2017-03-08 16:44

2017-03-08 16:44

En vredgad och ilsken bok om Lenin

BOK: Kjell Albin Abrahamson närporträtterar en massmördare och kuppmakare

Den i höstas bortgångne utrikeskorrespondenten Kjell Albin Abrahamsons sista bok - postumt utgiven - blev Stor var Lenin....
För tydlighetens skull gav författaren boken en klargörande undertitel: En massmördare och hans statskupp.
Boken är skriven utifrån denna numera internationellt väletablerade åsikten om Lenins roll.
Abrahamsons uppfattning är entydig och klar, är det på i stort sett varje boksida.
I det han kallar ”Ett ilsket förord” slår han fast att boken skivits ”i protest”.

Men vad är det då Kjell Albin Abrahamson, denne sakkunnige och engagerade ”korre” och programledare, vill protestera mot?

Vi kan börja med den kvardröjande vanbilden av Lenin som en sorts ”god” Sovjetledare.

Gång efter annan, sida upp och sida ner, med hjälp av citat ur dokument och vittnesmål och genom rimliga tolkningar av historiska skeenden, ger Abrahamson en helt annan bild av den adlige, svenskättade (!) och sannolikt hjärnsyfilitiske ledaren.

Lenin, konstaterar författaren, inledde med full kraft de massmord som senare, efter Lenins död, blev rutin under Stalin.

Lenins grymheter röjde vägen för Stalins folkfördrivningar, lägerkombinaten (”Gulag”), den framkallade massvälten (Ukraina), och massmorden på inbillade politiska motståndare och deras anförvanter.

En statskupp

En annan myt som Kjell Albin Abrahamson attackerar med kraft redan i bokens undertitel är skrönan om Lenins ”revolution” i oktober 1917.

Ryssland genomlevde en revolution just det året, det är sant, men den inträffade i början av året, ledde till tsarens avgång och en möjlig början på någonting som kunde ha utvecklats till parlamentarisk demokrati.

När Lenin - med hjälp av bland annat tyska pengar och en tågresa genom Sverige - återvände till Ryssland hade han befunnit sig i exil under sjutton år.

Vid ankomsten till fosterland iscensatte Lenin och hans medarbetare - flera av dem tungt kriminellt belastade - det som kallas oktoberrevolutionen.

Beskrivningen är felaktig, revolutionen var en statskupp.

En vredgad berättelse

Kjell Albin Abrahamsons bok är inte en renodlad historiebok, en skildring där författaren lägger fram fakta i båda vågskålarna.

Boken är en vredgad och sorgsen berättelse om hur en uppenbart högintelligent men empatiskt störd man kuppar bort allt som antyder en demokratisk utveckling, inför enpartivälde, beordrar avrättningar av oskyldiga, och förvandlar det post-tsaristiska Ryssland till ett kommunistiskt Sovjetunionen, egendomligt nog alltjämt betraktat med ack så milda blickar av många nutida efterföljare.

Kanske var Lenins grundtanke att lyfta de fattiga massorna upp till en drägligare tillvaro?

När han åtnjöt exillivets relativa bekymmerslöshet - i Schweiz - kanske han hade visioner om ett fritt Ryssland?

Detta var i så fall något som den riktiga revolutionen, den i början av 1917, redan påbörjat. Inte i full skala men som en början.

Men Lenin ville något annat...

Polens affärer

Nej, Absahamsons Lenin-bok är - milt uttryckt - ingen bok präglad av historisk balans och värdering av fakta.

Det var inte heller hans avsikt när han skrev; Abrahamson ville uppenbarligen göra rent hus med alla myter om Lenin och hans politiska verk.

Den storstädningen har gjort boken till mer en drygt 300-sidig debattskrift än en historiebok. En ilsken debattskrift.

Allra bäst är Kjell Albin Abrahamson när han fördjupar sig i de Polens politiska affärer, som kan knytas till Vladimir Iljitj Uljanov (Lenin).

Här är författaren både upplysande och lysande. Hans kärlek till Polen - det andra hemlandet (han avled i Gdynia) - är tydlig och lätt att till sig.

Avsnitten om Polen är sammantagna en sorts berättelse i berättelsen och - som alltid när det gäller Kjell Albin - underhållande, engagerade och övertygande.

”Förtryck och miljöförstöring”

Boken om Lenin (utgiven av förlaget Hjalmarsson & Högberg) är givetvis högaktuell med tanke på 100-årsjubileet av händelserna i Tyskland år 1917.

Den skulle ha kunnat ges ut tidigare, inte som jubileumsbok utan som inlägg i en diskussion som verkligen inte har klingat av: Diskussionen om Lenins stora betydelse för världshistoriens utveckling.

Och den betydelsen är enorm, Lenins uppdykande på den historiska scenen förändrade världen, inte bara det enorma hemland han inte levt i på sjutton år utan hela världen.

Men Lenins betydelse - och detta är själva grunden för Kjell Albin Abrahamsons läsvärda, lättlästa och djupt upprörande bok - den betydelsen har varit av ondo.

En gång, under en bussresa på Österlen, konstaterade en svensk f d partiledare under ett samtal med denna artikels skribent: ”Kommunismen har lyckats utmärkt med två saker, förtryck och miljöförstöring”.

