2017-02-11 06:00

2017-02-11 06:00

Där vill jag leva, där vill jag dö...

CHEFREDAKTÖRN

Där vill jag leva, där vill jag dö...
Här i Värmland har jag levat och bott i hela mitt liv. Och tänker så fortsätta.

 

Men detta till trots är jag lite av en främling när jag kommer upp till Ekshärad och hör deras vilda tungomål. Jag går vilse där, någonstans i mitten.

Sådana är våra dialekter och så tycker jag det skall vara. Särarter är viktiga för helheten.

I min ungdom, i Klara, tyckte vi oss märka skillnaderna i Karlstads stad. En yngling från Herrhagen lär inte som jag, klarapôjk. Och hon ifrån Skattkärr var rent exotisk.

Klarar du, kära läsare, av våra hemländska toner? Eller fastnar du någonstans på ”harta”. Harta betyder hälften, men det visste du. Eller hur?

Men vad menas med: ”håkken”, med ”glingt”, med ”jämt” och med ”jolôppel”, ”kröser”, ”mölter” och ”jólbär”?

(Vem, halt, bara, potatis, lingon, hjortron och smultron).

Så långt allt väl. Så vi fortsätter med: Att ”hive, att ”flö” och att ”pocke”.

(Kasta, flytta och vara tvungen)

Att vi ska akta oss för en ”sinni” (arg) person vet vi ju, men en: ”tåcka en” (en sådan där, du vet) är möjligen inte lika tydligt. ”Ränndreta” är något vi inte önskar någon mage. Och att ”jämt” betyder bara och att ”gör” är lera är hur tydligt som helst.

En ”Snörbröms” kan vara stilig, även om det inte låter så. Mustaschen bromsar, så att säga.

”Glöpen” är den glupske, och ”skräpper” gör den skrytsamme.

Som ung gick jag ”bôskvägen” ut från Karlstads inre hamn till Tynäs udde. Det var en av buskar markerad och plogad väg över isen. ”Ruskad” kallade vi den. Lite ”knövligt” (besvärligt) för en ung och liten pojke. Sockerdricka på Tynäs restaurang blev belöningen efter vandringen. Turen hem gick med bil, då kunde en trött jag ”duse te” (somna till).

Tynäs restaurang var under många år inte tillåten för ung person. Där var det ”fullsmäckat” (alldeles fullt) av en och annan som var ”påströken” (alldeles full).

Därmed avslutar vi med några kloka citat från landskapet:

”Klag int tocken.

Var glad att du ôrkar

gå öpp

på môran

å att du har en säng

å lägg dej i

när kväel kommer.

Annars skull du bli ju

bli stånans där.”

”Du skall inte köpe doninger mä hanntag – de genererar bare en masse arbete”

”Dä årner sä te vecka, å ôm dä inte årner sä, så kvetter dä!”

” Å i åa ä e ö...” (Dumt folk av Gustaf Fröding).

 

...och forsarna sjunga sin ljuvliga sång

vid dem vill jag somna så stilla en gång

och vila i värmländska jorden.

 

En god helg och alla goa människor

Chefredaktör´n

 

Men detta till trots är jag lite av en främling när jag kommer upp till Ekshärad och hör deras vilda tungomål. Jag går vilse där, någonstans i mitten.

Sådana är våra dialekter och så tycker jag det skall vara. Särarter är viktiga för helheten.

I min ungdom, i Klara, tyckte vi oss märka skillnaderna i Karlstads stad. En yngling från Herrhagen lär inte som jag, klarapôjk. Och hon ifrån Skattkärr var rent exotisk.

Klarar du, kära läsare, av våra hemländska toner? Eller fastnar du någonstans på ”harta”. Harta betyder hälften, men det visste du. Eller hur?

Men vad menas med: ”håkken”, med ”glingt”, med ”jämt” och med ”jolôppel”, ”kröser”, ”mölter” och ”jólbär”?

(Vem, halt, bara, potatis, lingon, hjortron och smultron).

Så långt allt väl. Så vi fortsätter med: Att ”hive, att ”flö” och att ”pocke”.

(Kasta, flytta och vara tvungen)

Att vi ska akta oss för en ”sinni” (arg) person vet vi ju, men en: ”tåcka en” (en sådan där, du vet) är möjligen inte lika tydligt. ”Ränndreta” är något vi inte önskar någon mage. Och att ”jämt” betyder bara och att ”gör” är lera är hur tydligt som helst.

En ”Snörbröms” kan vara stilig, även om det inte låter så. Mustaschen bromsar, så att säga.

”Glöpen” är den glupske, och ”skräpper” gör den skrytsamme.

Som ung gick jag ”bôskvägen” ut från Karlstads inre hamn till Tynäs udde. Det var en av buskar markerad och plogad väg över isen. ”Ruskad” kallade vi den. Lite ”knövligt” (besvärligt) för en ung och liten pojke. Sockerdricka på Tynäs restaurang blev belöningen efter vandringen. Turen hem gick med bil, då kunde en trött jag ”duse te” (somna till).

Tynäs restaurang var under många år inte tillåten för ung person. Där var det ”fullsmäckat” (alldeles fullt) av en och annan som var ”påströken” (alldeles full).

Därmed avslutar vi med några kloka citat från landskapet:

”Klag int tocken.

Var glad att du ôrkar

gå öpp

på môran

å att du har en säng

å lägg dej i

när kväel kommer.

Annars skull du bli ju

bli stånans där.”

”Du skall inte köpe doninger mä hanntag – de genererar bare en masse arbete”

”Dä årner sä te vecka, å ôm dä inte årner sä, så kvetter dä!”

” Å i åa ä e ö...” (Dumt folk av Gustaf Fröding).

 

...och forsarna sjunga sin ljuvliga sång

vid dem vill jag somna så stilla en gång

och vila i värmländska jorden.

 

En god helg och alla goa människor

Chefredaktör´n