2017-07-19 06:00

2017-07-19 07:43

Läs dig bort till andra världar

LITTERATUR: Från helvetet till Lilliput och rymden

Andra världar. Brobdingnag. Övärlden. Underlandet. Narnia.
Litteraturen är full av berättelser som utspelar sig i världar bortom vår egen.

Fantasin har inga gränser och i litteraturen får den fritt spelrum. Den realistiska berättartraditionen är rik, outsinlig, och visst utspelas också ickerealistisk litteratur i vår värld. Men från de fiktiva platserna kan vi se vår egen tillvaro ur nya synvinklar – eller bara låta oss förtrollas, förföras eller förfasas och få en paus från samtidens brus.

Den allsmäktiga författaren skapar och befolkar sina egna världar, inspireras av religiösa urkunder eller av tidigare författares verk. I de andra världarna gestaltas frågor om gott och ont, människans natur, politik, kärlek och självförverkligande på arenor som lyder sina egna lagar. Genom seklerna har möjligheten att skapa nya världar gett upphov till kittlande, tankeväckande, skrämmande och roande verk.

Böcker om andra världar

Dante Alighieri ”Den gudomliga komedin” (cirka 1320)

Låt sista ordet om det fiktiva i Dantes världar vara osagt, men om helvetet, skärselden och paradiset existerar är det ändå osannolikt att de gör det i just den här skepnaden, med alla sina detaljer.

Resan börjar när författaren ”i en dunkel skog gått vilse” och i hundra sånger på vers följer läsaren honom ner genom de brutala straffen i helvetets nio kretsar, på vägen upp mot Skärseldsbergets topp och slutligen in i Paradisets fullkomliga ljus och kärlek.

Jonathan Swift ”Gullivers resor” (1726)

Bokens berättare Lemuel Gulliver hamnar efter ett skeppsbrott på ön Lilliput, där han framstår som en jätte för de sex tum korta invånarna. I bokens andra del får han själv uppleva hur det är att vara liten i jättarnas land Brobdingnag, varifrån han reser till den av filosofer och vetenskapsmän befolkade flygande ön Laputa. Till sist besöker han ett enkelt samhälle befolkat av de förnuftiga fyrbenta houyhnhnms, som hemsöks av grymma människoliknande yahooer.

Trots att boken på ytan utspelar sig i fiktiva världar är den också en kommentar till Swifts engelska samtid.

Lewis Carroll ”Alice i underlandet” (1865)

Sjuåriga Alice är uttråkad när hon får se en stressad kanin med fickur. Hon följer efter honom ner i ett kaninhål och faller länge, länge ner till det bisarra underlandet, där hon ömsom växer och krymper och bland många andra träffar den grymma drottningen Hjärter Dam och får spela krocket med flamingor som klubbor och igelkottar som klot.

Nonsensverser och språklig kreativitet präglar boken, som fick en fortsättning i ”Spegellandet” 1871.

Tove Jansson ”Mumin”-böckerna (1945-1970)

I Karlstad har Tove Janssons Muminvärld fått en extra aktualitet, men böckerna är en upplevelse i sig. Den idylliska Mumindalen är inte så trygg som den verkar. Översvämning, isande vinter och en brännande komet hotar tillvaron för dalens invånare medan de kämpar med att leva i fred med varandra och sig själva. Tove Jansson visar på en sällsynt klokskap och insikt i människans väsen i skenbart enkla berättelser.

C S Lewis ”Narnia”-böckerna (1950–1956)

Hur många barn och vuxna har inte drömt om att en garderob ska leda till en okänd värld? Det är just det som händer de fyra syskonen Pevensie i Narnia-böckerna. I en bokserie med stark kristen symbolik – kanske tydligast uttryckt i det talande lejonet Aslan – följer man syskonens kamp för att skydda ett Narnia där tiden går mycket fortare än i vår värld.

