2016-03-19 06:00

2016-03-19 06:00

Köksträdgården som gör stor skillnad

TRÄDÅRD: Sara Bäckmos odlingsexperiment ger grönsaker på bordet året om

Från noll till 350 kvadratmeter på en gång. När Sara Bäckmo anlade sin köksträdgård valde hon att börja stort. Nu fem år senare har hon kommit ut med boken Skillnadens Trädgård: Ett ekologiskt trädgårdsskafferi.

När började du odla?

- 2011. Jag köpte huset 2004 men det dröjde lite tid innan det blev en trädgård eftersom jag renoverade hus. Sedan så mötte jag min man och vi fick tre barn i ganska rask takt.

Var din tanke att skapa en stor köksträdgård när du flyttade till huset?

– Nej. Jag har alltid velat ha en köksträdgård, men jag har grunnat på hur allting ska se ut utan att komma till skott. 2011 fick jag hjälp av en granne med grävskopa. Ytan var ganska stor och jag behövde ha en plan för hur jag skulle hantera den så att den inte växte igen. Då bestämde jag mig för att göra ett odlingsprojekt och experimentera med att bli självförsörjande på grönsaker. Min stora lycka var att jag inte började lite lagom utan gjorde tvärt om och såg resultat på en gång.

Du odlar över 150 olika sorter.

– Man tröttnar ju på en sorts morot och bara en sorts sallad. Man behöver ha den här variationen, framför allt för att vi äter med så små barn.

Vilka är det bästa grönsakerna?

– Det varierar efter säsong, men nu på våren till exempel så tycker jag att rucola, rädisa och kanske sparris är några av de godaste. Vi har fortfarande kvar ganska mycket grönsaker i frysen och torkade, men just att ha nya fräscha grönsaker på smörgåsen, det längtar vi efter allihop. Och sparris är den här lyxgrönsaken som man kan odla mycket av hemma.

Vilka är de svåraste grönsakerna att odla?

– Värmekrävande grönsaker som tomat, paprika och gurka. De är ofta lite av en chansning för mig men jag odlar så mycket så att vi får ut den skörd som vi behöver.

Hur förvarar ni det ni skördar?

– Vi har ingen jordkällare eller ekonomibyggnad, och det är en utmaning. Men det finns jättefina sätt att spara grönsaker på sin växtplats under vintern. Jag väljer sorter som tål att stå kvar i jorden, det funkar i stora delar av Sverige. Vi har skördat morötter i dag från förra årets sådd. Bladgrönsaker som mache-sallat heter vintersallat eller fältsallat när vi odlar den i Sverige. Om vi sår den i slutet av sommaren eller början av hösten så bildar den plantor som utan problem övervintrar på friland, under ett täcke av snö och hårda kyliga vindar. Och så skördar vi den nu. Jag har precis klämt en smörgås med ett berg av vintersallat och lite rapsolja. Hur gott som helst!

– Väljer man grönsaker som passar i vårt klimat så behöver vi inte lägga så mycket krut på att hitta de där externa förvaringsutrymmena. Evighetstomater till exempel går att lagra inomhus sju, åtta månader efter skörd. De eftermognar. Vi äter också grönsaker efter säsong.

Varifrån har du fått dina kunskaper?

– Mycket har jag blivit nyfiken på själv och utforskat genom att odla. Det har blivit mycket experimenterande som hela familjen är delaktiga i. Sedan är trädgårs-Sverige väldigt generöst, många delar med sig och stöttar.

Vad har du blivit överraskad av?

– Det som från början framstod som det svåraste är det enklaste: Att odla grönsakerna. Jag trodde att det skulle vara jättesvårt att få fram mängden, men det svåraste är omställningen från att vara konsument till producent och äta upp det som vi odlar. Att hinna med, men också att hitta användning för det. När man står med 40 stycken rotselleri. Vad gör jag med det och hur får jag in det i matlagningen?

– Vi har ändrat om mathållningen helt, men fortfarande äter vi samma slags maträtter som tidigare. Men maten smakar inte lika från säsong till säsong beroende på att innehållet varierar. I dag ska vi äta gratäng med lax och ett mos som består av palsternackor och jordärtskockor. De är precis nyskördade efter att ha stått i landet under vintern. I Småland växer de ingenting från mitten av november till mitten av februari och det har med ljuset att göra. Nu har palsternackorna satt ny blast så nu gäller det att skörda. Nu får vi äta palsternackor ofta tills det är något annat! Så håller man på så...

