Så togs pizzan till Värmland
KARLSTAD: Från snobbmat till snabbmat
Det var 1973 och Restaurang Napoli i Karlstad var ett exotiskt tillskott i länet.
I dag är pizzan i princip vanligare än husmanskost.
;)
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
;)
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
;)
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
;)
1973 blev Carl XVI Gustaf kung, Pink Floyd släppte albumet The dark side of the moon och Börje Salming värvades till Toronto och blev Sveriges tredje proffs i NHL.
Samma år skedde någonting historiskt i många svenska städer – en krögare öppnade stadens första pizzeria.
I Karlstad hette han Ante ”Tony” Nimac.
Han hade drivit ett diskotek i Borås, men ville nu prova någonting nytt. Och när en av hans kompisar öppnade en pizzeria i Lund tänkte Nimac: ”Varför inte?”.
Han sneglade först mot Stockholm, men i huvudstaden fanns det redan en knapp handfull pizzerior, en av dem Piazza opera vid Gustav Adolfs torg. Konkurrensen var – med dåtidens mått mätt – hård, så Ante Nimac sökte sig ut i landet. Mer eller mindre av en slump hamnade han i Karlstad.
– Jag letade efter en plats där det inte fanns någon pizzeria. Jag är halvitalienare och ville göra pizza! Min tanke var från början att öppna en kedja av pizzerior i Norrland, berättar han snart 40 år senare.
Lokal på Haga
Men det blev alltså Värmland. I Karlstad hittade han lokalen på Nygatan i Haga, som tidigare hade varit järnhandel. Läget, med en dörr på hörnet, var perfekt.
– En pizzeria måste vara rustik, och det var den här lokalen.
Men tolv olika pizzor på menyn öppnade Restaurang Napoli en dag 1973. Karlstad var därmed bland de första städerna i landet att få en pizzeria.
– Namnet Napoli? Pizzan är ju född i Neapel!
Första dagen bjöds det på gratis mat och kön av hungriga Karlstadsbor sträckte sig långt ut på trottoaren. Inne i restaurangen låg rutiga dukar på borden och bakom disken bakade pizzabagarna så fort de bara kunde.
Det gick som Ante Nimac hade tänkt sig.
– Det var många ungdomar här och åt den första dagen. Några hade varit i Italien och smakat pizza förut.
Enkla napolitana och klassikern quattro stagioni, med bland annat skinka, räkor och musslor, var de populäraste pizzorna. Prisnivån sträckte sig från sex kronor och uppåt.
– Pizza är ett bevis på att mat kan vara både billig, god och mättande.
Fler under 1970-talet
Napoli hann vara öppen i ungefär ett halvår innan Karlstad fick ytterligare en restaurang som serverade pizza – Ristorante Alfie på Västra Torggatan.
Enligt måltidsforskaren Richard Tellström, vid Restauranghögskolan i Grythyttan, var det vanligt att svenska städer fick sin första pizzeria vid den här tiden.
Stockholmarna kunde däremot äta såväl Vesuvio som Hawaii redan i slutet av 1960-talet. Det var krögaren Bengt Wedholm på Restaurang Östergök som hade sett pizza bakas på franska Rivieran och tog med sig maträtten hem.
– Det här var på övre Östermalm, hösten 1967, säger Richard Tellström.
– Så det här är snobberimat och absolut inte någon vardagsgrej som i dag. Det är samtida och mondänt. Man kan säga att det är konkretiseringen av studentrevolten. Här blir vi de nya informella svenskarna som vi är i dag. Det är 68-rörelsens gastronomi.
Enligt Tellström var det ingen slump att pizzan lanserades i Sverige just i slutet av 1960-talet. Tio år tidigare hade det antagligen inte gått.
– Då hade det ansetts som ett alldeles för primitivt sätt att äta. Gick man ut på restaurang så ville man ha servering och vita dukar. Annars gick man på kaféer.
Nu gjorde pizzan entré vid en tid när många sökte det enkla och informella.
– Vi har tonåringar som vill gå ut på restaurang, men som inte har ekonomi att kunna gå på stadshotell. Då blir det att de går ut på pizzerior och hamburgerrestauranger. Pizzan matchade idealet som fanns, att det skulle vara enkelt.
