2015-09-12 06:00

2015-09-12 15:25

Vinyler värmer danspubliken i höst

KARLSTAD: En kärleksfull hyllning till dansbandens 70-tal

Mattias Ransfeldt tar med sig ett par backar vinyler till hotell Gustaf Frödings foajé och delar med sig av ett 70-tal han faktiskt gillar – utan ironi.
”Aja baja Anna-Maja vad du ställer till, bara skoja bara laja...”
– Snärtigt och kul, säger Mattias.

Frivola texter och märkliga kläder, skulle också kunna sammanfatta epoken. Men Mattias Ransfeldt ser något annat också.

– Jag fastnade för det glada och glättiga. Det var tjo och tjim och nödrimmen är lite charmen med 70-talet. Det här var arbetarklassens musik, de hade trogna anhängare, precis om hårdrocksbanden.

”Dum-diddle-dam Diddle diddle diddle diddle diddledum”

Han är inte en av dem som förlöjligar och skrattar åt dessa män i fantasifulla dräkter som fick folk att dansa och flörta på lördagskvällarna.

– Det här är det nya svarta, det nya pale ale, det kommer att bli bingolottostort. Ni vet inte vad ni har saknat, säger Mattias Ransfeldt.

Han är övertygad om att fler kommer att upptäcka charmen med gamla dansband.

– Folk har tröttnat på mainstream.

Cirkeln sluts, det som var den mest folkliga mainstream man kan tänka sig, dansband, kanske seglar upp som det nya coola.

Hoppas på spontandans

I höst kan ni som är nyfikna lyssna till valda delar av Mattias vinylsamling på fredagarna på hotell Gustaf Fröding i Karlstad. En uppvärmning innan danskvällarna på hotellet där levande dansband står för musiken.

– Det blir en sorts after work och vi hoppas väl på barhäng och spontandans. Jag kommer att spela glada och snärtiga låtar. Det blir inga ballader med långa saxofonsolon, lovar Mattias.

De riktigt stora banden på 1970-talet hette Jigs, Schytts, Sven-Ingvars, Flamingokvintetten, Sten & Stanley, Streaplers och Vikingarna. Därunder fanns en uppsjö av mindre band som spelade mycket.

Bland Värmlandsbanden nämner han Karlstads-Örjans, Leif Hultgrens, Tre blå och en gul, Nori Engmans som hans pappa Lennart Johansson spelade i, Pelles från Mariestad som hade Christer Sjögren som sångare, Tommy Bergs, Pastellerna som kanske mer var ett svensktoppsband än ett dansband, Öijvinds, Christer Enghs, Leslies, Inge Söderlinds, Baloo, Dick Zetterströms och Danslaget från Hagfors.

Alla banden spelade till stor del covers och svensktoppslåtar som man blandande uppmed egna låtar.

Skivor som marknadsföring

– Alla som kunde började spela och det var spelningarna som var viktiga. Skivorna gjorde man som marknadsföring. Ju fräsigare man såg ut ju mer stack man ut, berättar Mattias Ransfeldt.

Mattias tror att Elvis i sin vita jumpsuit var en stor inspirationskälla. Kragarna var stora, byxorna vida och tygerna blanka.

– På 60-talet var det striktare kostymer, kortare frisyrer och oskyldigare texter, som Fröken Fräken till exempel. De var lite mer som poporkestrar.

Tio år senare var texterna lite mer tjo och tjim och en med kvinnosyn som lär få en och annan att sätta fredagsölen i vrångstrupen.

Som...

”Ja, då plockar jag fram min jojo, Min jojo, min jojo

Dom tystnar och gapar och stirrar på mig när jag visar dom mina tricks”

...och

”Eva, Eva

Du får gubbarna att leva

De har aldrig sett

Någonting så nätt

Som när du med snärt

River av dig kläderna”

Nödrimmen stod som spön i backen i Folkets husen på lördagskvällarna.

Upptäckte Elvis

Mattias Ransfeldt är född i mitten av 70-talet. När han var elva–tolv år upptäckte han mammas Elvisskivor. Utåt var han hårdrockare som kompisarna i Skoghall. Under många år gjorde han musikprogram i Radio Solsta – Elvis, rock'n'roll, country, hårdrock och dansband. ”En blek blandning mellan Tomas Tengby och Nile City”, beskriver Mattias Ransfeldt sin stil som radioman.

– Under de där åren kom det fram folk på affären och berättade om låtar och minnen. Jag förstod att det var musik som betydde mycket för många.

