Får folk inte den service de betalar får så kommer reaktionen och därmed kraven blixtsnabbt. Det ligger i tiden enligt Peter Gustavsson. Konsumentspalterna i tidningarna, skolundervisningen den allmänna medvetenheten om konsumentens rättigheter är större idag än den var förr.
– Jag har inga vetenskapliga belägg för det men det ingår i vår allmänbildning i dag på ett annat sätt än vad det gjorde förr, säger Peter Gustavsson.
Men en ökad kännedom leder till att konsumenter i bland tror att de har större rättigheter än de faktiskt har. Rent generellt är det dock rätt att man reagerar enligt Peter Gustavsson.
– Det är alltid rätt att säga att jag har betalat pengar för det här men inte fått det jag har betalat för.
Förändrad syn
Markus Fellesson som är doktor i företagsekonomi och arbetar vid gruppen för kollektivtrafiksforskning, Samot, vid Karlstad Universitet är inne på samma linje om att konsumenternas medvetenhet leder till ökade krav.
– Vi ställer högre och högre krav och förväntar oss att saker ska fungera.
Han menar att det i sin tur kan hänga ihop med att synen på offentlig service har förändrats och tar SJ som exempel.
– När det gäller gamla Statens Järnvägar så har det ju skett en stor förändring i att man i dag ser sig mer som kund och att man därmed har vissa rättigheter.
När det gäller tågresandet blir marknadsföringen dessutom ett problem när trafiken inte fungerar.
– Det har ju legat i SJ:s och även andras intressen att berätta hur bra tåg är och då höjer man förväntningarna, säger Markus Fellesson.
När de inte tillgodoses blir bakslaget desto tyngre.
Men kanske är det så att vi också blivit bortskämda.
– Man kan ju fråga sig vad som är rimlig förväntan. När vi kan resa till månen kan man ju tycka att tågen ska gå i tid. Men vi bor ju faktiskt också ganska nära Nordpolen. Det är svårt att säga vem det är som har helt rätt, säger Markus Fellesson.





















































– 













































