2017-06-07 15:44

2017-06-09 19:50

Forsskåls resa till "Det lyckliga Arabien"

TEATER: Stadra Teater utanför Nora spelar Johan Bernanders "Arabia Felix"

En gång i tiden kallades Jemen på den arabiska halvön för Arabia Felix.
Det latinska och av romarna etablerade namnet betyder inte bara ”Det lyckliga Arabien”.
Namnet säger också något annat; ”felix” betyder även ”bördig”. Det nuvarande Jemen var en bördig del av den ökenartade halvön.
”Arabia Felix” är också namnet på sommarens pjäs på Stadra Teater utanför Nora.

Skådespelaren och sångaren Magnus Wetterholm är teaterns konstnärlige ledare. Han beskriver sommarens pjäs - manusförfattare och regissör är Johan Bernander - som en ”musikteaterföreställning”.

Det betyder bland annat nyskriven musik av Anders Ortman, i likhet med Johan Bernander en av teaterns mest anlitade.

Anders Ortmans musik, noterar Magnus Wetterholm, kommer att vara ”skön, kittlande och förförisk”. Och inte nog med det: Ett stort antal sånger leder publiken in ”under en arabisk stjärnhimmel”

Scenografin - kanske en arabisk stjärnhimmel är del av den? - är av Märta Fallenius.

Att kostymdesignern Mari Gasslander har en stor uppgift förstår man av den tid i vilken pjäsen utspelas: 1760-talet.

Dansk expedition

Stadra Teaters sommarpjäs - ett 30-tal föreställningar med urpremiär den 7 juli - berättar om en mycket dramatisk upptäcktsresa, en resa igångsatt av den danske kungen Fredrik V.

År 1761 skickade han iväg fem forskare (och en betjänt ) ”Det lyckliga Arabien”, dagens Jemen, ett av våld och politiska kriser sargat Jemen, testterritorium för större makters vapenteknologi, och scenen för politiskt och religiöst förtryck.

Inte minst förtryck av kvinnor: Jemen intar en ohedrande sistaplats på listan över länders jämställdhet.

Listan innehåller 144 länder, och Jemen kan rimligen inte kallas ”lyckligt”.

Men då, på 1700-talet, fanns fortfarande myten från romartiden kvar, myten om det både lyckliga och bördiga Jemen.

En utforskning av detta land, ja, visst kunde det bidra till att stärka dansk nationalism och forskarstatus under 1760-talet.

Och det är i detta han dras in, den finlandsvenske och mycket mångsidige forskaren Peter Forsskål, en av Linnés unga lärjungar.

Mångsidig

Peter Forsskål - han är centralfiguren i Johan Bernanders pjäs på teatern utanför Nora - föddes i det då svenska Finland, kom ur ett kyrkopherdehem, studerade i Uppsala och i Göttingen, var en av Linnés lärjungar, blev docent i ekonomi men var även naturforskare, filosof och orientalist.

Politiskt stod han för den spirande svenska liberalismen; Forsskål betraktas som Sveriges förste upplysningsfilosof.

Tragiskt nog blev han bara 31 år gammal men efterlämnade en stor mängd skrifter, som bekräfter samtidens potuma hyllningar:

Ung och genialisk (och mycket omtyckt av Linné som på olika sätt gynnade Forsskåls karriär) beskrevs han av Carsten Niebuhr, den ende som överlevde expeditionen, som ”den lärdaste mannen i hela sällskapet”.

Detta var vackra ord som inte skrevs av enbart artighet.

Lärdast i Europa

Niebuhr, som var expeditionens kartograf, var sannolikt helt ärlig i sin uppfattning, och han utvecklade sin bild av Peter Forsskål så här:

”Hade han kommit levande tillbaka skulle han kanske ha varit den lärdaste i hela Europa”.

Detta säger inte så litet; 1700-talets Europa saknade inte ”lärda” män och kvinnor, konkurrensen bör ha blivit stor och stark.

