Personaltäthet

Det viktigaste att titta på är när man väljer förskola är personalen, säger Anders Lenhammar.|Hur många barn går det på varje förskollärare och hur stor andel är utbildad?

– Det är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten. Ingen pedagogisk inriktning är bättre än den personal som representerar den.

Magdalena Karlsson på Skolverket tycker också att man som förälder kan känna sig lugn om förskolan ”bara” följer läroplanen.

– Det är en mycket bra pedagogik i sig.

Olika pedagogiker

Reggio Emilia: Betonar skapandets roll i barnets personliga utveckling. Stor vikt läggs vid sagor, berättande, drama, färg och form. Förespråkarna för denna pedagogik menar att barnen föds med hundra språk, men berövas nittionio av dem - alla utom det intellektuella. Man vill ge barnen utlopp för alla sina medfödda ”språk”. I Sverige finns inga renodlade Reggio Emilia-förskolor, men många kommunala|förskolor har tagit intryck av pedagogiken.

Montessori: Grundtanken är att barnets egna val ska vara avgörande. Lärarna undervisar inte barnen, utan vägleder i den verksamhet barnen själva väljer. Ett utmärkande drag är att barnen gör ”riktiga” saker, i|stället för att leka lekar bara för lekens skull. Det kan till exempel vara att|baka bullar i|stället för att bygga lego. På en montessoriförskola talar man inte om leksaker utan om material, och det är viktigt att allt material bara finns i ett exemplar. Tanken är att barnen får turas om och samarbeta.

Waldorf: Inom waldorfpedagogiken anses andra aspekter på livet vara lika viktiga som intellektuell utveckling. Kropp, själ och fantasi får stort spelrum och böcker är sällsynta i förskolan. I|stället betonas folksagornas roll - och sagorna berättas hellre än läses.|Förespråkarna tar avstånd från materialism, och plastleksaker undviks till exempel. Leken och fantasin har stort utrymme, liksom eurytmin, en dans, som lägger tonvikt på rörelse och kroppsspråk. Waldorfpedagogiken har fått en del kritik som går ut på att barnen inte lär sig så mycket.

I ur och skur: Friluftsfrämjandets ”I ur och skur”-metodik har sin grund i friluftsliv och utomhusvistelse. En stor del av tiden på förskolan tillbringas ute i naturen. Barnen får bland annat testa olika friluftsaktiviteter, lära sig om allemansrätten och om naturens olika miljöer.

Läs mer på barnomsorgsguiden.se

Källa: Barnomsorgsguiden, Friluftsfrämjandet