Är ni helt självförsörjande på grönsaker?

– Sju månader om året har vi den gröna utmaningen när vi inte köper några grönsaker, men resten av året är det mer flytande. Från mars 2015 till mars 2016 har vi bara köpt smörgåsgrönsaker. Det har varit lite gurka och någon gång har vi fulköpt en paprika för barnens skull. Allting annat, alla bladgrönsaker alla rotgrönsaker, all lök, alla kryddor som persilja och dill, bönor, majs och tomat finns från förra årets skörd.

Vem sköter odlingen?

– Barnen och jag. Jag odlar men vi är alla delaktiga i projektet och planerar vad vi vill ha för grönsaker. Förra året odlade jag för mycket bondbönor så i år satsar vi mer på kokbönor i stället. Vi jobbar mellan 75 procent och heltid, vi har tre barn och sedan är jag höggravid med vårt fjärde barn. Så det är väldigt mycket som ska klaffa utöver odlingen. Det är därför som jag är så mån om att hitta de enklare sätten att odla.

Hur stor är köksträdgården?

– 350 kvadratmeter friland sedan har jag 100 kvadrat som biyta. Jag har också två tunnelväxthus som jag kan leka med och det ger en del, särskilt tidigt på våren. Nu gror det överallt i tunnelväxthusen. De är sådda under vintern så innan slutet av mars så kan vi vara självförsörjande på bladgrönsaker igen. Det finns jättemycket grönsaker som man kan så under de kalla månaderna, fast vi inte tror det för att det inte står på påsarna. I april skördar jag halva årsbehovet av spenat som jag sådde i januari i kallbänkar, enkla odlingsramar med lock. Häromdagen var jag ute och sådde 30 meter spenat som står i ett soligt läge under fiberduk, då gror det mycket tidigare.

Varför använder du dig av täckodling istället för kompost?

– Vid täckodling sker komposteringsprocessen direkt i odlingen och det spar jättemycket tid för mig. Förut hade jag ett kompostband av fem jättestora komposter och varje kompostbinge tog en dag att vända tillsammans med tre barn. Det ska göras två gånger om året. Nu kan jag göra andra saker i stället.

Har du några nybörjartips?

– Det första är att man ska börja och strunta i att planen inte är fullständig. Gräv upp ett land och odla någonting, för man lär sig av erfarenheten. Sedan tycker jag att man ska odla saker om man själv tycker om att äta.

Hur många timmar lägger du ner på köksträdgården?

– En timmes fysiskt arbete per dag utslaget på ett år. Då har jag inte räknat in tiden det tar att skörda.

Hur känns det att gå ut och hämta färska grönsaker?

– Det är en enorm tillfredsställelse på alla plan. Det är som en lekplats för mig där jag kan testa olika idéer och utvecklas och se resultat ganska snabbt. Jag jobbar hårt när jag är ute men mitt i det så är det ändå så otroligt avkopplande.

Vad har du för framtidsplaner?

– Att fortsätta odla! Preferenserna ändras hela tiden beroende på hur stora barnen är och vilka utmaningar som råkar finnas. Köksträdgården kommer att förändras efter oss. Vi får snart vårt fjärde barn och då ska jag odla ännu en säsong med nyfödd bebis och då blir det att anpassa allting efter det.

Hur länge har du bloggat?

– Jag började dela grejer via en Facebooksida någonstans runt 2011 och sedan blev det en blogg året efter.

Varför ville du göra en bok?

– Det kändes naturligt att sammanfatta experimentet i en bok. Någonting som folk kan återvända till och hämta inspiration. Man brukar prata om trädgårdsodling som småpyssligt och halvmysigt men att det egentligen inte ger så stort resultat. Jag tycker att det är viktigt att visa att vi som är i småbarnsperioden och som periodvis jobbar ganska mycket ändå klarar av att framställa stora mängder mat som faktiskt gör skillnad, både ekonomiskt och hushållsmässigt.

Beskriv boken.

– Den handlar om att leva med en köksträdgård och hur vi kan involvera odling i de liv som vi lever i dag. Det har jag försökt att göra. Vi har både kvalitetstid och kvantitetstid hemma och gör det mesta möjliga av vardagen.

När började du odla?

- 2011. Jag köpte huset 2004 men det dröjde lite tid innan det blev en trädgård eftersom jag renoverade hus. Sedan så mötte jag min man och vi fick tre barn i ganska rask takt.

