2017-08-23 14:22

2017-08-23 14:22

Porträtt från och av en by i Värmland

KULTUR: Människor och miljöer från Sätergårdens 50-tal och 60-tal

Prästen, poeten och psalmdiktaren Christina Lövestam växte upp i en by mitt i Värmland.
Byn heter Sätergården och den ligger ett stycke sydsydost om Torsby.
Nu ger Christina Lövestam ut en diktsamling med minnen från uppväxten i byn.

Diktsamlingens titel är ”Porträtt från en värmländsk by”.

Boktiteln slår an en allmängiltig ton. Det har ju faktiskt funnits många värmländska byar som den Christina Lövestam bodde i under sitt livs första nitton år.

Avfolkningen av landsbygden och urbaniseringen har förändrat landskapet sedan 1950-talet och det följande årtiondet.

Under de i boken aktuella åren bodde ungefär 300 personer i Sätergården.

”Något färre bor där nu”, skriver författaren med en nästan sorgsen ton i förordet till diktsamlingen vars porträtt inte bygger på intervjuer eller efterforskningar.

Dikterna bygger enbart på författarens minnen från bylivet, och de minnena är starka.

Ordbyte

”Porträtt från en värmländsk by”. Med byte av ett enda av titelns ord - ”av” får ersätta ”från” - kan man förändra helhetsintrycket av Christina Lövestams bok.

Tillsammans bildar personporträtten från Sätergården då ett porträtt av själva byn.

Det finns gott om tidigare exempel på sådant, från amerikanen Edgar Lee Masters` ”Spoon River-antologin” till den svenske poeten Stig Sjödins ”Sotfragment”. I den senare boken ger personporträtten även en samlad bild av en autentiskt svensk, arbetsplats, Sandvikens Järnverk. Edgar Lee Masters samling - dikter i vilka avlidna talar - berättar om livet och döden i den lilla staden ”Spoon River” vars förebild i viss mån var författarens hemstad Garnett i Kansas.

Christina Lövestam är inte överraskande medveten om hur detta berättargrepp fungerar; hon nämner det också i bokens förord.

Hedersprost i Skara stift

Christina Lövestam, som bor och arbetar i Alingsås, är präst (t o m hedersprost, utnämnd av biskop Åke Bonnier i Skara stift), och har publicerat både böcker och psalmer.

Hon är född 1949 och uppväxtåren sammanföll med stora förändringar av det svenska samhället i stort och i smått.

Sätergården gick inte fri från förändringarna, och dessa - motoriseringen av samhället, TV:ns etablering (på radions bekostnad?) och mycket därtill - beskrivs i dikterna.

Samtidigt ger de förändringens vindar som drar fram över övre Fryksdalen inte så snabba och dramatiska förändringar.

Gamla sedvänjor dröjer sig kvar.

Miljöbilder

Inte bara personporträtt fyller diktsamlingen nästan 140 sidor.

Även om personporträtten - av Multgubben och Röda Nisse, Bröderna Tyst och Älvdalingen - dominerar finns också annat: Nedslag i naturen - ”Hallon” och ”Floxblommor” och ”Blåsippor” - är några sådana texter.

Annat är miljöbilder som rimligen väcker känslor hos läsare av en viss ålderskategori och med rötter i landsbygdsmyllan: Bilder av en lanthandel (som konkurreras ut av tätortens snabbköp!), skolan där psalmer inledde skoldagen och en välsignelse avslutade densamma, och en dikt om Värmland som liknas vid ett päron som vilar på innanhavet.

Mycket sådant finns i Christina Lövestams läsvärda samling som (väl?) ges ut på eget förlag och har (det för beställningar viktiga) ISBN-numret 978 - 7683 - 732 -0.

Men framför allt fastnar man för personporträtten, dessa människobilder som är skrivna med ömhet och kärlek, äkthet och djup förståelse. Som följande tragiska kvinnoporträtt:

Kärleken levde med dig,

kärlek och skratt och sorg.

