Anne forskar om sina stora intressen
MIN PASSION: Musik, engelska, psykologi, indianer...
Att kalla Anne Lindbloms liv för ”brokigt” känns som dagens underdrift.
Det snirklar sig som en tribal-tatuering kring en överarm!
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
;)
Foto: Christoffer Österberg [Förstora]
;)
Foto: Anne Lindblom [Förstora]
;)
Foto: Privat [Förstora]
Livet är ju sällan en rak linje, men Anne Lindbloms liv har det sannerligen svängt om mer än vanligt!
Det började visserligen i Värmland, men ringlade snart vidare till Vancouver i Kanada och tog sedan ett skutt över Atlanten tillbaka till Vålberg och Värmland igen.
Då har vi klarat av geografin.
Sen är det yrkeslivet!
Anne började som frisör – men är nu fast i det ”akademiska träsket” som hon säger själv.
Och snart, eller i alla fall om fyra, fem år, ska hon vara doktor i psykologi och spränglärd i ett ämne som handlar om autism, musik och indianer!
Ett riktigt forsknings-kinderägg där Anne har en relation till vart och ett av ämnena.
Men det är väl lika bra att vi tar det från början, lite ordentligt.
Till Vancouver
När lilla värmländska Anne var en elvamånaders baby bestämde sig hennes föräldrar för att emigrera. Valet föll på Vancouver vid Kanadas Stilla havskust.
– Pappa hade varit där som sjöman och tyckte att det var trevligt.
Så familjen tog sitt pick och pack, satte sig på en båt och korsade Atlanten.
Det låter lite 1800-tal och Utvandrarna – men året var 1959.
Anne gick i high school, fick engelska som modersmål och trivdes bra där i Kanada.
Men när hon var 14 år skildes föräldrarna och mamman flyttade tillbaka till Värmland och Vålberg med de tre barnen.
Anne började högstadiet med ytterst rudimentära kunskaper i svenska:
– Jag kunde säga ”armarna uppåt sträck” och ”bâp mellan tårna”, säger Anne och skrattar.
”Bâp” betyder för övrigt ”tåludd”.
Blev frisör...
Idag talar Anne välklingande värmländska men ”svengelskan” ligger och lurar nånstans i bakhuvudet och kikar gärna fram när hon blir trött.
Eftersom tonåriga Anne hade engelskan gratis och dessutom var jätteduktig i musik tyckte alla att hon borde bli lärare i just de ämnena.
Men hon är lite tvärtemotmänniska:
– Så jag blev frisör och hade egen salong ett tag. Det var jättetråkigt!
Så salongen såldes och Anne påbörjade en riktig prova-på-period i livet: städade, jobbade på NWT, vikarierade som musiklärare några varv.
...blev lärare
Och till slut hade hon liksom vuxit in i de där tidiga yrkesråden.
Som 40-åring var hon färdig lärare och numera kan hon titulera sig ”adjunkt i specialpedagogik och musik” vid Karlstads universitet.
Anne hade börjat sin vandring i det där ”akademiska träsket”.
Men stopp och belägg.
Nu måste vi steppa tillbaka lite för att få ihop det!
För några år efter att Anne kom tillbaka till Vålberg träffade hennes pappa en ny kvinna i Vancouver.
Hon var indian som vi i Sverige fortfarande säger – i Nordamerika pratar man hellre om ”aboriginals” eller ”native americans”.
Pappas nya fru, Beverly, tillhörde klanen Caribou i stammen Carrier.
...och forskare
Håll nu detta i minnet så kan vi återgå till tiden när Anne var nybakad lärare och musikterapeut i början av 90-talet.
Ett av hennes första jobb blev att undervisa en grupp barn med Aspergers syndrom och autism.
Eftersom Anne är en spelglad typ med många instrument tog hon med dem till skolan.
Och snart upptäckte hon att musiken hade en stor, positiv effekt på barnen.
Den blev, säger hon, som en brygga till kontakt och lärande.
Det här första jobbet innebar att Annes intresse för barn med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar började gro. Hon ville veta mer och läste, gick kurser, vidareutbildade sig.
Bilden formas
Nu ser ni bilden, eller hur? Som att plocka äpplen från ett träd: Barn med neuropsykologiska funktionsnedsättningar. Musik. Engelska. Akademiskt träsk. Indianer.
Lägg till Anne Lindbloms stora nyfikenhet – på allt! – och vips har du kokat ihop ett nytt forskningsprojekt!
Det var ett projekt och en dröm som föddes i Annes skalle redan runt 1992.
Men först nu – snart 20 år senare – har saker och ting börjat hända!
Anne sökte och fick en doktorstjänst i psykologi vid University of Eastern Finland.
Nu väntar ”bara” fyra, fem år av hårt slit med jobbet som universitetslärare och forskningen jämsides. Fast Anne tycker bara att det ska bli roligt.
Biljett in
Men låt oss skutta tillbaka till Kanada igen!
För där fanns ju pappan och hans nya familj som förutom frun Beverly också bestod av tre barn som alltså är Annes halvsyskon.
Och alla har de så kallad indianstatus, vilket skulle visa sig ha stor betydelse för Annes forskning.
Hennes ambition att forska om vad musiken betyder för barn med autism i Kanadas ursprungsbefolkning var visserligen god – det tyckte alla – men omöjlig att genomföra!
– ”Vita” forskare släpps nämligen inte in i indiansamhället, säger Anne.
Men hon hade ju en trumf på hand – sina halvsyskon av Carrierstammen!
Saken var biff. Hennes halvsyskon blev biljetten in i en värld som tidigare varit stängd för forskare.
Förberedande resa
Nyss har hon och barnbarnet Christoffer Österberg varit på den första förberedande forskningsresan i Kanada.
– Det gick bra. Jag är fruktansvärt nöjd! säger Anne om resultatet.
Hon knöt kontakter med lärare, forskare, skoltjänstemän men också med framstående personer inom ”the aboriginal community”.
Det gick faktiskt så bra att Anne fick skriva om sin forskningsplan eftersom hon fick bättre tillgång till indiansamhället än hon ens vågat drömma om.
Men resan gav mycket också på det personliga planet.
För självklart passade Anne och Christoffer på att hälsa på släkten i Kanada också. Igen.
– Jag har varit där många gånger under åren, säger hon.
Och så blev det förstås lite turistande. Både Anne och Christoffer älskar naturen och fick sin beskärda del.
För de kom inte bara hem med ett forskningsprojekt: I kameran hade de svartbjörn, vithövdad örn, varg – och en grizzly!
Ålder: 54
Familj: Maken Martin, två barn, fyra barnbarn
Bor: Hus i Bråten utanför Edsvalla
Jobb: Adjunkt i specialpedagogik och musik vid Karlstads universitet. Doktorand i psykologi vid University of Eastern Finland
Aktuell: Just gjort en förberedande forskningsresa om ”Musikens betydelse för barn med autism – studier i två kulturella och institutionella miljöer.”
Kuriosa: tre halvsyskon i Kanada som tillhör Carrierstammen, Lake Babine Band. Älskar musik och Harley-Davidson-motorcyklar.
Källa:
