2017-09-13 16:57

2017-09-14 21:55

The Greek passion gör Sverigepremiär

KARLSTAD: Operan sätts för första gången någonsin upp i Sverige

I en grekisk by pågår rollfördelningen till påskens årliga passionsspel. Plötsligt dyker en samling flyktingar upp. Den fridfulla stämningen bryts och en serie av händelser sätts i rullning.

Bohuslav Martinůs verk – som handlar om vad som händer med ett välmående samhälle när en grupp främlingar i nöd dyker upp – gör premiär vid Värmlandsoperan under torsdagen. The Greek passion sätts för första gången upp på svensk mark, med tio föreställningar på stora scenen i Karlstad.

Operan från 1956 bygger på romanen Christ Recrucified, skriven av den grekiske författaren Nikos Kazantzakis. Som en röd tråd genom verket löper religionen, som ständigt är närvarande och formar karaktärernas beslut.

– Nikos Kazantzakis försökte alltid gestalta eller synliggöra människors strävan, och försökte förstå livets hemligheter. Och naturligtvis finns religionen som en stor ingrediens i det här, säger Peter Kajlinger, som spelar en nyckelroll i operan.

– Jag är berättare i stycket. Jag har inte många sångrepliker, utan många talande monologer. Jag kommer tillbaka till platsen där verket utspelar sig och minns allting en gång till. Och då kommer scenerna till liv, från mitt minne. Jag är berättaren och kaptenen, kan man säga.

Minns tillbaka

Kajlingers karaktär konverserar inte med de andra skådespelarna, utan minns tillbaka till händelser i hans förflutna.

– Det som varit utmanande för min del är hur jag skulle förhålla mig till de här minnena, med scenspråk och så. I början var det mer berättande, men det har vi försökt komma bort ifrån.

På scenen finns en rollfigur som spelar Kajlingers karaktär, fast i ung ålder när händelserna inträffade.

Samtida kopplingar

Romanförfattaren Nikos Kazantzakis ses av många som en av Greklands främsta författare. Mest känd är han kanske för Zorba, som fått stor spridning världen över. I romanen Christ Recrucified finns tydliga kopplingar till vår tid, då den bygger på hur ett samhälle påverkas av ankomsten av flyktingar.

I verkets inledningsfas pågår rollfördelningen till påskens passionsspel – där byborna intar rollerna som Kristus och apostlarna.

– Då kommer flyktingar från en närliggande by, och deras ankomst gör att det hela hettas till, livets villkor ställs på sin spets.

– Huvudtemat i romanen är inte flyktingarna, utan om passionsspelet. Personerna tar efter de tilldelade rollerna och verket handlar om religionens påverkan, och den ständiga frågan: vi kan ta emot flyktingar och vi har resurserna – men vill vi?

Varierande musik

Den tjeckiske tonsättaren Bohuslav Martinůs gjorde operan på beställning av engelska Covent Garden. Uppsättningen i Karlstad är av den anledningen engelskspråkig. Martinůs var samtida med Kazantzakis, och tillsammans utarbetade de operans synopsis och libretto.

Verkets musik är dramatisk, stark och uttrycksfull. Den innehåller många olika stilar och Kajlinger antyder att Martinůs blandar dem friskt.

– Tonsättaren använder olika estetiska uttryck och olika sätt att skriva. Musiken kan vara folklig, med blockflöjt och dragspel, och sedan kommer det plötsligt stora orkestersatser som är starka. I musiken finns alla möjliga ingredienser.

Kontroversiell

Martinůs verk var kontroversiellt när det kom ut 1956, och fick därför revideras. På 60-talet kom en ny version ut, men vid Värmlandsoperan är det originalversionen som sätts upp.

The Greek Passion har premiär torsdag den 14 september på Värmlandsoperans stora scen. Svensk översättning via textmaskin finns att tillgå för publiken. Tio föreställningar kommer att ges och den sista framförs lördag 28 oktober.

Bohuslav Martinůs verk – som handlar om vad som händer med ett välmående samhälle när en grupp främlingar i nöd dyker upp – gör premiär vid Värmlandsoperan under torsdagen. The Greek passion sätts för första gången upp på svensk mark, med tio föreställningar på stora scenen i Karlstad.

Operan från 1956 bygger på romanen Christ Recrucified, skriven av den grekiske författaren Nikos Kazantzakis. Som en röd tråd genom verket löper religionen, som ständigt är närvarande och formar karaktärernas beslut.

– Nikos Kazantzakis försökte alltid gestalta eller synliggöra människors strävan, och försökte förstå livets hemligheter. Och naturligtvis finns religionen som en stor ingrediens i det här, säger Peter Kajlinger, som spelar en nyckelroll i operan.

– Jag är berättare i stycket. Jag har inte många sångrepliker, utan många talande monologer. Jag kommer tillbaka till platsen där verket utspelar sig och minns allting en gång till. Och då kommer scenerna till liv, från mitt minne. Jag är berättaren och kaptenen, kan man säga.

Minns tillbaka

Kajlingers karaktär konverserar inte med de andra skådespelarna, utan minns tillbaka till händelser i hans förflutna.

– Det som varit utmanande för min del är hur jag skulle förhålla mig till de här minnena, med scenspråk och så. I början var det mer berättande, men det har vi försökt komma bort ifrån.

På scenen finns en rollfigur som spelar Kajlingers karaktär, fast i ung ålder när händelserna inträffade.

Samtida kopplingar

Romanförfattaren Nikos Kazantzakis ses av många som en av Greklands främsta författare. Mest känd är han kanske för Zorba, som fått stor spridning världen över. I romanen Christ Recrucified finns tydliga kopplingar till vår tid, då den bygger på hur ett samhälle påverkas av ankomsten av flyktingar.

I verkets inledningsfas pågår rollfördelningen till påskens passionsspel – där byborna intar rollerna som Kristus och apostlarna.

– Då kommer flyktingar från en närliggande by, och deras ankomst gör att det hela hettas till, livets villkor ställs på sin spets.

– Huvudtemat i romanen är inte flyktingarna, utan om passionsspelet. Personerna tar efter de tilldelade rollerna och verket handlar om religionens påverkan, och den ständiga frågan: vi kan ta emot flyktingar och vi har resurserna – men vill vi?

Varierande musik

Den tjeckiske tonsättaren Bohuslav Martinůs gjorde operan på beställning av engelska Covent Garden. Uppsättningen i Karlstad är av den anledningen engelskspråkig. Martinůs var samtida med Kazantzakis, och tillsammans utarbetade de operans synopsis och libretto.

Verkets musik är dramatisk, stark och uttrycksfull. Den innehåller många olika stilar och Kajlinger antyder att Martinůs blandar dem friskt.

– Tonsättaren använder olika estetiska uttryck och olika sätt att skriva. Musiken kan vara folklig, med blockflöjt och dragspel, och sedan kommer det plötsligt stora orkestersatser som är starka. I musiken finns alla möjliga ingredienser.

Kontroversiell

Martinůs verk var kontroversiellt när det kom ut 1956, och fick därför revideras. På 60-talet kom en ny version ut, men vid Värmlandsoperan är det originalversionen som sätts upp.

The Greek Passion har premiär torsdag den 14 september på Värmlandsoperans stora scen. Svensk översättning via textmaskin finns att tillgå för publiken. Tio föreställningar kommer att ges och den sista framförs lördag 28 oktober.

  • Johannes Ollson