Var din tanke att skapa en stor köksträdgård när du flyttade till huset?

– Nej. Jag har alltid velat ha en köksträdgård, men jag har grunnat på hur allting ska se ut utan att komma till skott. 2011 fick jag hjälp av en granne med grävskopa. Ytan var ganska stor och jag behövde ha en plan för hur jag skulle hantera den så att den inte växte igen. Då bestämde jag mig för att göra ett odlingsprojekt och experimentera med att bli självförsörjande på grönsaker. Min stora lycka var att jag inte började lite lagom utan gjorde tvärt om och såg resultat på en gång.

Du odlar över 150 olika sorter.

– Man tröttnar ju på en sorts morot och bara en sorts sallad. Man behöver ha den här variationen, framför allt för att vi äter med så små barn.

Vilka är det bästa grönsakerna?

– Det varierar efter säsong, men nu på våren till exempel så tycker jag att rucola, rädisa och kanske sparris är några av de godaste. Vi har fortfarande kvar ganska mycket grönsaker i frysen och torkade, men just att ha nya fräscha grönsaker på smörgåsen, det längtar vi efter allihop. Och sparris är den här lyxgrönsaken som man kan odla mycket av hemma.

Vilka är de svåraste grönsakerna att odla?

– Värmekrävande grönsaker som tomat, paprika och gurka. De är ofta lite av en chansning för mig men jag odlar så mycket så att vi får ut den skörd som vi behöver.

Hur förvarar ni det ni skördar?

– Vi har ingen jordkällare eller ekonomibyggnad, och det är en utmaning. Men det finns jättefina sätt att spara grönsaker på sin växtplats under vintern. Jag väljer sorter som tål att stå kvar i jorden, det funkar i stora delar av Sverige. Vi har skördat morötter i dag från förra årets sådd. Bladgrönsaker som mache-sallat heter vintersallat eller fältsallat när vi odlar den i Sverige. Om vi sår den i slutet av sommaren eller början av hösten så bildar den plantor som utan problem övervintrar på friland, under ett täcke av snö och hårda kyliga vindar. Och så skördar vi den nu. Jag har precis klämt en smörgås med ett berg av vintersallat och lite rapsolja. Hur gott som helst!

– Väljer man grönsaker som passar i vårt klimat så behöver vi inte lägga så mycket krut på att hitta de där externa förvaringsutrymmena. Evighetstomater till exempel går att lagra inomhus sju, åtta månader efter skörd. De eftermognar. Vi äter också grönsaker efter säsong.

Varifrån har du fått dina kunskaper?

– Mycket har jag blivit nyfiken på själv och utforskat genom att odla. Det har blivit mycket experimenterande som hela familjen är delaktiga i. Sedan är trädgårs-Sverige väldigt generöst, många delar med sig och stöttar.

Vad har du blivit överraskad av?

– Det som från början framstod som det svåraste är det enklaste: Att odla grönsakerna. Jag trodde att det skulle vara jättesvårt att få fram mängden, men det svåraste är omställningen från att vara konsument till producent och äta upp det som vi odlar. Att hinna med, men också att hitta användning för det. När man står med 40 stycken rotselleri. Vad gör jag med det och hur får jag in det i matlagningen?

– Vi har ändrat om mathållningen helt, men fortfarande äter vi samma slags maträtter som tidigare. Men maten smakar inte lika från säsong till säsong beroende på att innehållet varierar. I dag ska vi äta gratäng med lax och ett mos som består av palsternackor och jordärtskockor. De är precis nyskördade efter att ha stått i landet under vintern. I Småland växer de ingenting från mitten av november till mitten av februari och det har med ljuset att göra. Nu har palsternackorna satt ny blast så nu gäller det att skörda. Nu får vi äta palsternackor ofta tills det är något annat! Så håller man på så...

Är ni helt självförsörjande på grönsaker?

– Sju månader om året har vi den gröna utmaningen när vi inte köper några grönsaker, men resten av året är det mer flytande. Från mars 2015 till mars 2016 har vi bara köpt smörgåsgrönsaker. Det har varit lite gurka och någon gång har vi fulköpt en paprika för barnens skull. Allting annat, alla bladgrönsaker alla rotgrönsaker, all lök, alla kryddor som persilja och dill, bönor, majs och tomat finns från förra årets skörd.

Vem sköter odlingen?

