2017-04-15 06:00

2017-04-15 06:00

"Vi har förmodligen norra Europas mest bortskämda höns..."

KARLSTAD: Dvärghönsen har blivit som husdjur

De funderade ett bra tag, men i december förra året gjorde de slag i saken. Familjen Svanqvist utökades med Lillis, Isadora, Pärlan och Skrutten, fyra dvärghönor som blivit riktigt tama under det halvår som de bott i Stodene.

Äldsta dottern Alde, 8 år, möter oss vid staketet med näsan nerborrad i Pärlans fjäderdräkt.

– Hon är jättesnäll! berättar hon.

Pärlan själv gör inga ansatser att ta sig ur famnen. Hon är van att bli buren och ompysslad av Alde, som tillbringar timmar varje dag tillsammans med hönorna.

– Jag brukar ge dem mat, titta så de har det bra, vara med dem och så träna dem på olika saker. Isadora kan hoppa genom ringar och med Pärlan har jag gjort en hinderbana, säger hon.

Funderade länge

Elin och Gustav Svanqvist funderade länge på att bli ”hönsbönder” mitt i stan innan de till slut bestämde sig.

– Jag gillar inte hönsindustrin och visste att det är tillåtet att ha höns i Karlstad. Med egna vet man att de har det bra och var äggen kommer ifrån. Hönsen lever ett gott liv där de kan sprätta och picka runt, säger hon.

– Vi har förmodligen norra Europas mest bortskämda höns...,skjuter Gustav in.

De valde raserna dvärgkochin och dvärgwyandotte, två hönor av varje sort.

– Dvärghöns passar utmärkt i villaträdgård eftersom de kräver mindra ytor och är lätta att få tama, speciellt dvärgkochin. Äggen blir mindre, men då får man dubbla i recepten, säger Elin.

Två ägg om dagen

Numera värper hönorna tillsammans två ägg om dagen, men det tog ett tag innan de satte igång.

– Höns tycker inte om förändringar. När de kom hit slutade de att värpa, men efter några månader började de igen, berättar Gustav.

Det är han som har byggt hönshuset längst ner i trädgården. Dagtid, när familjen är borta, vistas hönorna i hönshuset och i hönsgården. På natten får de vara inne i hönshuset.

– När vi är hemma och ute får de gå fritt i trädgården. Det håller sig runt hönshuset även om det hänt att någon smitit ut ner mot Stodenesjön någon gång, säger Elin.

Sex kvadrat

Hönshuset är på sex kvadrat med högt i tak där det hänger en elektrisk ljuskrona! Halvvägs upp på väggen finns en lång sittpinne där hönsen sover på nätterna. Under den sitter en bräda som är lätt att borsta av.

– De bajsar rätt mycket, säger Elin.

Längre ner står tre spånkorgar med halm. Tre reden där hönorna lägger sina ägg.

– Det brukar inte finnas några ägg på morgonen, de värper för det mesta på eftermiddagen, säger Gustav.

På golvet finns ”toaletten”, en låda med torv eftersom höns gillar att tvätta sig.

– Det dammar rätt mycket när de sätter igång, säger Elin.

Höns kan lätt drabbas av ohyra. Än så länge har hönorna hållit sig friska men Elin och Gustav är noga med att hålla koll.

Pellets och banan

Huvudfödan är hönspellets som bland annat består av olika sädesslag och majs. När vi hälsar på matar Alde dem med kokt tagliatelle och banan.

– De gillar det mesta. Äter de mycket grönt blir äggulan lätt orange, säger Elin.

Men det finns även andra djur som kan dras till hönsen och deras mat.

– Vi är noga med att bara ge dem mat inomhus för att inte locka till oss råttor och möss. Vi lägger aldrig ut mat i hönsgården eller i trädgården, säger Gustav.

Varken Elin eller Gustav hade någon tidigare erfarenhet av höns.

– Vi läste mycket på olika forum på nätet innan vi skaffade hönsen. De behöver tillsyn minst två gånger per dag men annars är det inte så mycket jobb med höns, säger Elin.

Som husdjur

Hela familjen är engagerad. Barnen Villemo, 3 år, Turid, 6 år, men framförallt storasyster Alde tillbringar mycket tid med hönsen.

– Barnen tjatar inte om kanin eller marsvin, hönsen tycks vara ett fullgott alternativ som dessutom ger oss ägg, säger Elin.

Beslutet att skaffa höns har också lett till andra förändringar.

– Alde och jag har helt slutat att äta kyckling, för oss ha de blivit som familjemedlemmar, säger Elin Svanqvist.

Äldsta dottern Alde, 8 år, möter oss vid staketet med näsan nerborrad i Pärlans fjäderdräkt.