– Fram till 1980-talets mitt är pizzeriorna ganska få, och det är fortfarande ett evenemang när man går och äter pizza. Det är en måltidsupplevelse.
Men mot slutet av 1980-talet och början av 1990-talet ökar antalet pizzerior lavinartat. Snart går det att få en Vesuvio eller capricciosa på bara en kvart även i små orter på landsbygden.
Bakgrunden är hämtpizzans genombrott, som kom när momsen på restaurangmat höjdes.
– Samtidigt har hämtmaten kvar sin lägre moms. Det gör att man börjar specialisera sig på hämtpizzorna.
Nu har pizzan gått från att vara någonting snobbigt, till någonting som är snabbt, enkelt och billigt.
– Det här är en vandring som vi gör med mat. När nyhetens behag har försvunnit blir den förenklad, trivialiserad och kan uppkomma i många nya former, säger Richard Tellström.
Nimac lämnade 1981
Ante Nimac var ned när pizzan togs till Värmland. Han drev Napoli och senare även La Grotta i knappt tio år. Men avslutningen blev inte som han hade tänkt sig. I början av 1980-talet gjordes det skatterazzior på flera pizzerior i Värmland, och Nimac dömdes. Efter att ha avtjänat sitt straff lämnade han Sverige.
När han är på besök i Karlstad i februari har det gått över 30 år sedan han lämnade Napoli.
Restaurangen har hunnit byta ägare några gånger och de tio senaste åren har Alkan Güler varit en av delägarna.
– Det händer att framför allt äldre kunder frågar om hur restaurangen startades och hur det har sett ut här inne tidigare, säger Alkan Güler.
Napoli är en annan restaurang nu än på 1970-talet. Då var konkurrenterna få, nu har varje stadsdel flera pizzerior. De tolv pizzorna på menyn har blivit 47, men klassikerna finns fortfarande kvar.
Så är det ofta enligt Richard Tellström.
– Varianterna är lokala och traditionella. Det finns ett standardsortiment som inte har ändrats på de här dryga 40 åren. Men det tillkommer ändå nya smaker. Jag såg senast en pizzeria i Norrland som i julas hade halva julbordet på en pizza.
Oxfilé populärt
På Napoli är capricciosa och pizzorna med oxfilé de mest populära. Alkan Güler själv äter rätten sällan, det blir oftast svensk husmanskost. Och när han blir sugen på pizza är det ingen klassisk variant som gäller. Han vill ha gorgonzola, bananer, ananas, jordnötter och – håll i er nu – sirap eller chokladsås på!
– Sötman passar bra till gorgonzolan. Men det finns ingen beställning som jag tycker är konstig – alla har olika smak.
Nästa år firar Napoli 40-årsjubileum. Det kommer att uppmärksammas på något sätt, avslöjar Alkan Güler. Annars tänker han inte så ofta på att han faktiskt är en del av ett stycke värmländsk historia genom att jobba på Karlstads äldsta pizzeria.
– Jag försöker göra mitt bästa varje dag för att alla ska vara nöjda. Sköter du dig inte så får du inga kunder, så enkelt är det.
Och det märks att han gillar sitt jobb.
När NWT ber honom att baka en pizza formad som en Värmlandskarta tar han uppgiften på största allvar.
Med oliver markerar han Hagfors, Torsby och Karlstad. En bit paprika får föreställa Frykensjöarna medan Klarälven ringlar fram i form av bearnaisesås.
En sås som har sitt ursprung i Frankrike på 1800-talet. Men det är en helt annan historia.
...den klassiska pizzasalladen tillkom under 1970-talet. Det var pizzabagare från Jugoslavien som tog med sig vitkålssalladen från sitt hemland.
...pizzan finns i en del svenska kokböcker från sent 1950-tal. Då sorterar den inte under bröd eller paj, utan under fiskrätter.
...pizzakartongerna kommer ursprungligen från USA, där de funnits sedan 1950-talet.
...det finns långt över 100 pizzerior i Värmland.
...i Torsby, en av länets pizzatätaste orter, finns inte mindre än sju pizzerior.
