2016-09-03 06:00

2016-09-03 06:00

En grön oas för djur och människor

FÖRSTA PRIS: Ann-Britt Höglund, Ulvsby

När de ljusblå porslinshyacinterna blommar, mellan hägg och syren, är det som finast, tycker Ann-Britt Höglund.
Men hennes vackra trädgård bjuder på sig själv långt in på hösten.

Det är själva skapandet som driver henne.

– Det är det som är roligt! Förr sydde jag alla kläder, sedan blev det inredning och nu får jag utlopp för min kreativitet i trädgården, säger hon.

Ann-Britt Höglund vill att både vilda djur och människor ska trivas i grönskan. Och så klart hunden Doris, som hittar utan och innan, och som snabbt pilar iväg efter att hon hälsat.

– Att kunna glädja andra är också viktigt, och att ovanliga växter får en spridning och inte dör ut, berättar Ann-Britt.

Hon har tappar räkningen på hur många växter hon har, men det är många. Ovanliga och vanliga, sida vid sida.

– Det börjar bli fullt nu, konstaterar hon.

Den stora tomten på drygt 5 000 kvadratmeter ligger dold från vägen. Cirka en femtedel utgörs av en trädgårdslund, där stigarna slingrar sig mellan träd, buskar och blommor.

En ny värld

När hon flyttade hit i mitten av 1970-talet odlade hon mest grönsaker till husbehov. 1994 fick hon rådet att gå med i Sällskapet Trädgårdsamatörerna. Det öppnade en helt ny värld.

– Det är väldigt socialt. Vi gör resor ihop, besöker odlare, trädgårdar och varandras trädgårdar och under vintern har vi träffar med intressanta föreläsare. Man får inspiration, idéer, kunskap och tillgång till lite ovanligare växter och inte minst en mycket fin gemenskap i umgänget med likasinnade.

Ann-Britt Höglund har varit aktiv både på lokal- och riksnivå. Nu har hon ansvar för att katalogisera Värmlandskretsens bibliotek.

Medlemmarna byter också växter med varandra. På så sätt har Ann-Britt hittat många rariteter.

– När någon grupp kommer hit brukar vi gå ett varv i trädgården. Sedan går vi ett varv till, med spaden!

Snyggt från fönstret

Den stora trädgårdslunden sträcker sig längs ena långsidan av tomten, men hon har även anlagt stora planteringar runt om hela huset, på lite lagom avstånd.

– Jag vill se en vacker vy när jag är inne och tittar ut, säger hon.

1994 bestämde hon sig för att anlägga en rosenrabatt. Den växte så småningom till en hel rosengård. Intill fanns en stor yta där älggräset, kvickroten och brännässlorna levde gott.

– Min första plan var att göra en fin bakgrund till rosenträdgården.

Men det blev betydligt mer än så, nämligen en trädgårdslund.

Började göra stigar

– Innan jag satte igång funderade jag på hur jag ville röra mig i området. Jag trampade upp stigar och utgick sedan från dessa när jag började plantera.

Hon startade med stommen. De första åren satte hon enbart träd och buskar, sedan fyllde hon på med perenner och lökväxter.

– I början sådde jag mycket, nu delar jag också plantor som blivit stora, berättar hon.

Den första dammen i rosenträdgården har fått en efterföljare mitt i lunden. Bredvid har hon bland annat planterat lärk, alm (Ulmus Jacqueline Hillier) och slöjgran.

– Det är först nu som slöjgranen fått sin karaktär, berättar hon. Det tar bortåt 20 år.

Tålamodet tryter inte heller när det gäller växter. Hon är beredd att vänta på det hon väldigt gärna vill ha, som till exempel det speciella fotbladet från Kina (Dysosma delavayi) som hon såg i Skåne 2007...

– Många år senare kom jag över ett exemplar i Linköping.

Olika faser

I takt med att trädgården växt fram har hon genomgått olika faser i sitt samlande.

– Jag började med rosor, sedan kom jag in på träd och buskar.

Därefter koncentrerade hon sig på stora perenner. De senaste åren har hon haft lite av en liljeperiod.

– De nyaste är väldigt storblommiga på gränsen till ”vulgära”. De doftar så gott och blommar länge, berättar hon.

Börjat rensa

Nu har hon börjat rensa bort växter som kräver mycket arbete för att de ska vara fina.

– Jag vill ha växter som är vackra och står länge, mycket lundväxter som funkia, alunrot, sockblommor, höstsilverax, olika rutor...

Hon brukar gå omkring och se vad som händer i trädgården, rundor som kan ta tid.

– Det är spännande, speciellt på våren. Då kan det ta en timme att hämta tidningen på morgonen.

