2017-09-07 16:03

2017-09-07 16:03

JH Engström om landskapet, orden, minnen och nostalgi

FOTO - OCH FILMUTSTÄLLNING: "Världen jag växte upp i står under hot"

Fotografen och konstnären JH Engström har ett nära förhållande till det värmländska landskapet.
– Förhållandet har alltid varit laddat, ända sedan jag var barn, säger han.
Så tystnar han en stund och lägger sedan till:
– En sorts kärleksladdning, det handlar det om i mitt fall...

JH Engström, internationellt uppmärksammad fotograf, bor i Östra Ämtervik och utanför Paris.

Under fredagskvällen invigs på Värmlands Museum i Karlstad hans nya och stora utställning. Den heter Crash, vilket också är titeln på en med utställningen i viss mån sammanhängande bok.

Utställningen är indelad i fem avsnitt.

Ett avsnitt är en bildserioe byggd på en nytolkning av boken Trying to dance (2004), och dess titel är Revoir (Återseende).

Kortfilmen Här är en hyllning till det som utgör fotografen/konstnärens vardag.

Även bildserien October 2016 fångar in JH Engströms vardag, platser, känslor.

Installation med ord

Vidare visas på Värmlands Museums Engström-utställning Crash ett större antal stora landskapsbilder, värmländska landskap, och dessa färgbilder i stort format är fotografiernas negativ.

I en text till utställningen, som är producerad av länsmuseet i samarbete med Angie Åström, beskrivs landskapsbilderna som ”det känslomässiga bränslet till utställningen” och till boken Crash.

En femte del av utställningen är den trespråkiga filminstallation som kallas Ordet/Le mot/The word.

Runt 160 ord har valts ut och filmen visar hur ordet - på svenska, engelska och franska - målas med stora bokstäver i svart färg på en vit vägg:

Ett exempel:

La tolérance

The tolerance

Toleransen

Ytterligare ett exempel hämtat från filmen:

Mognaden

The maturity

La maturité

En dag med ”trygghet”

– Jag har valt abstrakta substantiv, och alla orden är sådana som får mig att tänka, det är ord som väcker min nyfikenhet.

Frågan om det finns en sorts ”röd tråd” som binder ihop orden får JH Engström att tystna och tänka en stund.

– Alltså, den ”röda tråden” skulle kunna vara att det är ord som kommer till mig och som har en speciell laddning.

Det viktiga är förstås att vart och ett av de cirka 160 orden väger tungt i Engströms tankevärld:

– Jag skulle kunna prata en hel dag om ordet ”trygghet”! säger han.

Nostalgi

Mycket på utställningen handlar om minnen, kanske till och med om nostalgi, då nostalgi i en mening som närmar sig ordets språkhistoriska grund, en grund man hittar hos de gamla grekerna:

Nostalgi består av nostos (hemkomst) och algos (längtan).

Den ”nostalgi” som man möjligen kan hitta hos JH Engström har ingenting att göra med trivsam och småkul second handshops-nostalgi.

Det handlar mer om idéhistorikern Karin Johannissons tolkning av nostalgi, till exempel ett slags kroppsligt igenkännande av ett landskap.

– Det infinner sig ett särskilt slags lugn när jag går i landskapet jag är bekant med, jag liksom ”sitter ihop” med landskapet, säger JH Engström och talar då om det värmländska landskap han upplevt sedan barndomen.

Och som han under de senaste ganska många åren har haft inpå sig, i Östra Ämtervik.

Någonting har hänt

I det informationsblad som tryckts upp till utställningen i Karlstad (utställningen pågår till januari 2018) finns ett citat av JH Engström som anger en del av den känslomässiga grunden till utställningen.

Han skriver: ”Världen jag växte upp i står under hot”.

Samtidigt så betraktar den ny 48-årige fotografen/konstnären landskapen:

”Landskapen breder ut sig vackra och orubbliga som alltid”.

Landskapen han ser finns med sedan barnsben.

