Är jag ett barn eller en vuxen?
CHATTERKRÖNIKA: Albin Strid
;)
Det finns ingen fråga som ger mig så svår ångest som ”Albin, vad ska du göra efter skolan då?” Jag vet inte vad jag ska göra efter skolan. Det har jag aldrig vetat. Just nu känns det inte som att jag någonsin kommer veta det. Frågan jag ställer mig är om jag någonsin kommer klara av att ta tag i mitt liv på allvar.
Om jag någonsin kommer klara av att bli just vuxen. Ha ett jobb mellan 9 och 5, laga all mat själv, tvätta och diska. Ja, allt sånt tråkigt som vuxna gör. Kommer jag klara det? Det finns väl egentligen bara ett svar på den frågan. Ja, det kommer jag. Inte för att jag vill, utan för att jag måste.
Men nu till något roligare. Det är ju trots allt snart sommarlov. Men för min del även en resa till London. Jag kommer spendera en vecka i London tillsammans med en av mina bästa vänner.
Det är bara vi två som åker. Inga ”riktiga” vuxna, inga regler, inga krav, bara vi, våra pengar och London. Eftersom jag egentligen aldrig haft ett jobb så måste jag ju erkänna att jag lägger hela min sparkassa på den här resan. Den första resan utan föräldrar. Den första resan då jag och min vän kan bestämma allting själva. Vad vi ska göra och vad vi ska äta. Hur mycket pengar vi ska spendera på saker.
ALLT bestämmer vi själva den här gången. Det är säkert inte så coolt som det låter. Det är ju trots allt våra egna pengar vi kommer spendera.
När vi skulle boka resan slogs jag av en tanke: Är jag vuxen nu?
Jag vill allra helst lämna den frågan obesvarad. Jag är inte redo att besvara den frågan. Inte ens den frågan är jag redo att besvara. Nej, jag har nog långt kvar till vuxenlivet. Tack och lov.
Ålder: 18 år
Klass: SPM2A
Skola: Sundstagymnasiet
Plus: London baby!
Minus: Just nu? Inget!