För några år sedan åkte skivsamlingen ut i förrådet. Familjeliv där bara treåringen delar hans musiksmak har gått före.

– Men sen i maj när det här blev bestämt har jag överdoserat, säger Mattias Ransfeldt.

Nu på fredag är det premiär för vinylafton i hotellobbyn.

Frivola texter och märkliga kläder, skulle också kunna sammanfatta epoken. Men Mattias Ransfeldt ser något annat också.

– Jag fastnade för det glada och glättiga. Det var tjo och tjim och nödrimmen är lite charmen med 70-talet. Det här var arbetarklassens musik, de hade trogna anhängare, precis om hårdrocksbanden.

”Dum-diddle-dam Diddle diddle diddle diddle diddledum”

Han är inte en av dem som förlöjligar och skrattar åt dessa män i fantasifulla dräkter som fick folk att dansa och flörta på lördagskvällarna.

– Det här är det nya svarta, det nya pale ale, det kommer att bli bingolottostort. Ni vet inte vad ni har saknat, säger Mattias Ransfeldt.

Han är övertygad om att fler kommer att upptäcka charmen med gamla dansband.

– Folk har tröttnat på mainstream.

Cirkeln sluts, det som var den mest folkliga mainstream man kan tänka sig, dansband, kanske seglar upp som det nya coola.

Hoppas på spontandans

I höst kan ni som är nyfikna lyssna till valda delar av Mattias vinylsamling på fredagarna på hotell Gustaf Fröding i Karlstad. En uppvärmning innan danskvällarna på hotellet där levande dansband står för musiken.

– Det blir en sorts after work och vi hoppas väl på barhäng och spontandans. Jag kommer att spela glada och snärtiga låtar. Det blir inga ballader med långa saxofonsolon, lovar Mattias.

De riktigt stora banden på 1970-talet hette Jigs, Schytts, Sven-Ingvars, Flamingokvintetten, Sten & Stanley, Streaplers och Vikingarna. Därunder fanns en uppsjö av mindre band som spelade mycket.

Bland Värmlandsbanden nämner han Karlstads-Örjans, Leif Hultgrens, Tre blå och en gul, Nori Engmans som hans pappa Lennart Johansson spelade i, Pelles från Mariestad som hade Christer Sjögren som sångare, Tommy Bergs, Pastellerna som kanske mer var ett svensktoppsband än ett dansband, Öijvinds, Christer Enghs, Leslies, Inge Söderlinds, Baloo, Dick Zetterströms och Danslaget från Hagfors.

Alla banden spelade till stor del covers och svensktoppslåtar som man blandande uppmed egna låtar.

Skivor som marknadsföring

– Alla som kunde började spela och det var spelningarna som var viktiga. Skivorna gjorde man som marknadsföring. Ju fräsigare man såg ut ju mer stack man ut, berättar Mattias Ransfeldt.

Mattias tror att Elvis i sin vita jumpsuit var en stor inspirationskälla. Kragarna var stora, byxorna vida och tygerna blanka.

– På 60-talet var det striktare kostymer, kortare frisyrer och oskyldigare texter, som Fröken Fräken till exempel. De var lite mer som poporkestrar.

Tio år senare var texterna lite mer tjo och tjim och en med kvinnosyn som lär få en och annan att sätta fredagsölen i vrångstrupen.

Som...

”Ja, då plockar jag fram min jojo, Min jojo, min jojo

Dom tystnar och gapar och stirrar på mig när jag visar dom mina tricks”

...och

”Eva, Eva

Du får gubbarna att leva

De har aldrig sett

Någonting så nätt

Som när du med snärt

River av dig kläderna”

Nödrimmen stod som spön i backen i Folkets husen på lördagskvällarna.

Upptäckte Elvis

Mattias Ransfeldt är född i mitten av 70-talet. När han var elva–tolv år upptäckte han mammas Elvisskivor. Utåt var han hårdrockare som kompisarna i Skoghall. Under många år gjorde han musikprogram i Radio Solsta – Elvis, rock'n'roll, country, hårdrock och dansband. ”En blek blandning mellan Tomas Tengby och Nile City”, beskriver Mattias Ransfeldt sin stil som radioman.

– Under de där åren kom det fram folk på affären och berättade om låtar och minnen. Jag förstod att det var musik som betydde mycket för många.

För några år sedan åkte skivsamlingen ut i förrådet. Familjeliv där bara treåringen delar hans musiksmak har gått före.

