2016-09-25 11:00

2016-09-26 14:55

I torsdags vände det

GODMORGON: STAFFAN ANDER

Höstdagjämningen är passerad. I torsdags vände det. Solen skiner lite mindre än för en vecka sedan. Ett lätt vemod sveper in över nejden, böljar sig fram över morgondimmiga åkrar.

Fjädermoln följs av lätt slöjad himmel. Risk för höstregn, säger spåmän. Regn som dystert piskar mot fönstren. Den lätta vinden lyfter motvilligt vimpeln på bryggan. På Vänern går små vågor.

Över himmeln, hav och skog råder en gråmulen stämning. Naturen väntar, katterna sover. Jag faller in i en tyst stämning, blickar ut, försvinner in i mig själv.

Jag väcks av en lätt smekning på ena benet, följt ett försynt jamande. Matdags, låter det. Skålen är tom, uräten, säges det vidare på kattspråk.


Jag fyller skålen, kurar ihop mig i mitt soffhörn, läser, bläddrar i en liten bok med latinska uttryck.

Sero venientbus ossa, säger jag så till liten katt.

– För de (till måltiden) sent kommande ( finns endast) ben.

De gustibus non est disputandum, forsätter jag.

– Om smak skall man ej diskutera.

Inspirerad av intresserad åhörare fortsätter jag med lite Juvenalis.

Mens sana in corpore sano

– En sund själ i en sund kropp.

Dictum sapienti sat est, sade Plautus sådär 200 före Kristus.

– Det sagda är nog för en den kloke.


Lillkatten syntes inte hålla med, så jag gick in på lite Ovidius.

Tempus edax rerum

– Tiden, som gnager på såren.

Varpå han, pojken rullar ihop sig till kanelbulle och lägger sig i bästa soffläge.

Quo vadis,

– Vart går du, frågade jag. Så står det i Johannesevangeliet 13,36.

Per aspera ad astra.

– Genom svårigheter mot stjärnorna.

Tu si hic sis, aliter sentias.

– Om du vore jag , skulle du tänka annorlunda.

Exitus acta probat.


Slutet gott, allting gott, säger jag så till den sovande katten.

Carpe diem, quam minimum credula postero.

– Fånga dagen. Vänta dig ej något av morgondagen, fortsatte jag med Horatius som lärmästare.

Nu gäspar både katten och jag. Höstmörkret, latinövningarna gör mig trött.

Crea Diam.

– Skapa dagen, muttrar jag så för mig själv. Och tycker, som han Gustaf Fröding, att det är ” gott för skalder att få sova”.

Fånga och skapa dagen manar:

Chefredaktör'n

Fjädermoln följs av lätt slöjad himmel. Risk för höstregn, säger spåmän. Regn som dystert piskar mot fönstren. Den lätta vinden lyfter motvilligt vimpeln på bryggan. På Vänern går små vågor.

Över himmeln, hav och skog råder en gråmulen stämning. Naturen väntar, katterna sover. Jag faller in i en tyst stämning, blickar ut, försvinner in i mig själv.

Jag väcks av en lätt smekning på ena benet, följt ett försynt jamande. Matdags, låter det. Skålen är tom, uräten, säges det vidare på kattspråk.


Jag fyller skålen, kurar ihop mig i mitt soffhörn, läser, bläddrar i en liten bok med latinska uttryck.

Sero venientbus ossa, säger jag så till liten katt.

– För de (till måltiden) sent kommande ( finns endast) ben.

De gustibus non est disputandum, forsätter jag.

– Om smak skall man ej diskutera.

Inspirerad av intresserad åhörare fortsätter jag med lite Juvenalis.

Mens sana in corpore sano

– En sund själ i en sund kropp.

Dictum sapienti sat est, sade Plautus sådär 200 före Kristus.

– Det sagda är nog för en den kloke.


Lillkatten syntes inte hålla med, så jag gick in på lite Ovidius.

Tempus edax rerum

– Tiden, som gnager på såren.

Varpå han, pojken rullar ihop sig till kanelbulle och lägger sig i bästa soffläge.

Quo vadis,

– Vart går du, frågade jag. Så står det i Johannesevangeliet 13,36.

Per aspera ad astra.

– Genom svårigheter mot stjärnorna.

Tu si hic sis, aliter sentias.

– Om du vore jag , skulle du tänka annorlunda.

Exitus acta probat.


Slutet gott, allting gott, säger jag så till den sovande katten.

Carpe diem, quam minimum credula postero.

– Fånga dagen. Vänta dig ej något av morgondagen, fortsatte jag med Horatius som lärmästare.

Nu gäspar både katten och jag. Höstmörkret, latinövningarna gör mig trött.

Crea Diam.

– Skapa dagen, muttrar jag så för mig själv. Och tycker, som han Gustaf Fröding, att det är ” gott för skalder att få sova”.

Fånga och skapa dagen manar:

Chefredaktör'n