2015-10-10 06:00

2015-10-10 06:00

Där kommer sköldpaddan in från höger

KRÖNIKA: DANIEL LARSSON

Hur många timmar av livet har jag ägnat åt att spela tv-spel? Styrt en kundvagn? Åkt buss?

Jag vet inte.

Att försöka sig på en uppskattning känns som ett omöjligt uppdrag. Och knappast heller viktigt.

Men det har blivit en del tid med den där kontrollen i handen kan jag konstatera.

I dagens Helg uppmärksammar vi att det gått 30 år sedan Nintendo släppte klassikern Super Mario bros.

30 år!

Spelet, som haft ett enormt inflytande på branschen, var ett av de allra första jag stötte på.

I början hade jag ingen egen konsol, men då och då hyrde vi en över en helg. Alltid tillsammans med Super Mario bros.

Banorna spelade vi om och om igen tills vi visste exakt när sköldpaddan kom in från höger, hur man skulle undvika att bli träffad av maneterna på undervattensbanan eller var extrapengarna fanns.

Känslan – och den kunskapen – sitter kvar än. Det har väl med nötandet att göra.

I dag ser mitt tv-spelande annorlunda ut.

Det närmaste jag kommer 1980-talets ihärdighet är de träffar som jag och fem andra, snart 40-åriga, kompisar har med någorlunda regelbundenhet.

Vi ses, spelar fotbollsspelet Fifa, och äter kakor.

Vi kallar det för kafferep deluxe.

Jag vet inte.

Att försöka sig på en uppskattning känns som ett omöjligt uppdrag. Och knappast heller viktigt.

Men det har blivit en del tid med den där kontrollen i handen kan jag konstatera.

I dagens Helg uppmärksammar vi att det gått 30 år sedan Nintendo släppte klassikern Super Mario bros.

30 år!

Spelet, som haft ett enormt inflytande på branschen, var ett av de allra första jag stötte på.

I början hade jag ingen egen konsol, men då och då hyrde vi en över en helg. Alltid tillsammans med Super Mario bros.

Banorna spelade vi om och om igen tills vi visste exakt när sköldpaddan kom in från höger, hur man skulle undvika att bli träffad av maneterna på undervattensbanan eller var extrapengarna fanns.

Känslan – och den kunskapen – sitter kvar än. Det har väl med nötandet att göra.

I dag ser mitt tv-spelande annorlunda ut.

Det närmaste jag kommer 1980-talets ihärdighet är de träffar som jag och fem andra, snart 40-åriga, kompisar har med någorlunda regelbundenhet.

Vi ses, spelar fotbollsspelet Fifa, och äter kakor.

Vi kallar det för kafferep deluxe.