Latin

Hon använder de latinska namnen när hon berättar om sina växter.

– Många av dem har inte svenska namn, dessutom är det mer exakt. En växt kan ha flera namn på svenska, säger hon.

Ann-Britt Höglund har hittat många rariteter hos andra trädgårdsamatörer men också i trädgårdar i Sverige och utomlands, varav Göteborgs botaniska trädgård är en favorit.

– Sedan har jag haft lite tur vid utlottningar av växter...

Som när hon vann ett unikt rosa treblad (Trillium Grandiflorum Gothenburg Pink Strain) som uppstått på botaniska i Göteborg.

– Där jag planterade den höll det på att gå riktigt illa. Där finns massor av scilla och när jag skulle rensa bort dem förra våren så knipsade jag av stjälken med knopp på trebladet. Lyckligtvis blommade den med en rosa blomma i år. Jag är så glad att rotknölen klarade sig och att den lever! säger hon.

– Ett annat treblad, stort vitt dubbelt, blev sjukt, så jag flyttade det några gånger för att få en bra växtplats. Det var borta i många år, men i våras kom en ynka liten blomma upp. Treblad är tuffingar från Himalaya.

Avkoppling

Det är lätt att bli smått överväldigad av trädgårdens storlek och innehåll. Men framför allt imponerad. Många hittar hit, både grupper och privatpersoner som vill uppleva något utöver det vanliga och få tips och idéer.

– I många år har jag haft öppet för besökare under Krut-rundan vid pingst. Just att kunna dela med mig av glädjen med trädgård är väldigt roligt, säger hon.

Hon tänker inte på hur många timmar hon har lagt ner på trädgården. Ann-Britt Höglund ser det inte så.

– Många säger ”åh, vad mycket arbete”, då säger jag ”åh, vad mycket avkoppling”. Tycker man att något är roligt så försvinner tiden. Trädgård är bra för själen. Man har alltid något att se fram emot.

Det är själva skapandet som driver henne.

– Det är det som är roligt! Förr sydde jag alla kläder, sedan blev det inredning och nu får jag utlopp för min kreativitet i trädgården, säger hon.

Ann-Britt Höglund vill att både vilda djur och människor ska trivas i grönskan. Och så klart hunden Doris, som hittar utan och innan, och som snabbt pilar iväg efter att hon hälsat.

– Att kunna glädja andra är också viktigt, och att ovanliga växter får en spridning och inte dör ut, berättar Ann-Britt.

Hon har tappar räkningen på hur många växter hon har, men det är många. Ovanliga och vanliga, sida vid sida.

– Det börjar bli fullt nu, konstaterar hon.

Den stora tomten på drygt 5 000 kvadratmeter ligger dold från vägen. Cirka en femtedel utgörs av en trädgårdslund, där stigarna slingrar sig mellan träd, buskar och blommor.

En ny värld

När hon flyttade hit i mitten av 1970-talet odlade hon mest grönsaker till husbehov. 1994 fick hon rådet att gå med i Sällskapet Trädgårdsamatörerna. Det öppnade en helt ny värld.

– Det är väldigt socialt. Vi gör resor ihop, besöker odlare, trädgårdar och varandras trädgårdar och under vintern har vi träffar med intressanta föreläsare. Man får inspiration, idéer, kunskap och tillgång till lite ovanligare växter och inte minst en mycket fin gemenskap i umgänget med likasinnade.

Ann-Britt Höglund har varit aktiv både på lokal- och riksnivå. Nu har hon ansvar för att katalogisera Värmlandskretsens bibliotek.

Medlemmarna byter också växter med varandra. På så sätt har Ann-Britt hittat många rariteter.

– När någon grupp kommer hit brukar vi gå ett varv i trädgården. Sedan går vi ett varv till, med spaden!

Snyggt från fönstret

Den stora trädgårdslunden sträcker sig längs ena långsidan av tomten, men hon har även anlagt stora planteringar runt om hela huset, på lite lagom avstånd.

– Jag vill se en vacker vy när jag är inne och tittar ut, säger hon.

1994 bestämde hon sig för att anlägga en rosenrabatt. Den växte så småningom till en hel rosengård. Intill fanns en stor yta där älggräset, kvickroten och brännässlorna levde gott.

– Min första plan var att göra en fin bakgrund till rosenträdgården.

Men det blev betydligt mer än så, nämligen en trädgårdslund.

Började göra stigar

– Innan jag satte igång funderade jag på hur jag ville röra mig i området. Jag trampade upp stigar och utgick sedan från dessa när jag började plantera.

Hon startade med stommen. De första åren satte hon enbart träd och buskar, sedan fyllde hon på med perenner och lökväxter.