Men Peter Forsskål behövde aldrig mäta sig med Europas andligt mäktigaste.

Den 11 juli avled han i malaria.

Forsskåls död inträffade i Jemen, i ”Arabia Felix”, och det är bland annat hans tragiska öde som bildar grund och bas för teaterveteranen Johan Bernanders pjäs.

Skådespelaren och sångaren Magnus Wetterholm är teaterns konstnärlige ledare. Han beskriver sommarens pjäs - manusförfattare och regissör är Johan Bernander - som en ”musikteaterföreställning”.

Det betyder bland annat nyskriven musik av Anders Ortman, i likhet med Johan Bernander en av teaterns mest anlitade.

Anders Ortmans musik, noterar Magnus Wetterholm, kommer att vara ”skön, kittlande och förförisk”. Och inte nog med det: Ett stort antal sånger leder publiken in ”under en arabisk stjärnhimmel”

Scenografin - kanske en arabisk stjärnhimmel är del av den? - är av Märta Fallenius.

Att kostymdesignern Mari Gasslander har en stor uppgift förstår man av den tid i vilken pjäsen utspelas: 1760-talet.

Dansk expedition

Stadra Teaters sommarpjäs - ett 30-tal föreställningar med urpremiär den 7 juli - berättar om en mycket dramatisk upptäcktsresa, en resa igångsatt av den danske kungen Fredrik V.

År 1761 skickade han iväg fem forskare (och en betjänt ) ”Det lyckliga Arabien”, dagens Jemen, ett av våld och politiska kriser sargat Jemen, testterritorium för större makters vapenteknologi, och scenen för politiskt och religiöst förtryck.

Inte minst förtryck av kvinnor: Jemen intar en ohedrande sistaplats på listan över länders jämställdhet.

Listan innehåller 144 länder, och Jemen kan rimligen inte kallas ”lyckligt”.

Men då, på 1700-talet, fanns fortfarande myten från romartiden kvar, myten om det både lyckliga och bördiga Jemen.

En utforskning av detta land, ja, visst kunde det bidra till att stärka dansk nationalism och forskarstatus under 1760-talet.

Och det är i detta han dras in, den finlandsvenske och mycket mångsidige forskaren Peter Forsskål, en av Linnés unga lärjungar.

Mångsidig

Peter Forsskål - han är centralfiguren i Johan Bernanders pjäs på teatern utanför Nora - föddes i det då svenska Finland, kom ur ett kyrkopherdehem, studerade i Uppsala och i Göttingen, var en av Linnés lärjungar, blev docent i ekonomi men var även naturforskare, filosof och orientalist.

Politiskt stod han för den spirande svenska liberalismen; Forsskål betraktas som Sveriges förste upplysningsfilosof.

Tragiskt nog blev han bara 31 år gammal men efterlämnade en stor mängd skrifter, som bekräfter samtidens potuma hyllningar:

Ung och genialisk (och mycket omtyckt av Linné som på olika sätt gynnade Forsskåls karriär) beskrevs han av Carsten Niebuhr, den ende som överlevde expeditionen, som ”den lärdaste mannen i hela sällskapet”.

Detta var vackra ord som inte skrevs av enbart artighet.

Lärdast i Europa

Niebuhr, som var expeditionens kartograf, var sannolikt helt ärlig i sin uppfattning, och han utvecklade sin bild av Peter Forsskål så här:

”Hade han kommit levande tillbaka skulle han kanske ha varit den lärdaste i hela Europa”.

Detta säger inte så litet; 1700-talets Europa saknade inte ”lärda” män och kvinnor, konkurrensen bör ha blivit stor och stark.

Men Peter Forsskål behövde aldrig mäta sig med Europas andligt mäktigaste.

Den 11 juli avled han i malaria.

Forsskåls död inträffade i Jemen, i ”Arabia Felix”, och det är bland annat hans tragiska öde som bildar grund och bas för teaterveteranen Johan Bernanders pjäs.