– Barnen och jag. Jag odlar men vi är alla delaktiga i projektet och planerar vad vi vill ha för grönsaker. Förra året odlade jag för mycket bondbönor så i år satsar vi mer på kokbönor i stället. Vi jobbar mellan 75 procent och heltid, vi har tre barn och sedan är jag höggravid med vårt fjärde barn. Så det är väldigt mycket som ska klaffa utöver odlingen. Det är därför som jag är så mån om att hitta de enklare sätten att odla.

Hur stor är köksträdgården?

– 350 kvadratmeter friland sedan har jag 100 kvadrat som biyta. Jag har också två tunnelväxthus som jag kan leka med och det ger en del, särskilt tidigt på våren. Nu gror det överallt i tunnelväxthusen. De är sådda under vintern så innan slutet av mars så kan vi vara självförsörjande på bladgrönsaker igen. Det finns jättemycket grönsaker som man kan så under de kalla månaderna, fast vi inte tror det för att det inte står på påsarna. I april skördar jag halva årsbehovet av spenat som jag sådde i januari i kallbänkar, enkla odlingsramar med lock. Häromdagen var jag ute och sådde 30 meter spenat som står i ett soligt läge under fiberduk, då gror det mycket tidigare.

Varför använder du dig av täckodling istället för kompost?

– Vid täckodling sker komposteringsprocessen direkt i odlingen och det spar jättemycket tid för mig. Förut hade jag ett kompostband av fem jättestora komposter och varje kompostbinge tog en dag att vända tillsammans med tre barn. Det ska göras två gånger om året. Nu kan jag göra andra saker i stället.

Har du några nybörjartips?

– Det första är att man ska börja och strunta i att planen inte är fullständig. Gräv upp ett land och odla någonting, för man lär sig av erfarenheten. Sedan tycker jag att man ska odla saker om man själv tycker om att äta.

Hur många timmar lägger du ner på köksträdgården?

– En timmes fysiskt arbete per dag utslaget på ett år. Då har jag inte räknat in tiden det tar att skörda.

Hur känns det att gå ut och hämta färska grönsaker?

– Det är en enorm tillfredsställelse på alla plan. Det är som en lekplats för mig där jag kan testa olika idéer och utvecklas och se resultat ganska snabbt. Jag jobbar hårt när jag är ute men mitt i det så är det ändå så otroligt avkopplande.

Vad har du för framtidsplaner?

– Att fortsätta odla! Preferenserna ändras hela tiden beroende på hur stora barnen är och vilka utmaningar som råkar finnas. Köksträdgården kommer att förändras efter oss. Vi får snart vårt fjärde barn och då ska jag odla ännu en säsong med nyfödd bebis och då blir det att anpassa allting efter det.

Hur länge har du bloggat?

– Jag började dela grejer via en Facebooksida någonstans runt 2011 och sedan blev det en blogg året efter.

Varför ville du göra en bok?

– Det kändes naturligt att sammanfatta experimentet i en bok. Någonting som folk kan återvända till och hämta inspiration. Man brukar prata om trädgårdsodling som småpyssligt och halvmysigt men att det egentligen inte ger så stort resultat. Jag tycker att det är viktigt att visa att vi som är i småbarnsperioden och som periodvis jobbar ganska mycket ändå klarar av att framställa stora mängder mat som faktiskt gör skillnad, både ekonomiskt och hushållsmässigt.

Beskriv boken.

– Den handlar om att leva med en köksträdgård och hur vi kan involvera odling i de liv som vi lever i dag. Det har jag försökt att göra. Vi har både kvalitetstid och kvantitetstid hemma och gör det mesta möjliga av vardagen.

Vinn boken!

Vi lottar ut tre exemplar av boken Skillnadens Trädgård. Skriv till NWT, Box 28, 651 02 Karlstad. Märk kuvertet med Helg, Skillnadens Trädgård. Du kan också mejla till helg@nwt.se. Senast onsdag den 30 mars

Sara Bäckmo

Ålder: 37 år

Familj: Maken Philip, barnen Otto, 7, Viggo, 5, Alba, 3.

Bor: I byn Bökebacken, 2,5 mil söder om Växjö

Gör: Mediemedarbetare. Har tidigare arbetat på Sveriges Radio och Sveriges Television, nu skriver hon för tidningen Land och driver bloggen Skillnadens Trädgård, gör videoklipp om trädgården på Youtube samt håller föredrag.

Aktuell: Har nyligen gett ut boken Skillnadens Trädgård: Ett ekologiskt trädgårdsskafferi tillsammans med fotografen Maria Fors Östberg.