Du blev alltid påmind

om barnet du miste.

Du miste din enfödda dotter.

Du blev alltid påmind

av henne som skulle ha blivit

din enfödda dotters mormor.

Det är längesen nu

det var längesen då.

Diktsamlingens titel är ”Porträtt från en värmländsk by”.

Boktiteln slår an en allmängiltig ton. Det har ju faktiskt funnits många värmländska byar som den Christina Lövestam bodde i under sitt livs första nitton år.

Avfolkningen av landsbygden och urbaniseringen har förändrat landskapet sedan 1950-talet och det följande årtiondet.

Under de i boken aktuella åren bodde ungefär 300 personer i Sätergården.

”Något färre bor där nu”, skriver författaren med en nästan sorgsen ton i förordet till diktsamlingen vars porträtt inte bygger på intervjuer eller efterforskningar.

Dikterna bygger enbart på författarens minnen från bylivet, och de minnena är starka.

Ordbyte

”Porträtt från en värmländsk by”. Med byte av ett enda av titelns ord - ”av” får ersätta ”från” - kan man förändra helhetsintrycket av Christina Lövestams bok.

Tillsammans bildar personporträtten från Sätergården då ett porträtt av själva byn.

Det finns gott om tidigare exempel på sådant, från amerikanen Edgar Lee Masters` ”Spoon River-antologin” till den svenske poeten Stig Sjödins ”Sotfragment”. I den senare boken ger personporträtten även en samlad bild av en autentiskt svensk, arbetsplats, Sandvikens Järnverk. Edgar Lee Masters samling - dikter i vilka avlidna talar - berättar om livet och döden i den lilla staden ”Spoon River” vars förebild i viss mån var författarens hemstad Garnett i Kansas.

Christina Lövestam är inte överraskande medveten om hur detta berättargrepp fungerar; hon nämner det också i bokens förord.

Hedersprost i Skara stift

Christina Lövestam, som bor och arbetar i Alingsås, är präst (t o m hedersprost, utnämnd av biskop Åke Bonnier i Skara stift), och har publicerat både böcker och psalmer.

Hon är född 1949 och uppväxtåren sammanföll med stora förändringar av det svenska samhället i stort och i smått.

Sätergården gick inte fri från förändringarna, och dessa - motoriseringen av samhället, TV:ns etablering (på radions bekostnad?) och mycket därtill - beskrivs i dikterna.

Samtidigt ger de förändringens vindar som drar fram över övre Fryksdalen inte så snabba och dramatiska förändringar.

Gamla sedvänjor dröjer sig kvar.

Miljöbilder

Inte bara personporträtt fyller diktsamlingen nästan 140 sidor.

Även om personporträtten - av Multgubben och Röda Nisse, Bröderna Tyst och Älvdalingen - dominerar finns också annat: Nedslag i naturen - ”Hallon” och ”Floxblommor” och ”Blåsippor” - är några sådana texter.

Annat är miljöbilder som rimligen väcker känslor hos läsare av en viss ålderskategori och med rötter i landsbygdsmyllan: Bilder av en lanthandel (som konkurreras ut av tätortens snabbköp!), skolan där psalmer inledde skoldagen och en välsignelse avslutade densamma, och en dikt om Värmland som liknas vid ett päron som vilar på innanhavet.

Mycket sådant finns i Christina Lövestams läsvärda samling som (väl?) ges ut på eget förlag och har (det för beställningar viktiga) ISBN-numret 978 - 7683 - 732 -0.

Men framför allt fastnar man för personporträtten, dessa människobilder som är skrivna med ömhet och kärlek, äkthet och djup förståelse. Som följande tragiska kvinnoporträtt:

Kärleken levde med dig,

kärlek och skratt och sorg.

Du blev alltid påmind

om barnet du miste.

Du miste din enfödda dotter.

Du blev alltid påmind

av henne som skulle ha blivit

din enfödda dotters mormor.

Det är längesen nu

det var längesen då.