2017-08-29 13:09

2017-08-29 13:09

Eyvinds barndomstrakt och arbetsplatser

BOKEN: Boken om pojken som blev Nobelpristagare

Eyvind Johnsons författarskap blev med åren ett av de största under det svenska 1900-talet.
Den självbiografiska sviten ”Romanen om Olof”, Krilonserien samt - och främst - romanerna ”Hans nådes tid” och ”Strändernas svall”
bär syn för sägen. I synnerhet i vår utsatta tid är Eyvind Johnson en ständigt aktuell författare. Han var en stark motståndare till alla totalitära rörelser.
Därtill blev han en viktig banbrytare för litterär modernism.

Förra året utkom, på förlaget Black Island Books i Luleå, en till omfånget tunn bok med titeln ”Eyvind”.

Författaren är Peo Rask, värmlänning (född i Karlstad), och den som äger Black Island Books, ett av dessa småförlag som många gånger publicerar det i positiv mening udda.

I boken ”Eyvind” går Peo Rask bokstavligen i Eyvind Johnsons norrbottniska fotspår.

Vandringarna för honom till Näsberg och Hedberget, Bodön och Björns tegelbruk, platser av betydelse för den unge pojken, som senare lämnade Sverige och utvecklades till författare under flera år i Frankrike.

I Peo Rasks bok finns också berättelsen - framför allt med hjälp av Hans Wehlins bilder från tre julidagar 1976 - om Johnsons sista besök i barndoms - och ungdomstrakterna.

Och det är ett lika ovanligt som gripande dokument; Eyvind Johnson hade vid resetillfället bara några veckor kvar att leva. Han var då märkt av en svår sjukdom, något som bilderna tydliggör.

Verkligheten

Boken ”Eyvind” av Peo Rask berättar om verklighetens platser.

De platser som förekommer i Johnsons ”Romanen om Olof”, den svit om fyra viktiga romaner som mer eller mindre faktatroget skildrar Johnsons tidiga år: Barndomen, uppbrottstiden.

Det var åren då han mot dåliga odds (men med järnhård viljestyrka) slog in på den långa och mödosamma vägen till författarskap, berömmelse, en stol i Svenska Akademien och ett Nobelpris i litteratur (1974).

Nobelpriset delade han med akademikollegan Harry Martinson; priset mötte hård kritik i media men var trots kritikstormen mycket välförtjänt.

Inget protokoll

Peo Rask påpekar - helt riktigt - att de fyra böcker som bildar sviten ”Romanen om Olof” inte är något ”självbiografiskt protokoll utan en skönlitterär skildring”.

En skildring av exempelvis Johnsons arbete vid stenbrottet i Näsberg och timmerskiljet på Bodön.

Men innan dess: En bagarstuga i Björkelunda, huset där Olof Edvin Verner Johnson föddes - förnamnet Eyvind tog han senare - i juli år 1900.

Huset är bevarat och upprustat och går att besöka, förstås. I boken publicerade kartor underlättar för den som vill se byggnader och platser i verkligheten.

Det gäller inte enbart bagarstugan utan även Johnsons gamla arbetsplatser.

Väl skildrat

Peo Rask blandar kommentarer om Johnsons texter, han citerar och han beskriver det han ser och känner inför mötena med de platser som bidrog till att utveckla Johnson till: Proletärförfattare och litterär modernist, debattör och försvarare av mänskliga värden.

Hårt och inte sällan farligt arbete präglade den unge och blivande författarens tidiga år.

Dessa år skildras väl av Rask, som med den inte så omfångsrika boken ”Eyvind” påminner oss om ett av det svenska - och europeiska! - 1900-talets märkligare författarskap.

Boken är resultatet av ett samarbete med Eyvind Johnson-sällskapets Bodenavdelning, och förlagets hemsidesadress är www.blackisland.se.

Förra året utkom, på förlaget Black Island Books i Luleå, en till omfånget tunn bok med titeln ”Eyvind”.

Författaren är Peo Rask, värmlänning (född i Karlstad), och den som äger Black Island Books, ett av dessa småförlag som många gånger publicerar det i positiv mening udda.

I boken ”Eyvind” går Peo Rask bokstavligen i Eyvind Johnsons norrbottniska fotspår.

Vandringarna för honom till Näsberg och Hedberget, Bodön och Björns tegelbruk, platser av betydelse för den unge pojken, som senare lämnade Sverige och utvecklades till författare under flera år i Frankrike.

I Peo Rasks bok finns också berättelsen - framför allt med hjälp av Hans Wehlins bilder från tre julidagar 1976 - om Johnsons sista besök i barndoms - och ungdomstrakterna.

Och det är ett lika ovanligt som gripande dokument; Eyvind Johnson hade vid resetillfället bara några veckor kvar att leva. Han var då märkt av en svår sjukdom, något som bilderna tydliggör.

Verkligheten

Boken ”Eyvind” av Peo Rask berättar om verklighetens platser.

De platser som förekommer i Johnsons ”Romanen om Olof”, den svit om fyra viktiga romaner som mer eller mindre faktatroget skildrar Johnsons tidiga år: Barndomen, uppbrottstiden.

Det var åren då han mot dåliga odds (men med järnhård viljestyrka) slog in på den långa och mödosamma vägen till författarskap, berömmelse, en stol i Svenska Akademien och ett Nobelpris i litteratur (1974).

Nobelpriset delade han med akademikollegan Harry Martinson; priset mötte hård kritik i media men var trots kritikstormen mycket välförtjänt.

Inget protokoll

Peo Rask påpekar - helt riktigt - att de fyra böcker som bildar sviten ”Romanen om Olof” inte är något ”självbiografiskt protokoll utan en skönlitterär skildring”.

En skildring av exempelvis Johnsons arbete vid stenbrottet i Näsberg och timmerskiljet på Bodön.

Men innan dess: En bagarstuga i Björkelunda, huset där Olof Edvin Verner Johnson föddes - förnamnet Eyvind tog han senare - i juli år 1900.

Huset är bevarat och upprustat och går att besöka, förstås. I boken publicerade kartor underlättar för den som vill se byggnader och platser i verkligheten.

Det gäller inte enbart bagarstugan utan även Johnsons gamla arbetsplatser.

Väl skildrat

Peo Rask blandar kommentarer om Johnsons texter, han citerar och han beskriver det han ser och känner inför mötena med de platser som bidrog till att utveckla Johnson till: Proletärförfattare och litterär modernist, debattör och försvarare av mänskliga värden.

Hårt och inte sällan farligt arbete präglade den unge och blivande författarens tidiga år.

Dessa år skildras väl av Rask, som med den inte så omfångsrika boken ”Eyvind” påminner oss om ett av det svenska - och europeiska! - 1900-talets märkligare författarskap.

Boken är resultatet av ett samarbete med Eyvind Johnson-sällskapets Bodenavdelning, och förlagets hemsidesadress är www.blackisland.se.