2017-08-12 06:00

2017-08-12 06:00

Jöklar vilket bra sommarjobb

ISLAND: Kristinehamnstjej leder ridturer på Island

Linn Schyberg jobbade på Burger King i Kristinehamn när hon fick frågan om hon kunde tänka sig att flytta till Island och jobba på hästgård på Island en sommar.
Det kunde hon.
– Det här är mer en livsstil än ett jobb.

Tänk att få tölta i timmar på svarta stränder och gröna ängar när vinden får manen att fladdra så där ostyrigt.

Alla som haft någon romantisk dragning åt hästhållet förstår – ett drömscenario.

För Linn Schyberg, 21 år från Kristinehamn, är det just nu högst verkligt. Och verkligheten innehåller förstås en hel del annat också. Gården Skálakot vid havet på södra Island, har 180 hästar och 250 får.

– I våras fick jag vara med vid lamningen. Jag gillar att det är så blandat, man får lära sig allt eftersom och göra det som behövs, berättar Linn.

Hon fick jobbet genom en bekant i Sverige. I mars lämnade hon jobbet på Burger King och kom till Skálakot, som ligger med Eyjafjallajökur i ryggen och havet framför sig, på södra Island.

– Jag fick börja jobba direkt. Man får verkligen ta ansvaret här och de litar på att man fixar det. Det gillar jag.

Leder turer

En stor del av hennes tid går till att leda ridturer. Allt från ett par timmar till hela veckor i sträck.

– Långturerna är slitiga men roliga. När vi är ute sex dagar med 20 personer har vi 60 hästar med oss att byta med. De som inte rids för tillfället går lösa bredvid.

På gymnasiet i Kristinehamn gick hon programmet för estet-media.

– Det är inget för mig. Jag är inte den som berättar, jag är det som upplever, säger Linn Schyberg och tittar ut över hagarna ner mot havet som för dagen badar i sol.

Vädret är ofta en mycket påtaglig upplevelse på ön. Det växlar snabbt, det blåser och regnar ofta och mycket. Men det är sällan riktigt kallt och sällan riktigt varmt. Att kunna jobba i t-shirt är en ynnest även i juli. Hittills i år har sommaren varit kall och regnig så solen, som den här julidagen strålar från klar himmel, är mer än välkommen.

Blåste av

Turisterna kommer till Island från hela världen och ridning lockar många. Vana och ovana.

– Det är väldigt sällan ridturer ställs in på grund av väder, säger Linn och berättar historien om när en grupp turister borde lyssnat på sin ledare som för en gångs skulle inte ville ge sig ut.

– När de kom ner till vägen och vinden tog i var det en som blåste av hästen. Sen var det ok att vända hem.

På Skálakot jobbar många olika nationaliteter och de bor tillsammans på gården.

– Vi blir som en familj. Jag jobbar hellre än åker in till Reykjavik.

Pizza och öl

Lönen är mat och husrum och en del pengar.

– Jag blir inte rik men det räcker för att unna sig lite pizza och öl och till biljetterna hem.

Annan attityd

Inställningen till hästarna är annorlunda här än i Sverige.

– Det handlar om så stora mängder hästar. De behandlas väldigt respektfullt men här är de mer arbetsredskap än sällskapsdjur. Kan man inte använda dem på grund av olika anledningar så är det bättre att de blir mat än att de äter vårt gräs. Det är livets gång.

Vad längtar du efter hemifrån?

– Jag saknar inte Sverige men kompisarna, skogen och stuvade makaroner. Det är inte lätt att vara vegetarian här, säger Linn.

Vad har du lärt dig av islänningarna?

– Att ta det lugnt. Islänningar stressar aldrig, det får ta den tid det tar. I början var det jättejobbigt att saker gick så långsamt.

Tänk att få tölta i timmar på svarta stränder och gröna ängar när vinden får manen att fladdra så där ostyrigt.

Alla som haft någon romantisk dragning åt hästhållet förstår – ett drömscenario.

För Linn Schyberg, 21 år från Kristinehamn, är det just nu högst verkligt. Och verkligheten innehåller förstås en hel del annat också. Gården Skálakot vid havet på södra Island, har 180 hästar och 250 får.

