2016-08-13 06:00

2016-08-13 06:00

Från grankvist till designlampa

"Har man fria händer från början finns inga rätt eller fel"

På dagtid läser Linus Calles, 25, till högskoleingenjör på Karlstads universitet och har det senaste året ägnat sin fritid åt att designa lampor i skolans verkstad.
– Det svåraste är att hålla mig till en plan eftersom jag vill ge mer utrymme till kreativitet, säger han.

Till hösten börjar studenten Linus Calles sitt tredje och sista år på universitetet. Han är uppväxt i Falun men sökte sig till Karlstad för att studera innovationsteknik och design på Högskoleingenjörsprogrammet. För honom är det viktigt att kunna kombinera design med praktiskt arbete, vilket inte många utbildningar ger möjlighet till.

Intresset för att skapa, framför allt i trä, har länge funnits där, men det var först under andra året av studietiden som skapandet tog fart på riktigt. Med flera mindre kreationer i bagaget tog Linus hantverket ett steg längre och utvecklade mer avancerade designer och tekniska detaljer. Under året som gått har han arbetat i skolans verkstad och tillverkat två golvlampor – Kvist och Blåklocka.

Behövde en hobby

Det var slumpen och ett vardagligt soprumsbesök som satte i gång processen. Suget för att skapa något fanns redan där, tillsammans med tidigare inspiration av skog och naturliga material.

– Det var mörkt och grått ute, så jag kände att jag behövde en hobby. När jag hittade en gran utan grenar i soprummet en dag bestämde jag mig därför för att försöka göra något fint av den, berättar Linus.

Helt utan ritning började granen växa fram till en lampa efter åtskilliga timmar både innan och efter skolan. Eftersom det inte fanns en tydlig bild på hur resultatet skulle se ut kunde Linus hela tiden utveckla designen och addera detaljer för att utmana sig själv.

Liksom vid tillverkningen av den andra lampan, Blåklocka, dröjde det innan Linus kände att han var helt färdig. Dels för att det ständigt fanns något att finputsa på men också för att processen var alldeles för rolig för att ge upp.

Skisser hämmar kreativitet

I utbildningen pratar man mycket om att planering är en av de allra viktigaste delarna i en skapande process. Man behöver skissa och ha en tydlig bild för hur man ska göra och hur resultatet ska se ut. Linus tycker dock själv att det viktigaste är att man har roligt för att inte tappa kreativiteten och skaparglädjen. Han har tidigare försökt jobba efter skisser men har efter ett tag valt att gå ifrån dem.

– Det känns som att det skapas en större stress och mer prestationsångest om man ständigt måste utgå ifrån skisser och planeringar. Har man fria händer redan från början finns det egentligen inga rätt eller fel, säger han.

Nästan som yoga

För vissa kan den här typen av fysiskt arbete vara stressande, till exempel om något skulle gå fel. Linus har dock ännu inte råkat ut för några större bakslag utan ser lösningarna i det mesta och kan därför slappna av i verkstaden.

– Jag kopplar bort allt automatiskt och märker inte av vare sig människorna som är där eller tiden som går. Det har hänt att jag varit där i uppemot fem timmar utan att tänka på att hela kvällar har passerat. För mig blir det nästan som yoga. Jag får vara själv en stund och fokusera stenhårt på en och samma sak.

Det började i träslöjden

Intresset för trä och hantverk hade egentligen alltid funnits där, bland annat tack vare flera snickare i familjen, men det var inte förrän skolan började introducera träslöjd som kreativiteten började flöda.

– Jag minns hur de flesta i klassen sprang runt och skrek medan jag var jättekoncentrerad och ansträngde mig med mina arbeten, skrattar Linus.

I dryga tio år har han skapat bland annat smycken, träfigurer, och mindre möbler och från början fanns en ambition om att stå på marknader. Linus upptäckte dock snabbt att han inte tyckte om att reproducera designer vilket gjorde det svårt att lyckas med den typen av försäljning.

Planer framöver

Till hösten väntar några enstaka kurser och ett projektarbete som ännu inte är planerat. Vad som händer efter detta är heller inte hugget i sten, men tankar på fortsatt skapande finns absolut där.

– Jag har faktiskt inte reflekterat över vad det är jag håller på med. Det har varit svårt att försöka klura ut vad jag vill med det här, säger Linus.