Astrid Lindgren ”Mio min mio” (1954)

Bo Vilhelm Olsson är föräldralös och drömmer om sin frånvarande far. Så en kväll hittar han en flaska, som innehåller en ande och får äntligen komma till sin pappa, som är kung i Landet i fjärran. Där får han en ny tillvaro som prins Mio. Men det är ingen evig idyll som möter honom, utan ett sagorike som hotas av den grymme riddar Kato i Landet utanför, som ligger i ständigt mörker och där klagande fåglar kretsar runt den ensamma stenborgen som är Katos fäste.

Med sina medvetna upprepningar lämpar sig ”Mio min Mio” väl för högläsning. Det är en saga om ondska, mod och solidaritet för alla åldrar.

Ursula K Le Guin ”Övärlden”- böckerna (1968-2001)

I romanserien om fem böcker följer läsaren den begåvade magikern Ged genom hela hans liv, från ung student till åldrad man i en värld som består av just mångskiftande öar på ett stort hav. Under en magisk duell råkar han framkalla en skuggfigur, som attackerar honom och som han får kämpa hårt för att bli fri från. I seriens andra bok möter han Tenar, som då är en isolerad prästinna för en religiös kult. I mötet med Ged i en underjordisk labyrint ifrågasätter hon sin livsuppgift.

”Övärlden”-böckernas komplexa karaktärer utvecklas i takt med vad som händer dem. Genom att ta konsekvenserna av sina egna val och handlingar och blir de bekantskaper som är svåra att släppa.

Michael Ende ”Den oändliga historien” (1979)

Bastian Balthasar Bux är en ensam elvaåring, vars mamma har dött och vars pappa knappt orkar med honom. Han stjäl en bok med titeln ”Den oändliga historien” från ett antikvariat och fängslas av berättelsen om Fantásien, ett land som håller på att försvinna och vars barnhärskarinna är svårt sjuk. För att rädda Fantásien kliver Bastian själv in i fantasiriket, men riskerar att bli kvar och förlora sig själv där.

Inskriptionen på barnhärskarinnans symbol, ”gör vad du vill” visar sig betyda något annat än att göra det man har lust med.

Erik Granström ”Krönikan om den femte konfluxen” (2004–2016)

Sprungna ur ett rollspel utgör de fyra böckerna ”Svavelvinter”, ”Slaktare små”, ”Vredesverk” och ”Vanderland” en komplex berättelse som utspelar sig i öriket Trakorien. Berättelsen är en mosaik av karaktärer och intriger, vars centralpunkt är den kommande – och för framtiden avgörande – femte konfluxen. Författaren har inspirerats av en rad historiska kulturer, fenomen och uttryck och av alla dessa fragment skapat ett säreget lapptäcke, både till språk och intrig.

China Miéville ”Un Lun Dun” (2007)

Vännerna Zanna och Deeba snubblar in i UnLondon genom en hemlig ingång. De hamnar i en stad som befolkas av alla Londons trasiga föremål, men som dessvärre hotas av smog. Det här är en hisnande berättelse full av ordlekar, felhörningar och osannolika varelser, som papperskorgar som kan kampsport –binjas kallas de i boken, som inte finns i svensk översättning. Den vänder också upp och ner på en del av fantasygenrens klichéer. För vem är den utvalda och spelar det egentligen någon roll?

Nnedi Okorafor ”Binti” (2015)

Binti är en kortroman, där huvudpersonen med samma namn som boken blir den första av himbafolket att få studera vid det intergalaktiska universitetet Oomza uni. Resan genom rymden förändrar Bintis liv, då rymdskeppet tas över av medusor som mördar alla hennes medpassagerare. Hon lyckas, med hjälp av ett magiskt föremål, upprätta en kommunikation med en av medusorna och står så småningom inför uppgiften att försöka mäkla fred mellan människor och medusor innan hon kan börja sina studier. En av Nnedi Okorafors styrkor är hur hon låter organiskt liv och högteknologi smälta samman, snarare än stå i konflikt med varandra.

Boken är den första en trilogi, där den sista delen ännu inte är utgiven.

Fotnot: Information om utgivningsår är hämtad från Nationalencyklopedin eller Wikipedia, medan uppgifter om handlingen även kommer från artikelförfattarens egna läsupplevelser. Citatet ur ”Den gudomliga komedin” är hämtat ur Ingvar Björkesons översättning. Merparten av böckerna i sammanställningen finns att låna på bibliotek.