– I våras fick jag vara med vid lamningen. Jag gillar att det är så blandat, man får lära sig allt eftersom och göra det som behövs, berättar Linn.

Hon fick jobbet genom en bekant i Sverige. I mars lämnade hon jobbet på Burger King och kom till Skálakot, som ligger med Eyjafjallajökur i ryggen och havet framför sig, på södra Island.

– Jag fick börja jobba direkt. Man får verkligen ta ansvaret här och de litar på att man fixar det. Det gillar jag.

Leder turer

En stor del av hennes tid går till att leda ridturer. Allt från ett par timmar till hela veckor i sträck.

– Långturerna är slitiga men roliga. När vi är ute sex dagar med 20 personer har vi 60 hästar med oss att byta med. De som inte rids för tillfället går lösa bredvid.

På gymnasiet i Kristinehamn gick hon programmet för estet-media.

– Det är inget för mig. Jag är inte den som berättar, jag är det som upplever, säger Linn Schyberg och tittar ut över hagarna ner mot havet som för dagen badar i sol.

Vädret är ofta en mycket påtaglig upplevelse på ön. Det växlar snabbt, det blåser och regnar ofta och mycket. Men det är sällan riktigt kallt och sällan riktigt varmt. Att kunna jobba i t-shirt är en ynnest även i juli. Hittills i år har sommaren varit kall och regnig så solen, som den här julidagen strålar från klar himmel, är mer än välkommen.

Blåste av

Turisterna kommer till Island från hela världen och ridning lockar många. Vana och ovana.

– Det är väldigt sällan ridturer ställs in på grund av väder, säger Linn och berättar historien om när en grupp turister borde lyssnat på sin ledare som för en gångs skulle inte ville ge sig ut.

– När de kom ner till vägen och vinden tog i var det en som blåste av hästen. Sen var det ok att vända hem.

På Skálakot jobbar många olika nationaliteter och de bor tillsammans på gården.

– Vi blir som en familj. Jag jobbar hellre än åker in till Reykjavik.

Pizza och öl

Lönen är mat och husrum och en del pengar.

– Jag blir inte rik men det räcker för att unna sig lite pizza och öl och till biljetterna hem.

Annan attityd

Inställningen till hästarna är annorlunda här än i Sverige.

– Det handlar om så stora mängder hästar. De behandlas väldigt respektfullt men här är de mer arbetsredskap än sällskapsdjur. Kan man inte använda dem på grund av olika anledningar så är det bättre att de blir mat än att de äter vårt gräs. Det är livets gång.

Vad längtar du efter hemifrån?

– Jag saknar inte Sverige men kompisarna, skogen och stuvade makaroner. Det är inte lätt att vara vegetarian här, säger Linn.

Vad har du lärt dig av islänningarna?

– Att ta det lugnt. Islänningar stressar aldrig, det får ta den tid det tar. I början var det jättejobbigt att saker gick så långsamt.

Visste du att...

... det finns 320 000 islänningar, cirka 80 000 islandshästar och över 500 000 får på Island.

... bara 1 procent marken är odlad, 20 procent är betesmark, 11 procent täcks av lava och 12 procent av glaciärer.

... det finns en dejting-app som varnar så att man inte råkar gå i säng med en för nära släkting.

... en pizza kostar cirka 180 kr och en öl 9o kronor.

Källa: island.is/alltomreykjavik.se

Islandshästar

Islandshäst, inhemsk isländsk hästras av ponnystorlek, känd för att ha upp till fem gångarter. Islandshästen är en stark, härdig och arbetsvillig häst som har använts som transportmedel på Island i över tusen år. Mankhöjden är mellan 125 och 145 cm, men trots sin litenhet rids den av både barn och vuxna.

Den utvecklas långsamt, men kan vara användbar i 30 år eller mer.

Islandshästen är ättling till de hästar som de första nybyggarna på Island förde med sig från västra Norge och Brittiska öarna. Importen tycks ha upphört omkring år 1100, och sedan dess har rasen levt isolerad på ön. Det råder fortfarande strikt importförbud; en islandshäst som lämnat landet kan inte återvända. Under århundraden var islänningarna starkt beroende av sina hästar, och hästarna förekommer allmänt i isländska sagor och dikter.

Källa: NE