2015-11-21 06:00

2015-11-21 10:43

Tre generationers kvinnokunnande blev kokbok

STORFORS: Maria Holm har samlat mormödrarnas recept

Gammelmormor, mormor och mamma – alla var de drottningar i köket.
– Men jag kan inte laga mat egentligen. Däremot kan jag skriva! säger Maria Holm som samlat sina ”förmödrars” kunskap i en ny kokbok.

Vanlig hederlig svensk mat som pizza och pasta kan ju vem som helst sno ihop.

Men hur har du det med kåldolmar? Raggmunk?

Och när bjöd du på slottsstek senast?

Maria Holm har sina rötter i Storfors, bor numera i Sigtuna – men har också hus i Lungsund tillsammans med sin fästman Håkan Peterson.

Tillbaka till rötterna alltså – i dubbel bemärkelse.

För i dagarna lanserar hon sin kokbok – den tredje – som heter Hundra år av husmanskost – mormors mat.

Tre generationers mat

Här har hon samlat tre generationers gedigna matkunskap: mamma Kerstins, mormor Sonjas och gammelmormor Cecilias.

– Det började när jag fick barn, säger Maria.

Det var nämligen då hon insåg att hon inte alls kunde laga den där goda maten hon själv var uppvuxen med.

Hon hade visserligen hängt i kök i hela sin barndom och sett den ena goda husmansrätten efter den andra trollas fram:

– Men det var liksom mormors och mammas domäner.

Så när Maria stod där med sitt lilla barn och skulle göra köttbullar eller pannkakor fick hon helt enkelt ringa mamma.

Resultatet: en 16-årig son som hellre vill ha svensk husmanskost än pizza.

Och en receptsamling som stadigt växte och bildade grunden till den bok som nu är klar.

Fel namn?

Ordet ”husmanskost” låter kanske inte så sexigt, säger Maria:

– Egentligen borde det heta ”säsongsmat”. För det är ju vad det handlar om – att följa årstider och säsong när du väljer råvaror.

På hösten känns det till exempel självklart att göra kåldolmar (se webb-tv-inslaget på nwt.se!) och äppelpaj.

– Det jag också gillar med husmanskost är att man använder nästan allt – inget slängs. Det är både ekonomiskt och ekologiskt.

Det finns 150 recept i Marias (och mormödrarnas) kokbok: Förrätter, huvudrätter, kött, fisk, bakning.

Den som vuxit upp på 1960-talet och tidigare känner garanterat igen sig!

Kokerska på herrgård

Maria har lärt sig av mamma och mormor att mat ska ätas med ögonen.

Och tillagas med omsorg:

– Det skulle vara vackert dekorerade bord och vikta servetter, säger Maria.

Och självklart skulle matlagningen ske under ordnade former:

– Min mormor skulle ha blivit riktigt upprörd om hon såg hur tv-kockar som Per Morberg slänger med håret över maten och slafsar och har sig!

Konstnär illustrerade

En kokbok bygger oftast på vackra, frestande matbilder.

Men några foton på mormors köttbullar eller glace au four bjuds det inte på i Marias bok.

– Husmanskost ser ju inte så läcker ut på bild. Dessutom blir foton ganska snabbt daterade. Jag ville att boken skulle kännas klassisk och tidlös, säger hon.

Det blev i stället illustratören Bo Lundberg som fick stå för bildsättningen i sann 50-talsanda.

Hundra år av husmanskost. 150 rätter.

– För mig är boken också kvinnohistoria, en berättelse om kvinnors vardag och tradition, säger Maria.

Men en rätt får du garanterat leta efter i någon annan bok.

– Pölsa! ”Det är ju hundmat!”, sa min mamma alltid.

Vanlig hederlig svensk mat som pizza och pasta kan ju vem som helst sno ihop.

Men hur har du det med kåldolmar? Raggmunk?

Och när bjöd du på slottsstek senast?

Maria Holm har sina rötter i Storfors, bor numera i Sigtuna – men har också hus i Lungsund tillsammans med sin fästman Håkan Peterson.

Tillbaka till rötterna alltså – i dubbel bemärkelse.

För i dagarna lanserar hon sin kokbok – den tredje – som heter Hundra år av husmanskost – mormors mat.

Tre generationers mat

Här har hon samlat tre generationers gedigna matkunskap: mamma Kerstins, mormor Sonjas och gammelmormor Cecilias.

– Det började när jag fick barn, säger Maria.

Det var nämligen då hon insåg att hon inte alls kunde laga den där goda maten hon själv var uppvuxen med.

Hon hade visserligen hängt i kök i hela sin barndom och sett den ena goda husmansrätten efter den andra trollas fram:

– Men det var liksom mormors och mammas domäner.

Så när Maria stod där med sitt lilla barn och skulle göra köttbullar eller pannkakor fick hon helt enkelt ringa mamma.

Resultatet: en 16-årig son som hellre vill ha svensk husmanskost än pizza.

Och en receptsamling som stadigt växte och bildade grunden till den bok som nu är klar.

Fel namn?

Ordet ”husmanskost” låter kanske inte så sexigt, säger Maria:

– Egentligen borde det heta ”säsongsmat”. För det är ju vad det handlar om – att följa årstider och säsong när du väljer råvaror.

På hösten känns det till exempel självklart att göra kåldolmar (se webb-tv-inslaget på nwt.se!) och äppelpaj.

– Det jag också gillar med husmanskost är att man använder nästan allt – inget slängs. Det är både ekonomiskt och ekologiskt.

Det finns 150 recept i Marias (och mormödrarnas) kokbok: Förrätter, huvudrätter, kött, fisk, bakning.

Den som vuxit upp på 1960-talet och tidigare känner garanterat igen sig!

Kokerska på herrgård

Maria har lärt sig av mamma och mormor att mat ska ätas med ögonen.

Och tillagas med omsorg:

– Det skulle vara vackert dekorerade bord och vikta servetter, säger Maria.

Och självklart skulle matlagningen ske under ordnade former:

– Min mormor skulle ha blivit riktigt upprörd om hon såg hur tv-kockar som Per Morberg slänger med håret över maten och slafsar och har sig!

Konstnär illustrerade

En kokbok bygger oftast på vackra, frestande matbilder.

Men några foton på mormors köttbullar eller glace au four bjuds det inte på i Marias bok.

– Husmanskost ser ju inte så läcker ut på bild. Dessutom blir foton ganska snabbt daterade. Jag ville att boken skulle kännas klassisk och tidlös, säger hon.

Det blev i stället illustratören Bo Lundberg som fick stå för bildsättningen i sann 50-talsanda.

Hundra år av husmanskost. 150 rätter.

– För mig är boken också kvinnohistoria, en berättelse om kvinnors vardag och tradition, säger Maria.

Men en rätt får du garanterat leta efter i någon annan bok.

– Pölsa! ”Det är ju hundmat!”, sa min mamma alltid.

Marias mormödrar

Gammelmormor Cecilia: kokerska på Storfors herrgård. Hade egen matservering för arbetarna på verket.

Mormor Sonja: arbetade bland annat på Karlskoga stadshotell

Källa: Mamma Kerstin: utbildad på Kroppa hushållsskola