2016-01-08 17:44

2016-01-09 10:42

Shamanernas verktyg för att nå vishet

KONST: Ola Stinnerboms samiska trummor ställs ut i Karlstad

Han vill pumpa in nytt blod i den samiska kulturen.
– Jag vill vitalisera det samiska, säger han, det räcker inte med att vi sitter och tycker synd om oss!
Ola Stinnerbom, är känd koreograf och dansare, same från Vilhelmina, och han bor i Östra Ämtervik.
Han är även tillverkare av samiska shamantrummor, och dessa ställs nu ut i Lars Lerins konsthall i Karlstad.

Utställningen är producerad av Kompani Nomad, ett företag som drivs av Ola Stinnerbom och Birgitta Stålnert.

I en av salarna på Lerins konsthall finns de uppsatta på väggar och ställningar: Samiska shamantrummor, nytillverkade av Ola Stinnerbom.

Trummorna är av preparerat renskinn uppsatt på en cirkelformad spännram. Trumskinnet har symboler och stiliserade figurer målade i äggoljetempera.

Trummorna är avancerat konsthantverk, samtidigt är det instrument.

Och tanken är nog inte att nya sametrummor orörda och oanvända ska få hänga på en vägg.

I stället vill Ola Stinnerbom uppmuntra samiska ungdomar att börja använda nytillverkade trummor.

Vishetslärare

Inom den åldriga samekulturen var trummor, jojk och dans väsentliga inslag.

De samiska shamanerna - andliga vägvisare och vishetslärare - ansågs ha andliga krafter utöver det vanliga.

Ola Stinnerbom berättar om hur shamanerna försatte sig i trans med hjälp av en trumma.

Och med trummans hjälp kunde shamanen spana in i framtiden, se det som var dolt för andra, leda och ge en sorts råd.

Så här var det i tusentals år. Inte bara bland samerna i de nordliga delarna av Europa utan också hos andra urbefolkningar.

Dödsstraff

Att på detta sätt se naturen besjälad och genom extatisk dans och trummande stå i kontakt med naturkrafterna:

För bland annat staten och kyrkan på 1600-talet och 1700-talet var detta utomordentligt stötande.

Den samiska shamanismen bekämpades, den samiska kulturen i stort utsattes för försök till utradering, och innehavet av samiska trummor kunde bestraffas med döden.

I dag förs en oviss kamp för att återupprätta den samiska kulturen. Delvis med stöd från staten.

Men stöd också från enskilda, konstnärer, skådespelare, författare, och - som i Ola Stinnerboms fall - konsthantverkare.

Vilhelmina

Ola Stinnerbom är bror till regissören Leif Stinnerbom, konstnärlig ledare för Västanå Teater.

Under teatern framgångsrika år har Ola Stinnerbom spelat en stor roll, som koreograf och dansare.

Västanå Teaters spelstil - med rötter i äldre folkliga danser och myter - har delvis utvecklats ur den Stinnerbomska fascinationen för urfolkens kultur.

Och då inte minst den samiska kulturen; bröderna har sina rötter i Vilhelminas norra sameby.

Utställningen är producerad av Kompani Nomad, ett företag som drivs av Ola Stinnerbom och Birgitta Stålnert.

I en av salarna på Lerins konsthall finns de uppsatta på väggar och ställningar: Samiska shamantrummor, nytillverkade av Ola Stinnerbom.

Trummorna är av preparerat renskinn uppsatt på en cirkelformad spännram. Trumskinnet har symboler och stiliserade figurer målade i äggoljetempera.

Trummorna är avancerat konsthantverk, samtidigt är det instrument.

Och tanken är nog inte att nya sametrummor orörda och oanvända ska få hänga på en vägg.

I stället vill Ola Stinnerbom uppmuntra samiska ungdomar att börja använda nytillverkade trummor.

Vishetslärare

Inom den åldriga samekulturen var trummor, jojk och dans väsentliga inslag.

De samiska shamanerna - andliga vägvisare och vishetslärare - ansågs ha andliga krafter utöver det vanliga.

Ola Stinnerbom berättar om hur shamanerna försatte sig i trans med hjälp av en trumma.

Och med trummans hjälp kunde shamanen spana in i framtiden, se det som var dolt för andra, leda och ge en sorts råd.

Så här var det i tusentals år. Inte bara bland samerna i de nordliga delarna av Europa utan också hos andra urbefolkningar.

Dödsstraff

Att på detta sätt se naturen besjälad och genom extatisk dans och trummande stå i kontakt med naturkrafterna:

För bland annat staten och kyrkan på 1600-talet och 1700-talet var detta utomordentligt stötande.

Den samiska shamanismen bekämpades, den samiska kulturen i stort utsattes för försök till utradering, och innehavet av samiska trummor kunde bestraffas med döden.

I dag förs en oviss kamp för att återupprätta den samiska kulturen. Delvis med stöd från staten.

Men stöd också från enskilda, konstnärer, skådespelare, författare, och - som i Ola Stinnerboms fall - konsthantverkare.

Vilhelmina

Ola Stinnerbom är bror till regissören Leif Stinnerbom, konstnärlig ledare för Västanå Teater.

Under teatern framgångsrika år har Ola Stinnerbom spelat en stor roll, som koreograf och dansare.

Västanå Teaters spelstil - med rötter i äldre folkliga danser och myter - har delvis utvecklats ur den Stinnerbomska fascinationen för urfolkens kultur.

Och då inte minst den samiska kulturen; bröderna har sina rötter i Vilhelminas norra sameby.