Han har tidigare funderat på att starta eget men har på senaste tiden kommit fram till att det skulle vara både mer lönsamt och givande för honom att få anställning på ett möbelföretag. Även om han uppskattar sin egentid tror han att det är nyttigt att umgås med andra människor och kunna lära av dem.

Till hösten börjar studenten Linus Calles sitt tredje och sista år på universitetet. Han är uppväxt i Falun men sökte sig till Karlstad för att studera innovationsteknik och design på Högskoleingenjörsprogrammet. För honom är det viktigt att kunna kombinera design med praktiskt arbete, vilket inte många utbildningar ger möjlighet till.

Intresset för att skapa, framför allt i trä, har länge funnits där, men det var först under andra året av studietiden som skapandet tog fart på riktigt. Med flera mindre kreationer i bagaget tog Linus hantverket ett steg längre och utvecklade mer avancerade designer och tekniska detaljer. Under året som gått har han arbetat i skolans verkstad och tillverkat två golvlampor – Kvist och Blåklocka.

Behövde en hobby

Det var slumpen och ett vardagligt soprumsbesök som satte i gång processen. Suget för att skapa något fanns redan där, tillsammans med tidigare inspiration av skog och naturliga material.

– Det var mörkt och grått ute, så jag kände att jag behövde en hobby. När jag hittade en gran utan grenar i soprummet en dag bestämde jag mig därför för att försöka göra något fint av den, berättar Linus.

Helt utan ritning började granen växa fram till en lampa efter åtskilliga timmar både innan och efter skolan. Eftersom det inte fanns en tydlig bild på hur resultatet skulle se ut kunde Linus hela tiden utveckla designen och addera detaljer för att utmana sig själv.

Liksom vid tillverkningen av den andra lampan, Blåklocka, dröjde det innan Linus kände att han var helt färdig. Dels för att det ständigt fanns något att finputsa på men också för att processen var alldeles för rolig för att ge upp.

Skisser hämmar kreativitet

I utbildningen pratar man mycket om att planering är en av de allra viktigaste delarna i en skapande process. Man behöver skissa och ha en tydlig bild för hur man ska göra och hur resultatet ska se ut. Linus tycker dock själv att det viktigaste är att man har roligt för att inte tappa kreativiteten och skaparglädjen. Han har tidigare försökt jobba efter skisser men har efter ett tag valt att gå ifrån dem.

– Det känns som att det skapas en större stress och mer prestationsångest om man ständigt måste utgå ifrån skisser och planeringar. Har man fria händer redan från början finns det egentligen inga rätt eller fel, säger han.

Nästan som yoga

För vissa kan den här typen av fysiskt arbete vara stressande, till exempel om något skulle gå fel. Linus har dock ännu inte råkat ut för några större bakslag utan ser lösningarna i det mesta och kan därför slappna av i verkstaden.

– Jag kopplar bort allt automatiskt och märker inte av vare sig människorna som är där eller tiden som går. Det har hänt att jag varit där i uppemot fem timmar utan att tänka på att hela kvällar har passerat. För mig blir det nästan som yoga. Jag får vara själv en stund och fokusera stenhårt på en och samma sak.

Det började i träslöjden

Intresset för trä och hantverk hade egentligen alltid funnits där, bland annat tack vare flera snickare i familjen, men det var inte förrän skolan började introducera träslöjd som kreativiteten började flöda.

– Jag minns hur de flesta i klassen sprang runt och skrek medan jag var jättekoncentrerad och ansträngde mig med mina arbeten, skrattar Linus.

I dryga tio år har han skapat bland annat smycken, träfigurer, och mindre möbler och från början fanns en ambition om att stå på marknader. Linus upptäckte dock snabbt att han inte tyckte om att reproducera designer vilket gjorde det svårt att lyckas med den typen av försäljning.

Planer framöver

Till hösten väntar några enstaka kurser och ett projektarbete som ännu inte är planerat. Vad som händer efter detta är heller inte hugget i sten, men tankar på fortsatt skapande finns absolut där.

– Jag har faktiskt inte reflekterat över vad det är jag håller på med. Det har varit svårt att försöka klura ut vad jag vill med det här, säger Linus.

Han har tidigare funderat på att starta eget men har på senaste tiden kommit fram till att det skulle vara både mer lönsamt och givande för honom att få anställning på ett möbelföretag. Även om han uppskattar sin egentid tror han att det är nyttigt att umgås med andra människor och kunna lära av dem.

  • Ida Myrin