Fjällrävsräknaren från Uddeholm
MIN PASSION: Daniel Mallwitz
;)
Foto: Daniels [Förstora]
;)
Foto: Daniels [Förstora]
;)
Foto: Daniels [Förstora]
;)
Foto: Daniels [Förstora]
;)
Foto: Daniels [Förstora]
;)
Foto: Daniels [Förstora]
;)
Foto: Daniels [Förstora]
;)
Foto: Daniels [Förstora]
;)
Foto: Peter Nilsson [Förstora]
;)
Foto: Peter Nilsson [Förstora]
Daniel Mallwitz läser biologi på universitet vilket gett honom möjligheten att få praktik med fjällrävsinventering. Första sommaren var han ute åtta veckor i fält.
– Jag blev tagen direkt, säger Mallwitz som snabbt förälskade sig i de charmiga djuren och omgivningarna då han fick se en annan sida av fjällen än om man bara håller sig till vandringslederna.
Året därpå fick han jobb som informatör vid ett naturreservat i Lappland. Och eftersom det fanns fjällräv i området så hjälpte han till med inventering på fritiden.
– Det blev en sund dos fältarbete med att fånga valpar, säger Mallwitz.
En uppgift för inventerarna är nämligen att ta reda på om det fötts valpar. Fjällräven är lytrogen och lyorna kan ha använts i hundratals år så det är känt var de finns och då är det att gå dit och se om det finns någon aktivitet.
Om det finns valpar gäller det att fånga in dem för att registrera data samt förse dem med individuella färgmärkningar i öronen så att man senare kan utläsa vilken individ som observeras.
Fridlyst sedan 1928
Inventeringen görs i hela Sverige där det finns fjällräv för att förse forskare med information. Fjällräven är en hotad art i Sverige med 100-200 vuxna djur. Den fridlystes 1928 då stammen decimerats mycket kraftigt av en omfattande jakt för den fina pälsens skull.
En annan bidragande orsak till att fjällrävsstammen minskat är att det tidigare lades ut förgiftade beten för varg och järv. Men de arterna är betydligt försiktigare än fjällräven som åt av den förgiftade maten.
– Det samiska namnet för fjällräv är ”dumdristig” vilket förklarar en del, säger Daniel.
Hotad av klimat och rödräv
Trots fridlysningen har stammen aldrig riktigt återhämtat sig. Det beror bland annat på att kungsörn och rödräv har ökat i fjälltrakterna och de tar fjällräv, dessutom är rödräven en konkurrent om födan. Även förändringar i klimatet bidrar då kalfjällsgränsen på flera håll förskjutits uppåt på senare tid vilket krympt levnadsytorna för fjällräven.
– Fjällräven är beroende av tundra.
Tillgången på lämmel är också avgörande för fjällrävens överlevnad.
Lämlarna styr reproduktionen
– Hela deras reproduktion är beroende av lämmeltillgången. I fjol när det var ett riktigt lämmelår föddes 68 kullar. I år var det inga lämlar alls och då blev det inte heller några kullar.
Lämmeltillgången följer oftast en fyraårscykel, med ett toppår vart fjärde år, däremellan varierar det. För att hjälpa djuren att överleva vintrarna görs stödutfodring med hjälp av speciella automater anpassade för fjällräven på så vis att fjällräven kommer åt maten men inte konkurrenten, den betydligt större rödräven.
– Dessutom får fjällräven extrahjälp då man sedan några år haft jakt på rödräv så svagt optimistisk kan man vara.
Väljer vackra platser
Att vara inventerare innebär inte bara positiva upplevelser på fjället. Det är svårtillgängligt att ta sig till lyorna som är belägna långt från ordinarie vandringsleder.
– De är visserligen ofta väldigt vackert belägna så man funderar på om de har ett estetiskt sinne men jag har många gånger svurit över varför de lagt lyorna där de är.
Värt en lång väntan
Och är det sedan ingen aktivitet vid lyan så kan det bli lång väntan innan man får lön för mödan.
– Man kanske har suttit ett dygn i kallt och dåligt väder men så spricker det upp och helt plötsligt är det tio valpar som rullar runt utanför lyan och då har man glömt det besvärliga. Och har man bara en god bok med sig och tillräckligt med snabbkaffe så går det bra.
– En dag i somras frågade jag mig ”varför gör jag det här?”
Det hade blivit känt att det fanns en omärkt vuxen räv på fjället.
En utmaning
Daniel fick frågan om han kunde få tag i den och han antog utmaningen. Med en fälla som väger åtta kilo, tält och annan utrustning begav han sig iväg till platsen en mil bort varav merparten av sträckan inte var efter en led.
På natten var det minusgrader och först efter 30 timmar kom räven han väntat på. Daniel hade lagt ut korvbitar i närheten av fällan och när räven ätit upp alla bitarna gick den till slut in i fällan.
– Och då var det värt allt besvär.
Daniel Mallwitz har läst biologi i fyra år och har ett år kvar till examen. Examensarbetet blir dock inte på fjällräv utan han ska vara kopplad till Grimsö forskningsstation och det skandinaviska vargprojektet.
– Tanken är att jag ska vara klar i juni och därefter få ett riktigt jobb men fjällen och rävarna drar så man vet inte, det är bara att erkänna, säger han.
Vetenskapligt namn: Vulpes lagopus (tidigare Alopex lagopus)
Vikt: 3-8 kg
Längd: ca 70 cm
Livslängd: 5 år
Fjällräven lever på tundra och kalfjäll. Tillsammans med ren och fjällämmel är fjällräven en av de äldsta däggdjursarterna på den skandinaviska halvön. När inlandsisen drog sig tillbaka följde dessa djur iskanten och sedan dess har de haft en plats i fjällvärlden.
Fjällräven är väl anpassad till det arktiska klimatet bland annat genom hårbeklädda trampdynor och en bra isolerande päls som gör att den tål extrem kyla, ned till -70 grader.
Färgen på pälsen kan antingen vara vit på vintern och brun på sommaren eller brunsvart året runt.
Ett år med måttlig tillgång på mat kan tre till sex ungar komma upp ur lyan, men under lämmelår kan en hona på 3 kg föda upp till 18 valpar.
I Norge blev fjällräven fridlyst 1929 och i Finland 1940.
I andra delar av sitt utbredningsområde så som i Spetsbergen och Ryssland är fjällräven vanlig.
Källa: Fjällrävsprojektet SEFALO
