2017-05-28 16:30

2017-05-28 16:30

"En av de största i svensk historia"

BOK: Dick Harrison ger ut en stor bok om Tage Erlander

I höst ger historikern Dick Harrison ut en stor bok om Tage Erlander.
Boken om den förre statsminister från Ransäter blir den första större biografin.
– Tage Erlander är en av de viktigaste personerna i svensk historia, anser Dick Harrison, historieprofessor vid Lunds universitet.

Dick Harrisons Erlanderbok bygger till stora delar på redan utgivet material, främst Erlanders egna dagböcker som Gidlunds förlag har publicerat.

Dessutom har Harrison använt sig av Erlanders memoarer samt böcker och anteckningar av några av Erlanders regeringskolleger.

Främst då utrikesministern Östen Undén (från Karlstad!) och finansministern Ernst Wigforss.

Men också socialministern (och Erlanders rival om att efterträda Per Albin Hansson som statsminister vid dennes plötsliga död år1946) Gustav Möller.

Titeln på boken om Erlander - socialdemokratisk partiordförande och statsminister under 23 år – är ”Jag har ingen vilja till makt”, och Ordfronts förlag ser till att biografin publiceras lagom till höstens bokmässa i Göteborg.

Tidigare än så, närmare bestämt den 18 juni, kommer Dick Harrison till Ransäter för att hålla föredrag om boken under Erlanderdagen.

Augustpristagare

Dick Harrison, en av landets ledande historiker, har publicerat en lång rad böcker om svensk historia.

Han är expert på svensk (och kontinental) medeltid, har skrivet mycket uppmärksammade böcker om bland annat slaveriet och om Robin Hood.

År 2000 fick han Augustpriset för en banbrytande bok om Digerdöden och dess härjningar i Europa.

Framför allt är han en av de främsta inom forskningen om svensk historia.

Och det gör honom väl lämpad för att kunna värdera Ransätersonen Erlanders betydelse för Sverige i ett större historiskt perspektiv.

”En av de största”

– Utan tvekan kan jag säga att Erlander är en av de största i svensk politisk historia, säger Dick Harrison, men han är orättvist lite bortglömd.

Trots detta - att Erlander hunnit bli ”lite bortglömd” - nämner Dick Harrison hans namn samtidigt med Gustav Vasa och Birger jarl.

– Jag är full av beundran för Erlanders livsgärning, säger han.

Den kommande bokens titel (”Jag har ingen vilja till makt”) kan ses som en kraftfull underdrift.

För ingen politiker kan väl rimligen leda en regering i 23 år (världsrekord i en demokrati) utan att vara intresserad av makt...

Ändå är det just detta egenartade karaktärsdrag - ointresset för rent personlig makt - som är mycket iögonenfallande i dagböckerna.

Lojalitet och hat

Dick Harrison tar i den kommande boken (ges ut i september) fasta även på en del mindre sympatiska drag hos ”landsfadern”.

Erlander var omvittnat lojal mot personer han gillade, inte enbart socialdemokratiska partivänner.

Men han kunde också drivas av ett ”oförsonligt hat mot vissa politiska motståndare” (enligt förlagets höstkatalog).

Vilka var då ”motståndarna” som drabbades av det Erlanderska hatet?

Enligt dagböckerna tillhörde folkpartiledaren och nationalekonomen Bertil Ohlin den kategorin. Så även högerledaren Jarl Hjalmarsson.

Kompromissande

Erlanders 23 år som statsminister – och hans frivilliga avgång 1969 – var resultatet av ett par tydliga styrkedrag, menar Dick Harrison.

– Erlander hade en mycket stark ideologisk medvetenhet, det är det ena. Men han var också osedvanligt skicklig att hantera den praktiska politiken, säger Dick Harrison. Erlander insåg att om han skulle få igenom saker var han tvungen att kompromissa.

Fotnot: Dick Harrisons kommande Erlanderbok blir den första större biografin. Tidigare har journalisterna Alvar Alsterdal och Rolf Alsing publicerat varsin mindre och mer komprimerad bok om Erlander.

Dick Harrisons Erlanderbok bygger till stora delar på redan utgivet material, främst Erlanders egna dagböcker som Gidlunds förlag har publicerat.

Dessutom har Harrison använt sig av Erlanders memoarer samt böcker och anteckningar av några av Erlanders regeringskolleger.

Främst då utrikesministern Östen Undén (från Karlstad!) och finansministern Ernst Wigforss.

Men också socialministern (och Erlanders rival om att efterträda Per Albin Hansson som statsminister vid dennes plötsliga död år1946) Gustav Möller.

Titeln på boken om Erlander - socialdemokratisk partiordförande och statsminister under 23 år – är ”Jag har ingen vilja till makt”, och Ordfronts förlag ser till att biografin publiceras lagom till höstens bokmässa i Göteborg.

Tidigare än så, närmare bestämt den 18 juni, kommer Dick Harrison till Ransäter för att hålla föredrag om boken under Erlanderdagen.

Augustpristagare

Dick Harrison, en av landets ledande historiker, har publicerat en lång rad böcker om svensk historia.

Han är expert på svensk (och kontinental) medeltid, har skrivet mycket uppmärksammade böcker om bland annat slaveriet och om Robin Hood.

År 2000 fick han Augustpriset för en banbrytande bok om Digerdöden och dess härjningar i Europa.

Framför allt är han en av de främsta inom forskningen om svensk historia.

Och det gör honom väl lämpad för att kunna värdera Ransätersonen Erlanders betydelse för Sverige i ett större historiskt perspektiv.

”En av de största”

– Utan tvekan kan jag säga att Erlander är en av de största i svensk politisk historia, säger Dick Harrison, men han är orättvist lite bortglömd.

Trots detta - att Erlander hunnit bli ”lite bortglömd” - nämner Dick Harrison hans namn samtidigt med Gustav Vasa och Birger jarl.

– Jag är full av beundran för Erlanders livsgärning, säger han.

Den kommande bokens titel (”Jag har ingen vilja till makt”) kan ses som en kraftfull underdrift.

För ingen politiker kan väl rimligen leda en regering i 23 år (världsrekord i en demokrati) utan att vara intresserad av makt...

Ändå är det just detta egenartade karaktärsdrag - ointresset för rent personlig makt - som är mycket iögonenfallande i dagböckerna.

Lojalitet och hat

Dick Harrison tar i den kommande boken (ges ut i september) fasta även på en del mindre sympatiska drag hos ”landsfadern”.

Erlander var omvittnat lojal mot personer han gillade, inte enbart socialdemokratiska partivänner.

Men han kunde också drivas av ett ”oförsonligt hat mot vissa politiska motståndare” (enligt förlagets höstkatalog).

Vilka var då ”motståndarna” som drabbades av det Erlanderska hatet?

Enligt dagböckerna tillhörde folkpartiledaren och nationalekonomen Bertil Ohlin den kategorin. Så även högerledaren Jarl Hjalmarsson.

Kompromissande

Erlanders 23 år som statsminister – och hans frivilliga avgång 1969 – var resultatet av ett par tydliga styrkedrag, menar Dick Harrison.

– Erlander hade en mycket stark ideologisk medvetenhet, det är det ena. Men han var också osedvanligt skicklig att hantera den praktiska politiken, säger Dick Harrison. Erlander insåg att om han skulle få igenom saker var han tvungen att kompromissa.

Fotnot: Dick Harrisons kommande Erlanderbok blir den första större biografin. Tidigare har journalisterna Alvar Alsterdal och Rolf Alsing publicerat varsin mindre och mer komprimerad bok om Erlander.