Fantasin har inga gränser och i litteraturen får den fritt spelrum. Den realistiska berättartraditionen är rik, outsinlig, och visst utspelas också ickerealistisk litteratur i vår värld. Men från de fiktiva platserna kan vi se vår egen tillvaro ur nya synvinklar – eller bara låta oss förtrollas, förföras eller förfasas och få en paus från samtidens brus.

Den allsmäktiga författaren skapar och befolkar sina egna världar, inspireras av religiösa urkunder eller av tidigare författares verk. I de andra världarna gestaltas frågor om gott och ont, människans natur, politik, kärlek och självförverkligande på arenor som lyder sina egna lagar. Genom seklerna har möjligheten att skapa nya världar gett upphov till kittlande, tankeväckande, skrämmande och roande verk.

Böcker om andra världar

Dante Alighieri ”Den gudomliga komedin” (cirka 1320)

Låt sista ordet om det fiktiva i Dantes världar vara osagt, men om helvetet, skärselden och paradiset existerar är det ändå osannolikt att de gör det i just den här skepnaden, med alla sina detaljer.

Resan börjar när författaren ”i en dunkel skog gått vilse” och i hundra sånger på vers följer läsaren honom ner genom de brutala straffen i helvetets nio kretsar, på vägen upp mot Skärseldsbergets topp och slutligen in i Paradisets fullkomliga ljus och kärlek.

Jonathan Swift ”Gullivers resor” (1726)

Bokens berättare Lemuel Gulliver hamnar efter ett skeppsbrott på ön Lilliput, där han framstår som en jätte för de sex tum korta invånarna. I bokens andra del får han själv uppleva hur det är att vara liten i jättarnas land Brobdingnag, varifrån han reser till den av filosofer och vetenskapsmän befolkade flygande ön Laputa. Till sist besöker han ett enkelt samhälle befolkat av de förnuftiga fyrbenta houyhnhnms, som hemsöks av grymma människoliknande yahooer.

Trots att boken på ytan utspelar sig i fiktiva världar är den också en kommentar till Swifts engelska samtid.

Lewis Carroll ”Alice i underlandet” (1865)

Sjuåriga Alice är uttråkad när hon får se en stressad kanin med fickur. Hon följer efter honom ner i ett kaninhål och faller länge, länge ner till det bisarra underlandet, där hon ömsom växer och krymper och bland många andra träffar den grymma drottningen Hjärter Dam och får spela krocket med flamingor som klubbor och igelkottar som klot.

Nonsensverser och språklig kreativitet präglar boken, som fick en fortsättning i ”Spegellandet” 1871.

Tove Jansson ”Mumin”-böckerna (1945-1970)

I Karlstad har Tove Janssons Muminvärld fått en extra aktualitet, men böckerna är en upplevelse i sig. Den idylliska Mumindalen är inte så trygg som den verkar. Översvämning, isande vinter och en brännande komet hotar tillvaron för dalens invånare medan de kämpar med att leva i fred med varandra och sig själva. Tove Jansson visar på en sällsynt klokskap och insikt i människans väsen i skenbart enkla berättelser.

C S Lewis ”Narnia”-böckerna (1950–1956)

Hur många barn och vuxna har inte drömt om att en garderob ska leda till en okänd värld? Det är just det som händer de fyra syskonen Pevensie i Narnia-böckerna. I en bokserie med stark kristen symbolik – kanske tydligast uttryckt i det talande lejonet Aslan – följer man syskonens kamp för att skydda ett Narnia där tiden går mycket fortare än i vår värld.

Astrid Lindgren ”Mio min mio” (1954)

Bo Vilhelm Olsson är föräldralös och drömmer om sin frånvarande far. Så en kväll hittar han en flaska, som innehåller en ande och får äntligen komma till sin pappa, som är kung i Landet i fjärran. Där får han en ny tillvaro som prins Mio. Men det är ingen evig idyll som möter honom, utan ett sagorike som hotas av den grymme riddar Kato i Landet utanför, som ligger i ständigt mörker och där klagande fåglar kretsar runt den ensamma stenborgen som är Katos fäste.

