2015-12-16 13:15

2015-12-16 13:15

Ett ensamkommande barn

KLASSIKER I NY UPPLAGA: Ilon Wiklands och Rose Lagercrantz bok om en flicka på flykt

Hon är ett ensamkommande barn, den övergivna lilla flickan med hunden.
Kriget har drabbat hennes land, och tar sig ut på landet, till farmor.
Men också till farmors trakter vid havet, till nya lekkamrater och läckra hallonbuskar kommer kriget.

Den lilla flickans namn nämns inte i Rose Lagercrantz` text.

Men det behövs inte eftersom boken (nu i ny och högaktuell upplaga) i stort sett handlar om bokens illustratör, Ilon Wikland.

Som liten upplevde den nu 85-åriga Ilon (född Pääbo) hur kriget drabbar hennes land, Estland.

Hon växer upp i Tartu, den gamla ”svenska” staden Dorpat, men tillbringar också en stor del av barn - och de tidigaste tonåren i Hapsala.

I fjortonårsåldern kommer hon till Sverige som flykting, som ensamkommande barn, och vad som senare händer i hennes liv har alla anledning att glädjas åt.

Kända bilder

Ilon Wikland har gjort bilderna till många av Astrid Lindgrens mest kända böcker.

Hon tecknade till böckerna om Karlsson på taket, Mio min Mio, Barnen i Bullerbyn, Bröderna Lejonhjärta och många fler än så.

Den en gång lilla flickan i Tartu blev en av våra främsta barnboksillustratörer.

Men hon hade också egna historier att berätta, och en finns i Den långa, långa resan, ett samarbete med Rose Lagercrantz, och en bok som utkom första gången år 1995.

Att denna Ilon Wiklands starkt självbiografiska bok nu ges ut på nytt beror bland annat på att denna moderna barnboksklassiker länge varit slutsåld och mycket efterfrågad. Samtidigt har berättelsen - som Brombergs förlag påpekar - aktualiserats genom den stora mängden ensamkommande barn.

Det onda

Nej, i texten nämns inte den flyende flickans namn, men i en av bilderna markerar ändå Ilon Wikland vem boken handlar om: På golvet sitter flickan och kramar sin nya hund som heter Sammeli. Intill den ligger ett uppslaget ritblock och en blyertspenna. På den annars tomma sidan står skrivet med runda bokstäver: Ilon.

Hunden Sammeli är Ilons nya följeslagaren, den tidigare, en älskad vallhund, har de anfallande soldaterna skjutit ihjäl: ”Hur kunde de? Har kan man skjuta en liten hund?” Flickans frågor i Rose Lagercrantz`text är tyvärr lätta att besvara: I krig är allt ont möjligt, ingen skonas, och det är allt detta onda som till slut gör att den lilla flickan sätts på en båt. Den lägger ut från den baltiska kusten och når omsider Sverige och tryggheten.

Alla åldrar

Ilon Wiklands och Rose Lagercrantz` bok om en flickas långa resa till tryggheten vänder sig - enligt förlaget - till barn mellan 6 och 9 år.

Men det är en både vacker och mycket gripande bok, den är tänkvärd och läsvärd. Och Ilon Wiklands bilder är så fina!

Den som skriver detta passerade nioårsdagen i slutet av 50-talet och egentligen borde man vara för gammal för en barnbok.

Men Den långa, långa resan är en liten klassiker.

Och så detta med bokens förnyade aktualitet...

Den lilla flickans namn nämns inte i Rose Lagercrantz` text.

Men det behövs inte eftersom boken (nu i ny och högaktuell upplaga) i stort sett handlar om bokens illustratör, Ilon Wikland.

Som liten upplevde den nu 85-åriga Ilon (född Pääbo) hur kriget drabbar hennes land, Estland.

Hon växer upp i Tartu, den gamla ”svenska” staden Dorpat, men tillbringar också en stor del av barn - och de tidigaste tonåren i Hapsala.

I fjortonårsåldern kommer hon till Sverige som flykting, som ensamkommande barn, och vad som senare händer i hennes liv har alla anledning att glädjas åt.

Kända bilder

Ilon Wikland har gjort bilderna till många av Astrid Lindgrens mest kända böcker.

Hon tecknade till böckerna om Karlsson på taket, Mio min Mio, Barnen i Bullerbyn, Bröderna Lejonhjärta och många fler än så.

Den en gång lilla flickan i Tartu blev en av våra främsta barnboksillustratörer.

Men hon hade också egna historier att berätta, och en finns i Den långa, långa resan, ett samarbete med Rose Lagercrantz, och en bok som utkom första gången år 1995.

Att denna Ilon Wiklands starkt självbiografiska bok nu ges ut på nytt beror bland annat på att denna moderna barnboksklassiker länge varit slutsåld och mycket efterfrågad. Samtidigt har berättelsen - som Brombergs förlag påpekar - aktualiserats genom den stora mängden ensamkommande barn.

Det onda

Nej, i texten nämns inte den flyende flickans namn, men i en av bilderna markerar ändå Ilon Wikland vem boken handlar om: På golvet sitter flickan och kramar sin nya hund som heter Sammeli. Intill den ligger ett uppslaget ritblock och en blyertspenna. På den annars tomma sidan står skrivet med runda bokstäver: Ilon.

Hunden Sammeli är Ilons nya följeslagaren, den tidigare, en älskad vallhund, har de anfallande soldaterna skjutit ihjäl: ”Hur kunde de? Har kan man skjuta en liten hund?” Flickans frågor i Rose Lagercrantz`text är tyvärr lätta att besvara: I krig är allt ont möjligt, ingen skonas, och det är allt detta onda som till slut gör att den lilla flickan sätts på en båt. Den lägger ut från den baltiska kusten och når omsider Sverige och tryggheten.

Alla åldrar

Ilon Wiklands och Rose Lagercrantz` bok om en flickas långa resa till tryggheten vänder sig - enligt förlaget - till barn mellan 6 och 9 år.

Men det är en både vacker och mycket gripande bok, den är tänkvärd och läsvärd. Och Ilon Wiklands bilder är så fina!

Den som skriver detta passerade nioårsdagen i slutet av 50-talet och egentligen borde man vara för gammal för en barnbok.

Men Den långa, långa resan är en liten klassiker.

Och så detta med bokens förnyade aktualitet...