;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
;)
Projektet blev hårt kritiserat och höll på att sluta i fullständigt fiasko. Men idag produceras mer papper än bruket ursprungligen var byggt för - årsproduktionen ligger på bortemot 100 000 ton papper och 60 000 ton massa. Och nu talas det till och med om privatisering och börsnotering av företaget.
Många svenskar, och särskilt värmlänningar, arbetade med projektet. Pappersbruk är ju lite av en värmländsk specialitet och bland andra dåvarande KMW var en stor leverantör av både utrustning och kunnande.
1969 tog Sverige, med statsminister Olof Palme i spetsen, beslut om ett treårigt humanitärt bistånd på 200 miljoner kronor till det krigsdrabbade Vietnam. Det var det som sedermera utvecklades till biståndsprojektet Bai Bang – ett massa- och pappersbruk mitt ute på den vietnamesiska landsbygden där det varken fanns vägar, elförsörjning eller övrig infrastruktur för en sådan industri. Framförallt skogsråvaran men också nödvändiga kemikalier saknades. Skogsbruk, kemikaliefabrik, elproduktion - allt fick byggas upp från grunden.
Biståndsprojekt
I dag sysselsätter bruket 2 000 personer, en hel stad har byggts upp med skolor och affärer, sjukhus och kraftverk. För att kunna producera el fick man bygga både själva elverket samt även en hamn så att pråmar kunde transportera kol till anläggningen.
Problemen var till en början nästan oöverstigliga. Arbetskraften var fattig, outbildad och omotiverad. Råvaror saknades. Utrustning och maskiner kom inte fram, antingen förstördes de i transporten eller så stals de på vägen.
Under de följande 20 åren blev Bai Bang det största, dyraste och mest utskällda biståndsprojektet som Sverige någonsin genomfört.
Det var inte bara själva hanteringen som ifrågasattes. Även politiskt var det kontroversiellt. USA tog i flera omgångar hem sin Stockholmsambassadör i protest mot den svenska regeringens öppna stöd till Vietnam. Det svenska stödet till en kommunistdiktatur som dessutom låg i krig med USA, sågs inte med blida ögon.
Den vietnamesiska byråkratin satte också käppar i hjulet för svenskarna. Alla inköp och all försäljning tvingades gå igenom landets ministerier med stor tröghet som följd.
Marknadsekonomi
Det var först när Vietnam i mitten av 80-talet beslutade sig för att införa mer marknadsekonomi i samhället som produktionen började ta fart. Bai Bang var ett av de första företagen i landet som fick tillstånd att själva ta hand om sin import och export. Och nu i början av 2010 börjar det till och med pratas om privatisering och en notering på börsen.
När NWT kommer på besök tas vi emot av den administrative chefen Dang The Dan. Han berättar att man genomfört en förstudie för en andra utbyggnadsfas av bruket.
– Meningen är att vi i framtiden ska kunna producera drygt 250 000 ton massa per år, säger han.
Dang The Dan var själv i Karlstad 1989 under två veckors tid för att utbilda sig.
– Det svenska stödet var ovärderligt för oss. Projektet fick en enorm betydelse för hela landet, säger han.
Fabriken är Vietnams största pappersproducent och tillverkar allt från kopieringspapper till toapapper. Man exporterar bland annat till Malaysia, Thailand, Singapore, Sri Lanka, Hongkong och Taiwan.
Kopieringspapper
Rundvandringen på bruket guidas av Tran Xuan Nghiep som jobbat inom administrationen på Bai Bang sedan 1980-talet. Han visar stolt upp en av produktionslinjerna där kopieringspapperet tillverkas. Överallt ser vi tecken på att maskiner och utrustning kommer från Sverige - Svenska Fläkt, KMW, SKF, Esab. Men det ser också ganska slitet ut. Förpackning av kopieringspapperet sker för hand. Den omtalade upprustningen av bruket ser ut att vara helt nödvändig.
– En börsnotering kommer att ge oss kapital för investeringen. Vi hoppas att en sådan blir av under 2010, säger Tran Xuan Nghiep.
WEBB-TV: Sanny om helgens matcher
– 