Men något har alltså hänt:

”Nu kan jag inte längre se dem som innan”.

JH Engström är naturligtvis inte ensam om den erfarenheten, men han artikulerar den och skildrar den med stort djupsinne och fotografisk skönhet.

JH Engström, internationellt uppmärksammad fotograf, bor i Östra Ämtervik och utanför Paris.

Under fredagskvällen invigs på Värmlands Museum i Karlstad hans nya och stora utställning. Den heter Crash, vilket också är titeln på en med utställningen i viss mån sammanhängande bok.

Utställningen är indelad i fem avsnitt.

Ett avsnitt är en bildserioe byggd på en nytolkning av boken Trying to dance (2004), och dess titel är Revoir (Återseende).

Kortfilmen Här är en hyllning till det som utgör fotografen/konstnärens vardag.

Även bildserien October 2016 fångar in JH Engströms vardag, platser, känslor.

Installation med ord

Vidare visas på Värmlands Museums Engström-utställning Crash ett större antal stora landskapsbilder, värmländska landskap, och dessa färgbilder i stort format är fotografiernas negativ.

I en text till utställningen, som är producerad av länsmuseet i samarbete med Angie Åström, beskrivs landskapsbilderna som ”det känslomässiga bränslet till utställningen” och till boken Crash.

En femte del av utställningen är den trespråkiga filminstallation som kallas Ordet/Le mot/The word.

Runt 160 ord har valts ut och filmen visar hur ordet - på svenska, engelska och franska - målas med stora bokstäver i svart färg på en vit vägg:

Ett exempel:

La tolérance

The tolerance

Toleransen

Ytterligare ett exempel hämtat från filmen:

Mognaden

The maturity

La maturité

En dag med ”trygghet”

– Jag har valt abstrakta substantiv, och alla orden är sådana som får mig att tänka, det är ord som väcker min nyfikenhet.

Frågan om det finns en sorts ”röd tråd” som binder ihop orden får JH Engström att tystna och tänka en stund.

– Alltså, den ”röda tråden” skulle kunna vara att det är ord som kommer till mig och som har en speciell laddning.

Det viktiga är förstås att vart och ett av de cirka 160 orden väger tungt i Engströms tankevärld:

– Jag skulle kunna prata en hel dag om ordet ”trygghet”! säger han.

Nostalgi

Mycket på utställningen handlar om minnen, kanske till och med om nostalgi, då nostalgi i en mening som närmar sig ordets språkhistoriska grund, en grund man hittar hos de gamla grekerna:

Nostalgi består av nostos (hemkomst) och algos (längtan).

Den ”nostalgi” som man möjligen kan hitta hos JH Engström har ingenting att göra med trivsam och småkul second handshops-nostalgi.

Det handlar mer om idéhistorikern Karin Johannissons tolkning av nostalgi, till exempel ett slags kroppsligt igenkännande av ett landskap.

– Det infinner sig ett särskilt slags lugn när jag går i landskapet jag är bekant med, jag liksom ”sitter ihop” med landskapet, säger JH Engström och talar då om det värmländska landskap han upplevt sedan barndomen.

Och som han under de senaste ganska många åren har haft inpå sig, i Östra Ämtervik.

Någonting har hänt

I det informationsblad som tryckts upp till utställningen i Karlstad (utställningen pågår till januari 2018) finns ett citat av JH Engström som anger en del av den känslomässiga grunden till utställningen.

Han skriver: ”Världen jag växte upp i står under hot”.

Samtidigt så betraktar den ny 48-årige fotografen/konstnären landskapen:

”Landskapen breder ut sig vackra och orubbliga som alltid”.

Landskapen han ser finns med sedan barnsben.

Men något har alltså hänt:

”Nu kan jag inte längre se dem som innan”.

JH Engström är naturligtvis inte ensam om den erfarenheten, men han artikulerar den och skildrar den med stort djupsinne och fotografisk skönhet.