Med sina medvetna upprepningar lämpar sig ”Mio min Mio” väl för högläsning. Det är en saga om ondska, mod och solidaritet för alla åldrar.

Ursula K Le Guin ”Övärlden”- böckerna (1968-2001)

I romanserien om fem böcker följer läsaren den begåvade magikern Ged genom hela hans liv, från ung student till åldrad man i en värld som består av just mångskiftande öar på ett stort hav. Under en magisk duell råkar han framkalla en skuggfigur, som attackerar honom och som han får kämpa hårt för att bli fri från. I seriens andra bok möter han Tenar, som då är en isolerad prästinna för en religiös kult. I mötet med Ged i en underjordisk labyrint ifrågasätter hon sin livsuppgift.

”Övärlden”-böckernas komplexa karaktärer utvecklas i takt med vad som händer dem. Genom att ta konsekvenserna av sina egna val och handlingar och blir de bekantskaper som är svåra att släppa.

Michael Ende ”Den oändliga historien” (1979)

Bastian Balthasar Bux är en ensam elvaåring, vars mamma har dött och vars pappa knappt orkar med honom. Han stjäl en bok med titeln ”Den oändliga historien” från ett antikvariat och fängslas av berättelsen om Fantásien, ett land som håller på att försvinna och vars barnhärskarinna är svårt sjuk. För att rädda Fantásien kliver Bastian själv in i fantasiriket, men riskerar att bli kvar och förlora sig själv där.

Inskriptionen på barnhärskarinnans symbol, ”gör vad du vill” visar sig betyda något annat än att göra det man har lust med.

Erik Granström ”Krönikan om den femte konfluxen” (2004–2016)

Sprungna ur ett rollspel utgör de fyra böckerna ”Svavelvinter”, ”Slaktare små”, ”Vredesverk” och ”Vanderland” en komplex berättelse som utspelar sig i öriket Trakorien. Berättelsen är en mosaik av karaktärer och intriger, vars centralpunkt är den kommande – och för framtiden avgörande – femte konfluxen. Författaren har inspirerats av en rad historiska kulturer, fenomen och uttryck och av alla dessa fragment skapat ett säreget lapptäcke, både till språk och intrig.

China Miéville ”Un Lun Dun” (2007)

Vännerna Zanna och Deeba snubblar in i UnLondon genom en hemlig ingång. De hamnar i en stad som befolkas av alla Londons trasiga föremål, men som dessvärre hotas av smog. Det här är en hisnande berättelse full av ordlekar, felhörningar och osannolika varelser, som papperskorgar som kan kampsport –binjas kallas de i boken, som inte finns i svensk översättning. Den vänder också upp och ner på en del av fantasygenrens klichéer. För vem är den utvalda och spelar det egentligen någon roll?

Nnedi Okorafor ”Binti” (2015)

Binti är en kortroman, där huvudpersonen med samma namn som boken blir den första av himbafolket att få studera vid det intergalaktiska universitetet Oomza uni. Resan genom rymden förändrar Bintis liv, då rymdskeppet tas över av medusor som mördar alla hennes medpassagerare. Hon lyckas, med hjälp av ett magiskt föremål, upprätta en kommunikation med en av medusorna och står så småningom inför uppgiften att försöka mäkla fred mellan människor och medusor innan hon kan börja sina studier. En av Nnedi Okorafors styrkor är hur hon låter organiskt liv och högteknologi smälta samman, snarare än stå i konflikt med varandra.

Boken är den första en trilogi, där den sista delen ännu inte är utgiven.

Fotnot: Information om utgivningsår är hämtad från Nationalencyklopedin eller Wikipedia, medan uppgifter om handlingen även kommer från artikelförfattarens egna läsupplevelser. Citatet ur ”Den gudomliga komedin” är hämtat ur Ingvar Björkesons översättning. Merparten av böckerna i sammanställningen finns att låna på bibliotek.