2016-12-21 15:33

2016-12-21 19:08

Jesu följeslagerska från Magdala

BOK: Maria, kvinnan som bevittnade uppståndelsen

En halvmil norr om den israeliska semesterorten Tiberias, vid stranden av Galileiska sjön (Gennesarets sjö), ligger den lilla staden Mejdel.
Inte bara stadens namn utan också en mängd annat leder till slutsatsen: Mejdel hette förr Magdala.
Och härifrån kom Maria från Magdala, den kvinna vi oftast kallar Maria Magdalena.
Om henne harMonica Sjögren Nordgren skrivit boken Maria Magdalena - kvinnan vid Jesu sida.

Monica Sjögren Nordgrens bok - utgiven av förlaget Kyrka Konst Kultur i Karlstad (www.kyrkakonstkultur.se) - har en undertitel, som preciserar det författaren vill klargöra: ”Älskad och förtalad kultgestalt”.

Man frågar sig då: Varför är - och var! - hon älskad och förtalad? Och vidare: Vem var hon?

Samt det allra viktigaste och tveklöst mest kontroversiella: Var hon gift med Jesus från Nasaret och hade hon och Jesus barn tillsammans?

De sista frågonar går inte att besvara utan betydligt mer autentiskt material än vad forskningen har fått fram.

Sannolikheten för att kyrkohistoriker (och alla vi andra) ska få uppleva ett stort genombrott, ett som rensar undan myter och legender, sägner och sagor, den är liten.

Men den är inte försumbar.

En chock

Sanningen kanske till och med finns undanstoppad i något välbevakat arkiv.

För egentligen skulle bevis för att Maria från Magdala verkligen var mer än en Jesu följeslagerska (som Petrus och de övriga lärjungarna) chocka kristenheten.

Vad skulle det betyda om det gick att fastställa ett parförhållande - med barn! - mellan Maria Magdalena och Jesus från Nasaret?

Just konsekvenserna av en sådant hypotetiskt avslöjande tar Monica Sjögren Nordgren inte upp på allvar.

Kanske för att ämnet är för omskakande.

Skyddshelgon

Det boken däremot tar upp på allvar är spännande nog.

Berättelsen om Maria Magdalena är dock inte det enda intressanta i Monica Sjögren Nordgrens vackert illustrerade bok.

För att läsaren ska förstå Maria Magdalenas roll i myter och legender och - inte minst - den religiösa verkligheten under århundradenas lopp, skildrar hon också framväxten av den kristna ur-kyrkan, det vill säga dess utveckling under det romerska imperiets tid.

Hon berättar om inkvisitionen och gnosticismen, om den sensationella upptäckten av de så kallade apokryfiska skrifterna år 1945, om Maria Magdalenas evangelium (som naturligtvis inte finns i Nya Testamentet), och om Marias roll som skyddshelgon, bland annat för prostituerade och trädgårdsmästare. Det första beror på att Maria i Nya Testamentet pekades ut som ”synderska” - en anledning för inte minst eftervärlden att visa henne förakt - och det andra därför att hon, utanför Jesu grav, mötte just Jesus klädd som trädgårdsarbetare.

Mångkulturell

Maria Magdalena växte upp i Magdala vid den sjö, som har oerhört stor betydelse i Nya Testamentet.

Magdala var på den tiden en mångkulturell stad, präglad av inte minst handelsmän från olika delar av Mellanöstern. Monica Sjögren Nordgren påpekar att detta, den mångkulturella miljön, gjorde det lättare för Maria att förstå Jesu budskap, revolutionerande i den judiska världen.

Maria var en yngre kvinna - i tjugoårsåldern - när hon följde Jesus och hans lärjungar och folkskarorna på vandringarna i Galileen.

Avstånden var korta, den vackra sjön ständigt i blickpunkten, och att vandra från Kafarnaum (Kapernaum), utgångspunkten för Jesus, kanske t o m hans hem, till Magdala var ingen märklig sak: Avståndet är bara ungefär en mil.

Maria Magdalena är i första hand förknippad med berättelserna om korsfästelsen i Jerusalem.

I det vi kallar Markusevangeliet i Nya Testamentet var Marie den första som fick uppleva Jesu uppståndelse.

