2016-05-21 06:00

2016-05-21 06:00

En grå liten fågel som dalar i antal

TÄTTING. KÄNDIS MED PROBLEM

Gråsparven är en ökänd stadsfågel som alla känner till och sett. Trots sitt kändisskap är den betydligt ovanligare nu än tidigare.
Förr ansåg gråsparven vara fågelvärldens riksdagsman.

Gråsparvar håller för det mesta till där människor finns i stadens torg och parker. Där håller de gärna till intill uteserveringar hoppandes jämfota fram och plockar smulor. De finns även vid bondgårdar där de lever av olika slags spannmål och enkelt hittar bra häckningsplatser under takpannor.

Förr i tiden var hästar ett vanligt inslag på stadens gator och på landsvägarna. Då var gråsparven betydligt vanligare eftersom de hittade mat runt hästarnas havresäckar eller spillning. Därför kallades de för ”luftens råttor”, ett kanske inte så smickrande namn på en trevlig och snygg fågel.

Kraftig nedgång

Efter att hästlivet numera inte är så vanligt i städerna har gråsparven minskat kraftigt i landet under lång tid, och minskningen fortsätter.

Man beräknar att det numera finns cirka 450 000 par landet mot 2,5 miljoner par i början på 1970-talet. Som jämförelse finns det runt 13 miljoner par lövsångare i Sverige. I Värmland finns cirka 7 500 par.

Olika namn

På grund av att den förr var en vanlig fågel finns det många historier och berättelser i mytologin om gråsparven. Den har också många namn i nästan alla landskap. I Värmland kallades den förr för gråspink. I Småland för svinlortapensel och i Dalarna för räjstackfugel eller dretoxe.

I Skåne sades det att när ”sparvarna höllo sin vårlek på fehavegäred”, sades det att ”gråspörren håller rigsda”. Och från Sörmland berättas det om deprimerande gråsparvar som ville lätta sina bekymmer med en sup.

Retade Jesus på korset

Från Rumänien sägs det att gråsparvarna var mycket större förr i tiden. De flög förbi Jesus på korset och skrek ”E viu, E viu! som betyder Han lever, Han lever!

Kristus tyckte det var plågsamt och bestämde då att sparvarna bara skulle få äta små smulor i framtiden. Därför är de så små som nu.

Och Nils Ferlins vackra dikt ”Inte ens en grå liten fågel”, syftar troligen på den då så vanliga gråsparven.

Anders Hanson

Källor: Fåglarna i Sverige. Fåglarna i folktron av Carl-Herman Tillhagen.

Gråsparvar håller för det mesta till där människor finns i stadens torg och parker. Där håller de gärna till intill uteserveringar hoppandes jämfota fram och plockar smulor. De finns även vid bondgårdar där de lever av olika slags spannmål och enkelt hittar bra häckningsplatser under takpannor.

Förr i tiden var hästar ett vanligt inslag på stadens gator och på landsvägarna. Då var gråsparven betydligt vanligare eftersom de hittade mat runt hästarnas havresäckar eller spillning. Därför kallades de för ”luftens råttor”, ett kanske inte så smickrande namn på en trevlig och snygg fågel.

Kraftig nedgång

Efter att hästlivet numera inte är så vanligt i städerna har gråsparven minskat kraftigt i landet under lång tid, och minskningen fortsätter.

Man beräknar att det numera finns cirka 450 000 par landet mot 2,5 miljoner par i början på 1970-talet. Som jämförelse finns det runt 13 miljoner par lövsångare i Sverige. I Värmland finns cirka 7 500 par.

Olika namn

På grund av att den förr var en vanlig fågel finns det många historier och berättelser i mytologin om gråsparven. Den har också många namn i nästan alla landskap. I Värmland kallades den förr för gråspink. I Småland för svinlortapensel och i Dalarna för räjstackfugel eller dretoxe.

I Skåne sades det att när ”sparvarna höllo sin vårlek på fehavegäred”, sades det att ”gråspörren håller rigsda”. Och från Sörmland berättas det om deprimerande gråsparvar som ville lätta sina bekymmer med en sup.

Retade Jesus på korset

Från Rumänien sägs det att gråsparvarna var mycket större förr i tiden. De flög förbi Jesus på korset och skrek ”E viu, E viu! som betyder Han lever, Han lever!

Kristus tyckte det var plågsamt och bestämde då att sparvarna bara skulle få äta små smulor i framtiden. Därför är de så små som nu.

Och Nils Ferlins vackra dikt ”Inte ens en grå liten fågel”, syftar troligen på den då så vanliga gråsparven.

Anders Hanson

Källor: Fåglarna i Sverige. Fåglarna i folktron av Carl-Herman Tillhagen.