Jag skriver under på det.

Kjell Albin Abrahamson hade samma uppfattning som den f d partiledaren och han tog ofta tillfället i akt att förklara varför.

Stor skada att Kjell Albin inte längre finns bland oss.

Men hans postuma bok finns.

Men vad är det då Kjell Albin Abrahamson, denne sakkunnige och engagerade ”korre” och programledare, vill protestera mot?

Vi kan börja med den kvardröjande vanbilden av Lenin som en sorts ”god” Sovjetledare.

Gång efter annan, sida upp och sida ner, med hjälp av citat ur dokument och vittnesmål och genom rimliga tolkningar av historiska skeenden, ger Abrahamson en helt annan bild av den adlige, svenskättade (!) och sannolikt hjärnsyfilitiske ledaren.

Lenin, konstaterar författaren, inledde med full kraft de massmord som senare, efter Lenins död, blev rutin under Stalin.

Lenins grymheter röjde vägen för Stalins folkfördrivningar, lägerkombinaten (”Gulag”), den framkallade massvälten (Ukraina), och massmorden på inbillade politiska motståndare och deras anförvanter.

En statskupp

En annan myt som Kjell Albin Abrahamson attackerar med kraft redan i bokens undertitel är skrönan om Lenins ”revolution” i oktober 1917.

Ryssland genomlevde en revolution just det året, det är sant, men den inträffade i början av året, ledde till tsarens avgång och en möjlig början på någonting som kunde ha utvecklats till parlamentarisk demokrati.

När Lenin - med hjälp av bland annat tyska pengar och en tågresa genom Sverige - återvände till Ryssland hade han befunnit sig i exil under sjutton år.

Vid ankomsten till fosterland iscensatte Lenin och hans medarbetare - flera av dem tungt kriminellt belastade - det som kallas oktoberrevolutionen.

Beskrivningen är felaktig, revolutionen var en statskupp.

En vredgad berättelse

Kjell Albin Abrahamsons bok är inte en renodlad historiebok, en skildring där författaren lägger fram fakta i båda vågskålarna.

Boken är en vredgad och sorgsen berättelse om hur en uppenbart högintelligent men empatiskt störd man kuppar bort allt som antyder en demokratisk utveckling, inför enpartivälde, beordrar avrättningar av oskyldiga, och förvandlar det post-tsaristiska Ryssland till ett kommunistiskt Sovjetunionen, egendomligt nog alltjämt betraktat med ack så milda blickar av många nutida efterföljare.

Kanske var Lenins grundtanke att lyfta de fattiga massorna upp till en drägligare tillvaro?

När han åtnjöt exillivets relativa bekymmerslöshet - i Schweiz - kanske han hade visioner om ett fritt Ryssland?

Detta var i så fall något som den riktiga revolutionen, den i början av 1917, redan påbörjat. Inte i full skala men som en början.

Men Lenin ville något annat...

Polens affärer

Nej, Absahamsons Lenin-bok är - milt uttryckt - ingen bok präglad av historisk balans och värdering av fakta.

Det var inte heller hans avsikt när han skrev; Abrahamson ville uppenbarligen göra rent hus med alla myter om Lenin och hans politiska verk.

Den storstädningen har gjort boken till mer en drygt 300-sidig debattskrift än en historiebok. En ilsken debattskrift.

Allra bäst är Kjell Albin Abrahamson när han fördjupar sig i de Polens politiska affärer, som kan knytas till Vladimir Iljitj Uljanov (Lenin).

Här är författaren både upplysande och lysande. Hans kärlek till Polen - det andra hemlandet (han avled i Gdynia) - är tydlig och lätt att till sig.

Avsnitten om Polen är sammantagna en sorts berättelse i berättelsen och - som alltid när det gäller Kjell Albin - underhållande, engagerade och övertygande.

”Förtryck och miljöförstöring”

Boken om Lenin (utgiven av förlaget Hjalmarsson & Högberg) är givetvis högaktuell med tanke på 100-årsjubileet av händelserna i Tyskland år 1917.

Den skulle ha kunnat ges ut tidigare, inte som jubileumsbok utan som inlägg i en diskussion som verkligen inte har klingat av: Diskussionen om Lenins stora betydelse för världshistoriens utveckling.

Och den betydelsen är enorm, Lenins uppdykande på den historiska scenen förändrade världen, inte bara det enorma hemland han inte levt i på sjutton år utan hela världen.

Men Lenins betydelse - och detta är själva grunden för Kjell Albin Abrahamsons läsvärda, lättlästa och djupt upprörande bok - den betydelsen har varit av ondo.

En gång, under en bussresa på Österlen, konstaterade en svensk f d partiledare under ett samtal med denna artikels skribent: ”Kommunismen har lyckats utmärkt med två saker, förtryck och miljöförstöring”.

Jag skriver under på det.

Kjell Albin Abrahamson hade samma uppfattning som den f d partiledaren och han tog ofta tillfället i akt att förklara varför.

Stor skada att Kjell Albin inte längre finns bland oss.

Men hans postuma bok finns.