Hon mötte honom utanför graven där han hade placerats efter nedtagningen från korset på Golgata. Och Maria skyndade till lärjungarna och berättade om mötet, men de valde att inte tro henne.

Lärjunge

Också Maria Magdalena sågs som en lärjunge; hjon var en av de kvinnor som vandrade med Jesus. Det var kvinnor som botats från sjukdomar och ”onda andar”. Maria Magdalena hade renats av Jesus - enligt evangelisten Lukas - genom att ”sju demoner” jagats ut ur henne. Monica Sjögren Nordgren påpekar att detta inte - enligt nutida forskare - behöver betyda att hon var sjuk och blev frisk.

Utdrivandet av ”demonerna” kan ha betytt att hon av Jesus fick syndernas förlåtelse; Maria ansågs nämligen vara en synderska.

Det väckte därför uppseende när hon smorde Jesu fötter med balsam och vätte dem med sina tårar och torkade Jesu fötter med sitt hår.

Jesu hustru?

Huruvida Maria var Jesu hustru är naturligtvis omöjligt att avgöra.

Monica Sjögren Nordgren redogör för de många myterna som berättar om Marias liv efter korsfästelsen och uppståndelsen. Till exempel hennes förmodade färd till södra Frankrike.

Men också det betydligt vagare påståendet, att Maria Magdalena skulle ha fått en ättelinje - släktingar - som över de frankiska Merovingerna leder in i europeisk nutid.

Detta handlar om spekulationer (se Dan Browns roman Da Vinci-koden!) som kanske eller kanske inte har någon förankring i verkligheten.

Vi vet alldeles för lite för att utan hjälp av en ganska våldsamt arbetande fantasi kunna få ihop en seriös berättelse om Maria Magdalenas liv efter Jesu korsfästelse.

Evangeliet

Men det finns annat som kan knytas till Maria och betraktas som trovärdigt och autentiskt.

Och det är de textdelar som kallas Mariaevangeliet, som upptäcktes i Kairo på 1890-talet, anses ha skrivits på 400-talet, och publicerades först 1955.

Vem som skrev och exakt när och i vilket sammanhang texten skrevs är omöjligt att fastställa.

Men detta gnostiska religiösa dokument har stor betydelse, inte minst för förståelsen av den gåtfulla kvinnan Maria Magdalena, som av vissa anses ha levt till 60-årsåldern.

Monica Sjögren Nordgrens bok - utgiven av förlaget Kyrka Konst Kultur i Karlstad (www.kyrkakonstkultur.se) - har en undertitel, som preciserar det författaren vill klargöra: ”Älskad och förtalad kultgestalt”.

Man frågar sig då: Varför är - och var! - hon älskad och förtalad? Och vidare: Vem var hon?

Samt det allra viktigaste och tveklöst mest kontroversiella: Var hon gift med Jesus från Nasaret och hade hon och Jesus barn tillsammans?

De sista frågonar går inte att besvara utan betydligt mer autentiskt material än vad forskningen har fått fram.

Sannolikheten för att kyrkohistoriker (och alla vi andra) ska få uppleva ett stort genombrott, ett som rensar undan myter och legender, sägner och sagor, den är liten.

Men den är inte försumbar.

En chock

Sanningen kanske till och med finns undanstoppad i något välbevakat arkiv.

För egentligen skulle bevis för att Maria från Magdala verkligen var mer än en Jesu följeslagerska (som Petrus och de övriga lärjungarna) chocka kristenheten.

Vad skulle det betyda om det gick att fastställa ett parförhållande - med barn! - mellan Maria Magdalena och Jesus från Nasaret?

Just konsekvenserna av en sådant hypotetiskt avslöjande tar Monica Sjögren Nordgren inte upp på allvar.

Kanske för att ämnet är för omskakande.

Skyddshelgon

Det boken däremot tar upp på allvar är spännande nog.

Berättelsen om Maria Magdalena är dock inte det enda intressanta i Monica Sjögren Nordgrens vackert illustrerade bok.

