2017-09-26 16:47

2017-09-26 16:47

Balans mellan venetianskt och skandinaviskt

Bevan Taka, glaskonstnär, nu utställare hos Konsthantverjkarna i Karlstad, är född 1971 och ”upptäckte” glasblåsandet vid tjugo års ålder.

Denna livsavgörande upptäckt ägde rum i Nya Zeeland, Bevan Takas hemland.

Men i dag och sedan flera år är han bosatt och verksam i Varberg.

Han betonar sitt maoriska arv, och hur traditionella motiv hämtade från urbefolkningen betytt mycket.

Kanske mer än de konstnärliga erfarenheter Bevan Taka har fått av den venetianska glaskonsten, en rik källa till ideer och uppslag.

Men också ett slags konstens arv som han kanske förhåller sig aningen avvaktande inför.

Han talar nämligen om hur den venetianska glaskonsten driver mycket ”till gränsen” och längre än så.

Också den skandinaviska glaskonsten, i synnerhet det svenska konstglaset, har haft stort inflytande över Bevan Takas arbete: Edward Hald, Edwin Öhrström, Bertil Vallien, Kjell Engman är fyra av många.

Den venetianska glaskonsten i ”samspråk” med den skandinaviska.

Kanske kan man se Bevan Takas arbeten så?

Själv framhåller han att han gärna söker en balans mellan de två inriktningarna, det venetianskt barocka och den skandinaviskt stramare och renare.

Denna livsavgörande upptäckt ägde rum i Nya Zeeland, Bevan Takas hemland.

Men i dag och sedan flera år är han bosatt och verksam i Varberg.

Han betonar sitt maoriska arv, och hur traditionella motiv hämtade från urbefolkningen betytt mycket.

Kanske mer än de konstnärliga erfarenheter Bevan Taka har fått av den venetianska glaskonsten, en rik källa till ideer och uppslag.

Men också ett slags konstens arv som han kanske förhåller sig aningen avvaktande inför.

Han talar nämligen om hur den venetianska glaskonsten driver mycket ”till gränsen” och längre än så.

Också den skandinaviska glaskonsten, i synnerhet det svenska konstglaset, har haft stort inflytande över Bevan Takas arbete: Edward Hald, Edwin Öhrström, Bertil Vallien, Kjell Engman är fyra av många.

Den venetianska glaskonsten i ”samspråk” med den skandinaviska.

Kanske kan man se Bevan Takas arbeten så?

Själv framhåller han att han gärna söker en balans mellan de två inriktningarna, det venetianskt barocka och den skandinaviskt stramare och renare.