2017-08-20 06:00

2017-08-20 06:00

Tävlingsform med anor

RIDSPORT

Flygande pass är en gångart som inte alla hästar bemästrar, men den asiatiska hästen som alla hästar härstammar ifrån hade faktiskt fem gångarter.

Historiska dokument av flygande pass sträcker sig långt tillbaka i tiden.

– Man har bland annat hittat tygtavlor i gravfynd från 700-talet vars motiv varit storheter som kungar och drottningarna ridandes på hästar i både tölt och flygande pass, berättar Stina Helmersson, författare och journalist inom historia och islandshästar.

På 800-talet landsteg de första hästarna på Island, när landet på 900-talet blev självständigt instiftades en lag om att inga hästar får importeras till landet och att de hästar som en gång lämnat landet aldrig får komma tillbaka. En lag som gäller än i dag. Hästen användes för att driva boskap och tölt och pass var för ändamålet viktiga gångarter. Men människan formade sina husdjur efter sina behov och på många andra platser i världen valde man att avla bort tölt och pass.

– Förutom Islandshästen finns det fortfarande en hel del andra hästraser som även de har kvar sin tölt och pass, man kan bland annat hitta hästar i bergspassen mellan Portugal, Frankrike och Spanien och även ett 20-tal raser i Sydamerika.

Fler raser med ”passgen”

Eftersom alla hästar en gång haft anlagen för tölt och pass tror Stina att ett tränat öga även skulle kunna hitta både Gotlandsruss, nordsvenskar och flera raser där man kan hitta passanlagen eller den så kallade ”passgenen”. Och med en viss typ av avel skulle även dessa raser kunna få tillbaka sina två extra gångarter.

Att tävla i flygande pass är inte heller något nytt. På Island arrangerades de första riktiga tävlingarna i flygande pass i slutet av 1800–talet.

– Man har egentligen hittat sägner som säger att passlopp, eller kapplöpning förekom redan långt tidigare. I de isländska sagorna finns skildringar av kappritter i pass ”skeid” och speciellt snabba passhästar omnämns till exempel stoet Fluga (den flygande).

Historiska dokument av flygande pass sträcker sig långt tillbaka i tiden.

– Man har bland annat hittat tygtavlor i gravfynd från 700-talet vars motiv varit storheter som kungar och drottningarna ridandes på hästar i både tölt och flygande pass, berättar Stina Helmersson, författare och journalist inom historia och islandshästar.

På 800-talet landsteg de första hästarna på Island, när landet på 900-talet blev självständigt instiftades en lag om att inga hästar får importeras till landet och att de hästar som en gång lämnat landet aldrig får komma tillbaka. En lag som gäller än i dag. Hästen användes för att driva boskap och tölt och pass var för ändamålet viktiga gångarter. Men människan formade sina husdjur efter sina behov och på många andra platser i världen valde man att avla bort tölt och pass.

– Förutom Islandshästen finns det fortfarande en hel del andra hästraser som även de har kvar sin tölt och pass, man kan bland annat hitta hästar i bergspassen mellan Portugal, Frankrike och Spanien och även ett 20-tal raser i Sydamerika.

Fler raser med ”passgen”

Eftersom alla hästar en gång haft anlagen för tölt och pass tror Stina att ett tränat öga även skulle kunna hitta både Gotlandsruss, nordsvenskar och flera raser där man kan hitta passanlagen eller den så kallade ”passgenen”. Och med en viss typ av avel skulle även dessa raser kunna få tillbaka sina två extra gångarter.

Att tävla i flygande pass är inte heller något nytt. På Island arrangerades de första riktiga tävlingarna i flygande pass i slutet av 1800–talet.

– Man har egentligen hittat sägner som säger att passlopp, eller kapplöpning förekom redan långt tidigare. I de isländska sagorna finns skildringar av kappritter i pass ”skeid” och speciellt snabba passhästar omnämns till exempel stoet Fluga (den flygande).

  • Victoria Österberg