För att läsaren ska förstå Maria Magdalenas roll i myter och legender och - inte minst - den religiösa verkligheten under århundradenas lopp, skildrar hon också framväxten av den kristna ur-kyrkan, det vill säga dess utveckling under det romerska imperiets tid.

Hon berättar om inkvisitionen och gnosticismen, om den sensationella upptäckten av de så kallade apokryfiska skrifterna år 1945, om Maria Magdalenas evangelium (som naturligtvis inte finns i Nya Testamentet), och om Marias roll som skyddshelgon, bland annat för prostituerade och trädgårdsmästare. Det första beror på att Maria i Nya Testamentet pekades ut som ”synderska” - en anledning för inte minst eftervärlden att visa henne förakt - och det andra därför att hon, utanför Jesu grav, mötte just Jesus klädd som trädgårdsarbetare.

Mångkulturell

Maria Magdalena växte upp i Magdala vid den sjö, som har oerhört stor betydelse i Nya Testamentet.

Magdala var på den tiden en mångkulturell stad, präglad av inte minst handelsmän från olika delar av Mellanöstern. Monica Sjögren Nordgren påpekar att detta, den mångkulturella miljön, gjorde det lättare för Maria att förstå Jesu budskap, revolutionerande i den judiska världen.

Maria var en yngre kvinna - i tjugoårsåldern - när hon följde Jesus och hans lärjungar och folkskarorna på vandringarna i Galileen.

Avstånden var korta, den vackra sjön ständigt i blickpunkten, och att vandra från Kafarnaum (Kapernaum), utgångspunkten för Jesus, kanske t o m hans hem, till Magdala var ingen märklig sak: Avståndet är bara ungefär en mil.

Maria Magdalena är i första hand förknippad med berättelserna om korsfästelsen i Jerusalem.

I det vi kallar Markusevangeliet i Nya Testamentet var Marie den första som fick uppleva Jesu uppståndelse.

Hon mötte honom utanför graven där han hade placerats efter nedtagningen från korset på Golgata. Och Maria skyndade till lärjungarna och berättade om mötet, men de valde att inte tro henne.

Lärjunge

Också Maria Magdalena sågs som en lärjunge; hjon var en av de kvinnor som vandrade med Jesus. Det var kvinnor som botats från sjukdomar och ”onda andar”. Maria Magdalena hade renats av Jesus - enligt evangelisten Lukas - genom att ”sju demoner” jagats ut ur henne. Monica Sjögren Nordgren påpekar att detta inte - enligt nutida forskare - behöver betyda att hon var sjuk och blev frisk.

Utdrivandet av ”demonerna” kan ha betytt att hon av Jesus fick syndernas förlåtelse; Maria ansågs nämligen vara en synderska.

Det väckte därför uppseende när hon smorde Jesu fötter med balsam och vätte dem med sina tårar och torkade Jesu fötter med sitt hår.

Jesu hustru?

Huruvida Maria var Jesu hustru är naturligtvis omöjligt att avgöra.

Monica Sjögren Nordgren redogör för de många myterna som berättar om Marias liv efter korsfästelsen och uppståndelsen. Till exempel hennes förmodade färd till södra Frankrike.

Men också det betydligt vagare påståendet, att Maria Magdalena skulle ha fått en ättelinje - släktingar - som över de frankiska Merovingerna leder in i europeisk nutid.

Detta handlar om spekulationer (se Dan Browns roman Da Vinci-koden!) som kanske eller kanske inte har någon förankring i verkligheten.

Vi vet alldeles för lite för att utan hjälp av en ganska våldsamt arbetande fantasi kunna få ihop en seriös berättelse om Maria Magdalenas liv efter Jesu korsfästelse.

Evangeliet

Men det finns annat som kan knytas till Maria och betraktas som trovärdigt och autentiskt.

Och det är de textdelar som kallas Mariaevangeliet, som upptäcktes i Kairo på 1890-talet, anses ha skrivits på 400-talet, och publicerades först 1955.

Vem som skrev och exakt när och i vilket sammanhang texten skrevs är omöjligt att fastställa.

Men detta gnostiska religiösa dokument har stor betydelse, inte minst för förståelsen av den gåtfulla kvinnan Maria Magdalena, som av vissa anses ha levt till 60-årsåldern.