– Men sen i maj när det här blev bestämt har jag överdoserat, säger Mattias Ransfeldt.

Nu på fredag är det premiär för vinylafton i hotellobbyn.

Några av alla texter

Aja baja, Anna Maja

vad du ställer till

bara skoja, bara laja

göra som du vill

(Aja baja Anna Maja är en favorit, orkestern Dennis gjorde en bra version, även Tommy Bergs och Sven-Erics)

 

Tack skall du ha för ditt brev

Jag har just läst det du skrev

Hoppas han blir mer din stil

Nån som har ditt blomsterdille

Nån som har en vräkig bil

Dum-diddle-dam

Diddle diddle diddle diddle diddledum

(Lycka till med nästa kille med Jan Öijlers)

 

Åh, stora, feta Margareta tänk vad du är grann och fin

där du står och slipar prylar på en gammal slipmaskin

men en dag skall jag nog fria och då skall du bli min fru

Stora, feta Margareta...men det dröjer nog ännu

(Tonix, Åh, stora, feta Margareta)

 

Pingis är toppen från 1976

Pingis är toppen

häftig som popen

på gröna bord

runt om vår jord

är fajten jämt i gång

Hammarn och Stellan

missar rätt sällan

En serve går in

en toppenspinn

 

Jigs, min jojo

Ibland finns det en anledning

att se oskyldig ut som ett barn

när jag kom hem från semestern i fjol

blev jag fast i tullens garn

Dom såg på mig med misstänkt min

jag tänkte att ”nu är jag fast”

Men dom glömde bort både whiskey och gin

när jag visat några kast

Ja, då plockar jag fram min jojo

Min jojo, min jojo

Dom tystnar och gapar och stirrar på mig när jag visar dom mina tricks

En vanlig och enkel jojo

Min jojo, min jojo

Den snurrar och spinner går upp och går ner när handleden gör ett knix

 

Streaples Sexiga Rut

Sexiga Rut med jättebomber

strippar var kväll på Kiviks marknad

Sexiga Rut med jättebomber

vet vad hon vill och vad hon kan

 

Galen i brudar med Don Pedros & Nalle

Brudar är otroligt dyra i drift

på det kan jag utan tvekan ta gift

Sokrates tömde ju bägaren med ro

men det vill inte jag

hur kan ni sådant tro?

Galen i brudar, pank som en lus

man kan ju få spader när man inte har klöver

Galen i brudar, pank som en lus

jag är en kille som klöver behöver

Jag sålde chevan och mitt flotta hus

pengarna gick sen i sus och i dus

 

Vikingarna En sliten grimma hänger i mitt stall.

En sliten grimma hänger i mitt stall.

En blanknött sadel ligger på sin pall. Frågar du varför jag tårar bär blir mitt svar min ponny borta är.

 

Cool candys

Om du lägger örat

näst intill din själ

hörs en sång som

sommarens fågelkör

sången om en sorg

som nu har sagt farväl

om det stöd

du ger i allt jag gör

hela världen är en enda

karusell

där jag tar en sorgfri

härlig tur

dina glada skratt från

bittida till kväll

gör att glädjen flyr sin

forna bur

Du har gjort min gråa värld

till guld igen

du som tänder alla ljus för mig

du har gjort att livet ler mot mig igen

allt känns underbart, tack vare dig...

 

Polarna med Strippan från Trosa

Här på stans hotel

Uppträder varje kväl

En tjusig dam ifrån Trosa

När hon kom hit så blev det genast succé

Sånt var de ej vana att se på krogen

Hon kallas för teasedansös, då är man generös

Dansen det är det rätt smått om

Men det gör detsamma för man jublar ändå

När hon står där utan en tråd

Eva, Eva

Du får gubbarna att leva

De har aldrig sett

Någonting så nätt

Som när du med snärt

River av dig kläderna

Eva, Eva

Alla ropar efter mera

De tar aldrig slut, deras glädjetjut

Så Eva kom ut!

 

Arne Krusing: Sambo

Långt ner i mörka djungeln

bland blad och bamburör

där sitter negern Sambo

den svarte kurtisör

han dränker sina sorger

uti en lemonad

och sjunger sen för flickan

denna lilla serenad

Tjo, faderittan

Hade skitikotta

tjo, faderullan

aj, så ke vajka

suddebuddevajka

arraburraintekantadoo

Um fudde skum kum

arrevarra hitto

arrevarra hitto

åka tåg (?)