18 augusti
GODMORGON
;)
Dagstidningen fungerar bäst på papper, alla auktioner går inte via rymden.
Ännu lever äkta bonnauktioner. De som inte kräver datorer nätverk och lösenord.
De fungerar bäst med termoskaffe, korv, rinnande äggmacka, egen fällstol, solhatt, tålamod och gemyt.
Jag har visserligen om och om lovat mig själv att dra ned på auktionsbesöken. Det är inte bristen på prylar som präglar mitt liv - om man säger så.
Men så kommer sommaren och där i bladet läser jag förföriska annonser.
Jag läser om allmogesaker, om dragspel, om koppargrytor, om samlarobjekt och om fyndlådor ”med kuriosa och en massa annat smått och gott som ej kan uppräknas utan blott erfaras”.
Det är som att placera godis vid kassan på snabbköpet. Det är att fresta den svage till fall.
Det blir att packa bil med stolar, solhatt och rinnande äggmackor, servetter ( rinnande mackorna), hela spargrisen ( finns inte bankomat eller kortdragare i någon nära stubbe) och ge dig ut i det värmländska landskapet.
I bästa fall hittar du en parkering på gångavstånd, kanske är gårdsplanen för auktionen inte lika regnsur som den sommaren som knappast var.
Hundar skäller ( varför så många hundar på auktioner?), barnen är roade en liten stund, svärmor dricker kaffe bums, vi övriga trängs runt visningsborden.
Så börjar auktionen. Auktionisten, som ibland har frackskjorta och hög hatt, börjar med att tala om att kôrv finnes, likaså kaffe. Att slagavgiften och minsta bud är 20 kronor, att allt säljes i befintlig skick utan ångerminut. Blott R(unt) H(örnet) G(arantin) gäller. Så tar han upp en relativt hel kaffeservis och ber högt och tydligt om ett ”böd”( värmländska för bud) . Det får han och snart sker allt i ett rasande tempo. En bytta med nagg går billigt. ”Ställ den naggade delen mot väggen.” En ”OPD” (olja på duk) med ett gåramotiv (gårdsmotiv, gjort av kringresande penselförare) går för rampriset.
Hundarna skäller, svärmor berättar att ”just en sådan tillbringare hade hon haft, minsann”. Den går för 50 kronor, till svärmors förfasan. ”tillhörde finservisen, minsann”. Broderade tyger, gardiner, går för en spottstyver. Koppar, som betingade höga priser för sådär tio, femton år sedan är billigt. Gungstolar, spinnrockar är helt ute, de tar för stor plats. Inredningsdetaljer, lätt slitna är populära -shabby chick, vrålade vår utropare. Det är något med sliten elegans, om jag förstått det rätt. Har ett auktionsfynd ”patina” så har det en mer påträngande slitenhet. Lite skador och åverkan som berättar att denna tingest haft det slitigt.
Själv ropade jag in ett skåp, modell köpmannadisk, med många lådor att förvara inköpta fynd. Bilarna fylls med fynd och/ eller containerföda.
I ivern glömde jag att skåpet var för stort för bilen. Det fick bli en extra tur, med släpkärra.
Första, andra, tredje, en god helg:
Chefredaktör´n
