2017-10-05 14:09

2017-10-05 14:22

Ett tidigt möte med Kazuo Ishiguru

På den tiden bodde Kazuo Ishiguro i Sydenham utanför London.
Året var 1990 och Ishiguro hade året innan fått Bookerpriset för ”The Remains of the Day” (Återstoden av dagen), den tredje romanen.

Boken är också Ishiguros hittills bästa och viktigaste roman, filmad med Anthony Hopkins i huvudrollen som den stele, formelle betjänten Stevens.

Betjänten som trots all själslig frost och stramhet (naturligtvis) förälskar sig i hushållerskan miss Kenton.

Romanen blev snabbt en modern klassiker.

Och Ishiguro - i den trängre vänkretsen kallad ”Ish” - hade vid tiden för Bookerpriset kommit att ses som en av de två viktigaste brittisk-asiatiska och yngre författarna.

Spännande grupp

Den andre var Salman Rushdie. Övriga i den lilla men oerhört spännande gruppen författare var Timothy Mo och Hanif Kureishi.

Kazuo Ishiguro, efter tre lysande romaner (”A Pale View of Hills”, ”An Artist of the Floating World” och ”betjäntromanen”) en stor celebritet, var inte svår att nå.Inte heller det minsta ovillig att öppna dörren för en svensk journalist.

Och en eftermiddag i september det året (1990) ringde jag på; Ishiguro bodde då - det gör han inte nu - i ett typiskt engelskt radhus vid en mycket anonym gata.

Trivsam öppen eld

Mycket böcker därinne i huset, en förberedd tebricka med kladdiga chokladkex, och en ganska trivsam öppen eld, inte med brinnande vedklabbar utan med susande gas och fladdrande smålågor.

Kazuo Ishiguro har sina rötter i Japan. Vi talade mycket om det, hur det japanska så tydligt hade påverkat hans två första romaner, starkt inspirerade av just japanska miljöer och ett japanskt förhållningssätt till världen.

Också i den tredje romanen, den om betjänten Stevens, finns detta drag: En sorts återhållsamhet, en formell attityd - stelhet - till andra människor och till samhället i stort.

Det blev ett trevligt samtal. Ishiguro var mycket underhållande, och ganska nyfiken på Sverige som han hade besökt tillsammans med några andra brittiska författare.

Sverige var redan då ett land som uppmärksammat hans då ännu ganska få böcker.

Ganska allvarlig

Jag minns honom som en kortväxt och bekvämt klädd ung man, ja, bilden här intill togs vid vårt möte 1990: Han står utanför radhuset, ser ganska allvarlig ut men hade strax innan var mycket lekfull och skrattig.

En engelsk god vän till mig hade tipsat om att Ishiguro gillade Bob Dylan och var duktig på att imitera honom.

Jag frågade honom om han kunde dra en låt och göra en Dylanimitation.

Och det kunde han.

Och det var oerhört roligt.    

Boken är också Ishiguros hittills bästa och viktigaste roman, filmad med Anthony Hopkins i huvudrollen som den stele, formelle betjänten Stevens.

Betjänten som trots all själslig frost och stramhet (naturligtvis) förälskar sig i hushållerskan miss Kenton.

Romanen blev snabbt en modern klassiker.

Och Ishiguro - i den trängre vänkretsen kallad ”Ish” - hade vid tiden för Bookerpriset kommit att ses som en av de två viktigaste brittisk-asiatiska och yngre författarna.

Spännande grupp

Den andre var Salman Rushdie. Övriga i den lilla men oerhört spännande gruppen författare var Timothy Mo och Hanif Kureishi.

Kazuo Ishiguro, efter tre lysande romaner (”A Pale View of Hills”, ”An Artist of the Floating World” och ”betjäntromanen”) en stor celebritet, var inte svår att nå.Inte heller det minsta ovillig att öppna dörren för en svensk journalist.

Och en eftermiddag i september det året (1990) ringde jag på; Ishiguro bodde då - det gör han inte nu - i ett typiskt engelskt radhus vid en mycket anonym gata.

Trivsam öppen eld

Mycket böcker därinne i huset, en förberedd tebricka med kladdiga chokladkex, och en ganska trivsam öppen eld, inte med brinnande vedklabbar utan med susande gas och fladdrande smålågor.

Kazuo Ishiguro har sina rötter i Japan. Vi talade mycket om det, hur det japanska så tydligt hade påverkat hans två första romaner, starkt inspirerade av just japanska miljöer och ett japanskt förhållningssätt till världen.

Också i den tredje romanen, den om betjänten Stevens, finns detta drag: En sorts återhållsamhet, en formell attityd - stelhet - till andra människor och till samhället i stort.

Det blev ett trevligt samtal. Ishiguro var mycket underhållande, och ganska nyfiken på Sverige som han hade besökt tillsammans med några andra brittiska författare.

Sverige var redan då ett land som uppmärksammat hans då ännu ganska få böcker.

Ganska allvarlig

Jag minns honom som en kortväxt och bekvämt klädd ung man, ja, bilden här intill togs vid vårt möte 1990: Han står utanför radhuset, ser ganska allvarlig ut men hade strax innan var mycket lekfull och skrattig.

En engelsk god vän till mig hade tipsat om att Ishiguro gillade Bob Dylan och var duktig på att imitera honom.

Jag frågade honom om han kunde dra en låt och göra en Dylanimitation.

Och det kunde han.

Och det var oerhört roligt.