– Hon är jättesnäll! berättar hon.

Pärlan själv gör inga ansatser att ta sig ur famnen. Hon är van att bli buren och ompysslad av Alde, som tillbringar timmar varje dag tillsammans med hönorna.

– Jag brukar ge dem mat, titta så de har det bra, vara med dem och så träna dem på olika saker. Isadora kan hoppa genom ringar och med Pärlan har jag gjort en hinderbana, säger hon.

Funderade länge

Elin och Gustav Svanqvist funderade länge på att bli ”hönsbönder” mitt i stan innan de till slut bestämde sig.

– Jag gillar inte hönsindustrin och visste att det är tillåtet att ha höns i Karlstad. Med egna vet man att de har det bra och var äggen kommer ifrån. Hönsen lever ett gott liv där de kan sprätta och picka runt, säger hon.

– Vi har förmodligen norra Europas mest bortskämda höns...,skjuter Gustav in.

De valde raserna dvärgkochin och dvärgwyandotte, två hönor av varje sort.

– Dvärghöns passar utmärkt i villaträdgård eftersom de kräver mindra ytor och är lätta att få tama, speciellt dvärgkochin. Äggen blir mindre, men då får man dubbla i recepten, säger Elin.

Två ägg om dagen

Numera värper hönorna tillsammans två ägg om dagen, men det tog ett tag innan de satte igång.

– Höns tycker inte om förändringar. När de kom hit slutade de att värpa, men efter några månader började de igen, berättar Gustav.

Det är han som har byggt hönshuset längst ner i trädgården. Dagtid, när familjen är borta, vistas hönorna i hönshuset och i hönsgården. På natten får de vara inne i hönshuset.

– När vi är hemma och ute får de gå fritt i trädgården. Det håller sig runt hönshuset även om det hänt att någon smitit ut ner mot Stodenesjön någon gång, säger Elin.

Sex kvadrat

Hönshuset är på sex kvadrat med högt i tak där det hänger en elektrisk ljuskrona! Halvvägs upp på väggen finns en lång sittpinne där hönsen sover på nätterna. Under den sitter en bräda som är lätt att borsta av.

– De bajsar rätt mycket, säger Elin.

Längre ner står tre spånkorgar med halm. Tre reden där hönorna lägger sina ägg.

– Det brukar inte finnas några ägg på morgonen, de värper för det mesta på eftermiddagen, säger Gustav.

På golvet finns ”toaletten”, en låda med torv eftersom höns gillar att tvätta sig.

– Det dammar rätt mycket när de sätter igång, säger Elin.

Höns kan lätt drabbas av ohyra. Än så länge har hönorna hållit sig friska men Elin och Gustav är noga med att hålla koll.

Pellets och banan

Huvudfödan är hönspellets som bland annat består av olika sädesslag och majs. När vi hälsar på matar Alde dem med kokt tagliatelle och banan.

– De gillar det mesta. Äter de mycket grönt blir äggulan lätt orange, säger Elin.

Men det finns även andra djur som kan dras till hönsen och deras mat.

– Vi är noga med att bara ge dem mat inomhus för att inte locka till oss råttor och möss. Vi lägger aldrig ut mat i hönsgården eller i trädgården, säger Gustav.

Varken Elin eller Gustav hade någon tidigare erfarenhet av höns.

– Vi läste mycket på olika forum på nätet innan vi skaffade hönsen. De behöver tillsyn minst två gånger per dag men annars är det inte så mycket jobb med höns, säger Elin.

Som husdjur

Hela familjen är engagerad. Barnen Villemo, 3 år, Turid, 6 år, men framförallt storasyster Alde tillbringar mycket tid med hönsen.

– Barnen tjatar inte om kanin eller marsvin, hönsen tycks vara ett fullgott alternativ som dessutom ger oss ägg, säger Elin.

Beslutet att skaffa höns har också lett till andra förändringar.

– Alde och jag har helt slutat att äta kyckling, för oss ha de blivit som familjemedlemmar, säger Elin Svanqvist.

Höns

Det finns ingen tillståndsplikt eller anmälningsplikt för att ha höns i Karlstads kommun, men kommunen råder alla att kolla med sina grannar först, speciellt om man planerar att ha en tupp.

Om hönsen väger mindre är 2,4 kilo är det tillåtet att ha nio per kvadratmeter, väger de mer får de inte vara fler än sju. De ska ha regelbunden tillsyn varje dag.

Hönshuset ska ha ett ljusinsläpp och minst en tredjedel av golvytan ska vara täckt med strö. Varje höna ska ha minst 15 centimeter utrymme på sin sittpinne och tillgång till reden där de kan lägga ägg.

Källa: Karlstads kommun, Jordbruksverket