– I början sådde jag mycket, nu delar jag också plantor som blivit stora, berättar hon.

Den första dammen i rosenträdgården har fått en efterföljare mitt i lunden. Bredvid har hon bland annat planterat lärk, alm (Ulmus Jacqueline Hillier) och slöjgran.

– Det är först nu som slöjgranen fått sin karaktär, berättar hon. Det tar bortåt 20 år.

Tålamodet tryter inte heller när det gäller växter. Hon är beredd att vänta på det hon väldigt gärna vill ha, som till exempel det speciella fotbladet från Kina (Dysosma delavayi) som hon såg i Skåne 2007...

– Många år senare kom jag över ett exemplar i Linköping.

Olika faser

I takt med att trädgården växt fram har hon genomgått olika faser i sitt samlande.

– Jag började med rosor, sedan kom jag in på träd och buskar.

Därefter koncentrerade hon sig på stora perenner. De senaste åren har hon haft lite av en liljeperiod.

– De nyaste är väldigt storblommiga på gränsen till ”vulgära”. De doftar så gott och blommar länge, berättar hon.

Börjat rensa

Nu har hon börjat rensa bort växter som kräver mycket arbete för att de ska vara fina.

– Jag vill ha växter som är vackra och står länge, mycket lundväxter som funkia, alunrot, sockblommor, höstsilverax, olika rutor...

Hon brukar gå omkring och se vad som händer i trädgården, rundor som kan ta tid.

– Det är spännande, speciellt på våren. Då kan det ta en timme att hämta tidningen på morgonen.

Latin

Hon använder de latinska namnen när hon berättar om sina växter.

– Många av dem har inte svenska namn, dessutom är det mer exakt. En växt kan ha flera namn på svenska, säger hon.

Ann-Britt Höglund har hittat många rariteter hos andra trädgårdsamatörer men också i trädgårdar i Sverige och utomlands, varav Göteborgs botaniska trädgård är en favorit.

– Sedan har jag haft lite tur vid utlottningar av växter...

Som när hon vann ett unikt rosa treblad (Trillium Grandiflorum Gothenburg Pink Strain) som uppstått på botaniska i Göteborg.

– Där jag planterade den höll det på att gå riktigt illa. Där finns massor av scilla och när jag skulle rensa bort dem förra våren så knipsade jag av stjälken med knopp på trebladet. Lyckligtvis blommade den med en rosa blomma i år. Jag är så glad att rotknölen klarade sig och att den lever! säger hon.

– Ett annat treblad, stort vitt dubbelt, blev sjukt, så jag flyttade det några gånger för att få en bra växtplats. Det var borta i många år, men i våras kom en ynka liten blomma upp. Treblad är tuffingar från Himalaya.

Avkoppling

Det är lätt att bli smått överväldigad av trädgårdens storlek och innehåll. Men framför allt imponerad. Många hittar hit, både grupper och privatpersoner som vill uppleva något utöver det vanliga och få tips och idéer.

– I många år har jag haft öppet för besökare under Krut-rundan vid pingst. Just att kunna dela med mig av glädjen med trädgård är väldigt roligt, säger hon.

Hon tänker inte på hur många timmar hon har lagt ner på trädgården. Ann-Britt Höglund ser det inte så.

– Många säger ”åh, vad mycket arbete”, då säger jag ”åh, vad mycket avkoppling”. Tycker man att något är roligt så försvinner tiden. Trädgård är bra för själen. Man har alltid något att se fram emot.

Jury och motivering

Jury: Per Brunström och Tord Näslund, Hushållningssällskapet, Elisabeth Tholinsson, 4H, Mikael Lindblom och Marianne Eriksson, NWT.

Motivering: Ann-Britts parkliknande trädgård har ett mycket brett, varierat och exklusivt växtmaterial. Trädgården är skickligt anlagd och välskött. Ann-Britt är en otroligt kunnig och entusiastisk odlare med en trädgård som röner stor uppskattning och är något utöver det vanliga. Ann-Britt utsågs av en enig jury till årets vinnare.

Några favoriter

Hosta

Violruta

Gentiana

Silverax

Indiskt fotblad

Hakonegräs

Sockblomma

Hortensior (’Vanille Fraise’)

Liljor

Treblad

Pion

Kattfot

Tips

Bra jord och kompost.

Ta reda på hur växten vill ha det och hur den sprider sig.

Ställ bladformer och färger mot varandra – det är viktigare än blommor.

Det är bra att odla i sand, det torkar upp ytan och växterna slipper stå i fukt. Det är många växter som dör på vintern, just på grund av fukt.

Mindre mysigt för sniglar: växter som reser sig ovan mark, begränsat med marktäckare, städa bort funkiablad på hösten.